Asia Bibi dömdes till döden för blasfemi: ”Jag väljer att förlåta”

Asia Bibi var den första kvinnan i Pakistan som dömdes till döden för blasfemi. Aktivister från hela världen kämpade för att få henne fri. Trots våldsamma offentliga protester i Pakistan lyckades det till sist. Det dröjde tio år innan hon till sist blev fri. Hon säger att hon nu valt att förlåta dem som riktade falska anklagelser mot henne.

Asia Bibi besöker Frankrike i februari 2020. Foto: Martin Bureau/AFP/TT

Den 14 juni 2009. Asia Bibi (Aasiya Noreen som hon egentligen heter ) minns tydligt den dag då hennes liv förändrades för alltid. Hon arbetade med att plocka bär tillsammans med andra kvinnor i sin hemby. Det var ett hårt arbete så därför tog hon en bägare vatten från en brunn.

– Varför förorenar du vårt vatten, undrade de andra kvinnorna ilsket. Varför dricker du av vårt vatten?

Kvinnorna, som var muslimer liksom majoriteten av Pakistans befolkning, var upprörda över att de skulle dela vatten med Asia Bibi, som är katolik och tillhör den kristna minoriteten. De berättade därför om händelsen för den lokala imamen. Och så började jakten på Asia Bibi.

– En vecka senare kom arga människor med yxor och knivar till fältet där jag arbetade, berättar Asia Bibi. Det var lokala människor och de släpade med mig till byns överhuvud och polisen kom också. Jag anklagades för att ha sagt kränkande saker om profeten Muhammed. Men det var lögn.

Hon blev anhållen fast kristna präster talade för att hon var oskyldig.

– Byns imamer samlades och använde sitt nätverk och pengar och skapade alla de här problemen för mig, säger Asia Bibi.

En skenprocess startade och det slutade med att Asia Bibi som den första kvinnan i Pakistans historia år 2010 dömdes till döden för blasfemi enligt de hårda hädelselagar som gäller i landet.

Asia Bibi berättar sin historia med en lugn röst. Vi sitter i en avlång liten lokal på ett hotell i Roskilde i Danmark. Hon har med sig sin 22-åriga dotter Eisha, som har en funktionsnedsättning, och sin man Ashiq Masih. De har kommit till Danmark för att delta i en kristen kyrkofestival. Asia Bibi har nämligen blivit en symbol för kampen för religionsfrihet.

I maj 2019 kom Asia Bibi i säkerhet i Kanada. Hon talar bara lite engelska så en biskop från hennes hemland översätter. Han har kämpat för att få henne frigiven och han fortsätter idag arbeta för en fredlig samexistens mellan religioner i Pakistan.

Anhängare till APMA, en allians för Pakistans minoriteter, demonstrerar i Lahore den 21 november 2010, mot den lag som gav Asia Bibi en dödsdom. Foto: Rahat Dar/EPA/TT

Dödsdomen mot Asia Bibi fick rubriker i stora delar av världen vilket gjorde att aktivister kämpade för den fattiga lantarbetarens liv. Amnesty International startade en global namninsamlingskampanj för att sätta press på de pakistanska myndigheterna.

I nästan tio år straffades Asia Bibi för ett brott hon inte hade begått. Hon satt i dödscell i två olika fängelser och satt i egen cell av hänsyn till hennes säkerhet.

– Förhållandena i fängelset var mycket dåliga. Jag fick endast komma ut ur cellen en halvtimme om dagen. Då kunde jag få lite luft och gå en promenad, berättar hon.

I fängelset kunde hon in på egna kroppen uppleva hur extrema muslimers hat mot henne smittade av sig på andra muslimer.

– Vid ett tillfälle hade jag en muslimsk vakt som beskyllde mig för att ha smugglat in en mobiltelefon i fängelset. Hon överföll mig och försökte att kväva mig.

Asia Bibis skrik gjorde att överordnad personal kom till hennes undsättning. Efter det fick hon vakter som var kristna.

På andra sidan fängelsemuren kämpade Asia Bibis man med att försörja familjens fem barn samtidigt som han gjorde allt vad han kunde för att få sin fru frigiven i samarbete med andra kristna, organisationer och aktivister.

– Jag vände mig till myndigheterna, talade med politiker och använde min röst för att få henne frigiven, berättar Ashiq Masih, som sitter vid bordet och än en gång lyssnar till sin fru och hör familjens historia.

Han berättar att familjen kunde överleva då han hade en pension från armén och de fick stöd från välgörenhetsorganisationer. Men när det gällde familjens säkerhet var de utelämnade till sig själva.

– När vi mottog hot om att vår familj skulle mördas så flyttade vi från ställe till ställe så ingen skulle hitta oss. Barnen var fortfarande små så hela familjen måste flytta, berättar Ashiq Masih.

Ashiq Maseeh, make till Asia Bibi, och döttrarna Esham och Sidra träffar ministern Shahbaz Bhatti (till höger) den 24 november 2010. Ministern mördades 2 mars 2011. Foto: Farooq Naeem/AFP/TT

Varannan eller var tredje månad fick han tillstånd att besöka sin fru i fängelset. Barnen fick bara träffa sin mor två gånger om året.

– Det svåraste i fängelset var när mina barn kom på besök. Jag kunde se att Eisha inte fick den omsorg som en mor kan ge. Jag grät mycket då ingen tog hand om mitt speciella barn, säger Asia Bibi och ler mot sin dotter som följer samtalet.

Vid besöken i fängelset berättade Ashiq Masih för sin fru om den stora uppmärksamheten som hennes fall hade fått runt om i världen.

– Det betydde mycket för mig att människor bad för mig, fastade för mig och kämpade för min frigivning, fortsätter Asia Bibi.

Det gav henne hopp. På frågan om hur hon kunde överleva de många åren i dödscellen svarar hon med ett leende:

– Det var svårt men jag tror på Gud. Och jag blev välsignad av honom.

Det internationella trycket för att få Asia Bibi fri gav i oktober 2018 resultat. Pakistans Högsta domstol tog upp fallet och upphävde domen och frikände henne från alla anklagelser. Domstolen beslöt att Asia Bibi skulle friges omedelbart. Beslutet skapade ett ramaskri hos de extremistiska muslimska grupperna i Pakistan. Stora protester hölls i flera stora städer och det blev våldsamma oroligheter.

I fruktan för att oroligheterna skulle sprida sig ytterligare slöt Pakistans regering 2 november 2018 ett avtal med det extrema partiet TLP, Tehreek-e-Labbaik, som stod bakom mobiliseringen av protestdemonstrationer. TLP gick med på att stoppa protesterna mot att regeringen fick Högsta domstolen att ompröva beslutet om frigivning. Dessutom skulle det undersökas om det gick att förbjuda Asia Bibi att lämna landet.

Efter att Pakistans Högsta domstol den 31 oktober 2018 hade frikänt Asia Bibi hölls stora demonstrationer med krav på att hon skulle hängas för blasfemi. Foto: T Mughal/EPA/TT

Avtalet med det mäktiga TLP, som ser det som sin uppgift att behålla de strikta hädelselagarna, fick Ashiq Masih att vädja om hjälp från presidenter och premiärministrar i väst.

I januari 2019 avvisade Pakistans Högsta domstol kraven från TLP och upprätthöll beslutet om att Asia Bibi skulle friges. Det skulle dock gå månader innan hon kunde återförenas med sina två yngsta döttrar, som hade rest i förväg till Kanada, där hela familjen till sist fick asyl.

– Efter min frigivning blev jag kvar i fängelset i ytterligare 20 dagar då det bedömdes som den säkraste platsen för mig. Efter det vakade militären över mig i månader. Jag kan inte berätta var men de gjorde det för att skydda mig. Jag tackar militären för allt de har gjort för mig, säger Asia Bibi.

Fruktan för extremisternas ilska över Asia Bibis frigivning fanns inte bara i Pakistan.

– Det var många i det internationella samfundet som arbetade för att få mig fri men när jag väl blev frigiven så ville de flesta länder inte ta emot mig, inte heller i Europa. Till sist fick jag asyl i Kanada, säger hon.

Efter tio års separation var glädjen stor när Asia Bibi återförenades med sina två yngsta döttrar.

– Jag var överlycklig när jag kom till Kanada och kunde vara tillsammans med mina barn. Jag kom till ett nytt land där det var frihet överallt och ingen press. Men dessvärre kan jag inte träffa min gamla far.

Förutom fadern så har Asia Bibi sina syskon, tre vuxna barn och elva barnbarn kvar i Pakistan. Nu har familjen bott i Kanada sedan 2019. Livet är inte enkelt även om familjen är glad över att vara i säkerhet. Asia Bibi har ett deltidsarbete som diskare och hon går i språkskola varje förmiddag. Den yngsta dottern på 21 år arbetar också som diskare medan Ashiq Masih är arbetslös. De första två åren fick de ekonomiskt stöd av den kanadensiska regeringen men nu ska de klara sig själva.

– Det är svårt att hitta arbete då jag saknar utbildning, säger Asia Bibi. Jag skulle kunna tänka mig att arbeta i ett större företag eller i en butik.

Hon vill också arbeta mer för att få oskyldigt dömda frigivna. I fängelset i Pakistan lovade hon en annan kvinna som också hade dömts för blasfemi att hjälpa henne när hon blev fri. Det gjorde hon också och i dag bor kvinnan i Europa.

Asia Bibi drömmer om att en dag kunna återvända till Pakistan, men det förblir en dröm.

– Det är omöjligt att åka tillbaka. Jag skulle bli dödad, säger hon utan tvekan.

Enligt den lokale biskopen, som har stöttat Asia Bibi och kämpat för att få henne fri, finns det ett litet hopp när det gäller Pakistans blasfemilag.

– Det är nu fokus på att lagstiftningen ska revideras för att motverka falska anklagelser. Efter Asias fall har det beslutats att en högre rättslig instans ska avgöra om det kan handla om ett brott mot blasfemilagen. Tidigare kunde envar beskylla en annan för att ha brutit mot lagen.

En falsk anklagelse ska nu också kunna straffas med fängelsestraff eller böter. Biskopen tror dock inte att avskaffande av blasfemilagen är realistiskt. Motståndet mot det är för stort bland befolkningen och de extrema muslimska rörelserna och partierna är för starka.

I Pakistan har biskopen livvakter när han rör sig utanför sitt hem. Av säkerhetsskäl vill han vara anonym. Han berättar att kort tid innan han kom till Danmark mördades två sikher, en annan av Pakistans minoritetsgrupper, av muslimska extremister. Och nyligen mördades en kristen präst i biskopens område.

– Det finns många extremister som kan skapa många problem, säger han. De kan angripa dig för att du inte är muslim och utövar en annan religion. Regeringen försöker kontrollera dem men hittills har det inte lyckats.

Salman Taseer var guvernör i Punjab och stöttade Asia Bibi. Han mördades den 4 januari 2011 av sin livvakt, som hyllades som en hjälte. Foto: State Department/Wikimedia

Han berättar att muslimska extremister också kommer från Irak och Syrien. Därtill har IS, Islamiska staten, etablerat sig i Afghanistan.

– Det är lätt att komma från Afghanistan till Pakistan, det är bara att gå över gränsen, säger biskopen.

Två framstående pakistanska politiker, som ville förändra blasfemilagen och stöttade Asia Bibi, har mördats. Salman Taseer, guvernör i Punjab, mördades den 4 januari 2011 av en av sina livvakter. Mördaren hyllades av extremister.

Den 2 mars 2011 sköts Shahbaz Bhatti ihjäl. Han var den ende kristne ministern i Pakistans regering och ansvarade för minoritetsfrågor.

När Asia Bibi blev frikänd av högsta domstolen flydde hennes advokat från Pakistan då han var rädd för att bli mördad.

Pakistans Högsta domstol har frågat Asia Bibi om hon vill inleda en rättssak mot dem som riktade en falsk anklagelse mot henne och bar skulden för att hon tillbringade tio år bakom galler.
Det har hon tackat nej till.

– Jag har valt att förlåta dem. I kristendomen har vi förlåtelsen, säger hon.

Text: Malene Haakansson Översättning: Ulf B Andersson

Fotnot: Denna artikel har tidigare publicerats av danska Amnesty

Läs också

Nio år i dödscell (4 oktober 2023)

45 000 danskar gav stöd

Över 45 000 danskar skrev via danska Amnestys aktionsnätverk Lifeline under kravet på att Pakistans regering skulle försvara Högsta domstolens beslut att frige Asia Bibi och säkra hennes familjs utresa från Pakistan.

Fakta/ Pakistans blasfemilag

Under den brittiska kolonialtiden infördes 1860 en lag för att skydda religiösa intressen och 1927 blev det brottsligt att förolämpa grundare eller ledare inom religiösa samfund. Lagen behölls vid Pakistans självständighet när Brittiska Indien delades 1947.

Under Mohammad Zia ul-Haqs diktatur 1978-1988 islamiserades Pakistan och lagen mot hädelse skärptes. 1982 infördes livstids fängelse för den som skändar den heliga Koranen och 1986 infördes paragraf 295 C där dödsstraff stipuleras för den som förolämpar profeten Muhammed. Även den som utan uppsåt eller avsikt misstänks för brottet kan dömas till döden.

Lagen är bred och vagt formulerat och har främst drabbat minoriteter i Pakistan, som kristna, men också shiiter och anhängare av Ahmadiyya, en riktning av islam som inte erkänns av extrema sunnimuslimer.

Mellan 1927 och 1986 rapporterades endast 14 fall av blasfemi. Från 1987 till 2018 åtalades 776 muslimer, 505 Ahmadier, 229 kristna och 30 hinduer. Ett antal dödsdomar har avkunnats men ingen har hittills avrättats. Minst 70 personer beräknas ha mördats efter anklagelser om blasfemi.

Hädelselagar i Europa

I Sverige avskaffades lagen om trosfrid 1970. I Irland avskaffades lagen efter en folkomröstning 2018. I Danmark avskaffades 2017 den blasfemilag som hade införts 1683 och i Norge avskaffades lagen 2015.
Flera andra europeiska länder har dock kvar olika lagar om blasfemi, däribland Finland, Polen, Schweiz och Tyskland.

Kyrkor brändes ned

Den 16 augusti brändes minst fem kyrkor ned och kristna invånare jagades ut ur sina hem när en våldsam folkmassa gick till attack i den pakistanska staden Jaranwala i distriktet Faisalabad.

Två personer, som anklagades för att ha rivit ut sidor ur Koranen, greps av polis och en förundersökning om blasfemi inleddes mot männen. Ögonvittnen berättade för BBC att uppretade muslimer plundrade kristna hem och eldade upp möbler och annat brännbart medan familjer flydde för livet. Polisen anklagades för passivitet under attackerna men betonade att 120 personer hade gripits sedan området hade spärrats av.

Politiker, däribland Shehbaz Sharif , ledare för PML, Pakistans muslimska förbund, och premiärminister fram till 13 augusti, fördömde attackerna och sade att den kristna minoriteten måste skyddas.

Fakta/Pakistan

Huvudstad: Islamabad
Politik: Del av Brittiska Indien fram till 1947 då Indien och Pakistan bildades efter en blodig delning där omkring tio miljoner människor tvingades fly. Den olösta frågan om Kashmirs status ledde 1947-1948 till krig mellan Indien och Pakistan. Inrikespolitiken i Pakistan har präglats av perioder av militärdiktatur och en bräcklig demokrati. Den tidigare cricketstjärnan Imran Khan blev premiärminister efter valet 2018 men avsattes 10 april 2022. Val är planerat till 8 februari 2024.

Den 30 december 2023 förklarade valkommissionen i Pakistan att Imran Khan inte får ställa upp i valet.

Den pakistanska talibanrörelsen TTP avbröt i slutet av 2022 vapenvilan med regeringen.

Yta: 881 913 km2 (Sverige 449 964 km2)
Befolkning: 241,5 miljoner.

Läs mer om Pakistan från Amnesty Press

Ögonblicket: Flyktingar fördrivs från Pakistan – över 400 000 har kommit till Afghanistan (21 november 2023)

Där vattnet flyter fram (19 april 2023)

En fängslande historia om kampen för en övertygelse (23 november 2022)

Samvetsfånge i Pakistan på 1980-talet – Din Chaudry Sials historia i bok (10 oktober 2022)

Asia Bibi har fått asyl i Kanada (2 juli 2019)

Asia Bibi fri efter åtta år som dödsdömd men hon tvingas gömma sig (28 november 2018)

Brutal lynchning väcker ilska över hädelselag i Pakistan (10 maj 2017)

RIGHT LIVELIHOOD-PRISET: ”Vi har betydligt större yttrandefrihet nu” - intervju med Asma Jahangir (30 november 2014)

I Pakistan kan hädelse ge dödsstraff (13 september 2014 - också i nummer 3/2014)

Rädslan och motståndsviljan - Pakistan efter mordet på Shahbaz Bhatti (19 april 2011)

50 000 demonstrerade för lagen mot blasfemi - hyllade mordet på guvernören i Punjab (11 januari 2011)

Träplogar och kärnvapen sida vid sida (14 april 2010)