En fängslande historia om kampen för en övertygelse

Danish Sial berättar i sin bokdebut om sin far, Din Chaudry Sial, och dennes levnadsöde från födelsen i dåvarande Brittiska Indien till exil i Sverige och fängslandet i militärstyrets Pakistan. ”Samvetsfången” är en fängslande historia.

Danish Sial har en bakgrund inom Försvarsmakten och som kommunikationsansvarig samt som politiskt sakkunnig på utrikesdepartementet. Romanen Samvetsfången är hans debutbok, baserad på verkliga händelser i hans pappas liv. Foto: Johanna Hanno

Bok: Samvetsfången
Författare: Danish Sial
Förlag: Bokförlaget Atlas

När jag läser boken ”Samvetsfången” går mina tankar går till Dawit Isaak, Gui Minhai och Ahmadreza Djalali, alla svenska medborgare som sitter fängslade i sina forna hemländer. Dawit sedan 2001, Gui sedan 2005 och Ahmadreza sedan 2016. Trots många års så kallad tyst diplomati har ingen av dem ännu kunnat återvända till Sverige.

Samvetsfången handlar om Din Chaudry Sial, svensk medborgare som fängslades i Pakistan 1982, utsattes för svår tortyr men som efter några månader frigavs och kunde återvända till Sverige tack vare insatser från svenska ambassaden. Boken, skriven av sonen Danish Sial, bygger på intervjuer som Din Chaudrys barn gjort med honom.

År 1943 föds Din Chaudry Sial i en liten by i delstaten Punjab i nordvästra Indien. Hans far, som är militär, är sedan tre år stationerad utomlands och Din lever ensam med sin mor. Många andra släktingar bor dock nära i byn. När britterna lämnade Indien 1947 och landet delades tvingades miljontals människor på flykt, bland dem Dins familj. Han växer upp i Chaundra i det som blev Pakistan. Efter några år har fadern lokaliserat dem och kommer tillbaka. Men det för mest olycka med sig eftersom han är en hård hustyrann och misshandlar Din.

Artikel i DN den 13 mars 1983 om att Din Chaudry Sial har blivit frigiven. Foto: DN

Så småningom flyttar familjen till Lahore. Som student börjar Din engagera sig politiskt mot militärregimen som tagit makten och agiterar för att det bör vara folket som har makten, inte militären. Det resulterar i att han relegeras från skolan. Han söker sig till kommunistiska kretsar, tvingas gå under jorden och hamnar i Sovjetunionen 1965. Där tror han att han hamnat i det socialistiska drömsamhället men blir snart varse att så inte är fallet.

Foto: Bokförlaget Atlas

När Sovjet invaderar Tjeckoslovakien i augusti 1968 går Din Chaudry ut med ett plakat för att protestera. Han grips och förhörs men får fortsätta sina studier med vetskapen om att han är ständigt övervakad. Efter ytterligare en tid tvingas han dock lämna landet och hamnar i Sverige. Där fortsätter han att vara politiskt aktiv för Pakistans frihet och är bland annat med och bildar Svenska Pakistankommittén. Så småningom blir han svensk medborgare och kan återvända till Pakistan för att träffa sin familj. Där träffar han också kvinnan han kommer att gifta sig med och som följer med tillbaka till Sverige.

I slutet av 1982 reser familjen till Pakistan för att vara med på en släktings bröllop. Resan slutade i en mardröm. Din Chaudry grips och fängslas under fruktansvärda förhållanden där han utsätts för både fysisk och psykisk tortyr. I en skenrättegång anklagas han för anti-statlig verksamhet på grund av sin verksamhet för Pakistans sak i Sverige men också under hans tid i Sovjetunionen läggs honom till last. Dins hustru kontaktade svenska ambassaden och ett intensivt arbete påbörjades för att försöka få Din fri. Efter nästan tre månader kunde Din Chaudry återvända till Sverige och familjen.

Samvetsfången är en fängslande historia om en mans starka övertygelse om det han tror på och kampen för det.

Andrea Bodekull
[email protected]

Fotnot: En kortare version publiceras i nummer 4/2022.

Läs mer
Samvetsfånge i Pakistan på 1980-talet – Din Chaudry Sials historia i bok (Amnesty Press 10 oktober 2022 – också i nummer 3/2021)

Se ett samtal om boken (1 november 2022)

Med anledning av boken arrangerar vi ett livesänt samtal utifrån boken. Medverkar gör förlagschef Jesper Bengtsson, som även är ordförande för Svenska PEN samt författaren Danish Sial och Parul Sharma, människorättsjurist med fokus på Sydasien och ordförande för Amnesty Sverige.

Lyssna på reportage 1983: Helena Groll berättar om Din Chaudry Sial 1983 (radioreportage i Kanalen)