Het fråga vid årsmötet: Icke-medlemmars framtida roll

När Amnestys högsta beslutande organ, årsmötet, träffades i Lund så rullade många saker på medan annat fastnade i formalia och oklarheter. Det fokus som fanns i vissa diskussioner grumlades av förvirring i andra.

På söndagen avslutades Amnestys 46:e årsmöte, som det här året hölls i Lund. Då röstade de Amnesty medlemmar som kunnat ta sig till den sydsvenska staden samt betalat årsmötesavgiften på 100 kronor om de motioner och förslag som lagts fram.

Dagen innan, på lördag, satt årsmötets deltagare i tre beredningsgrupper och gick igenom de förslag och motioner som kommit in. I beredningsgrupperna kunde även motionerna ändras eller dras tillbaka helt. Det är beredningsgruppernas förslag som till slut presenteras till årsmötet för röstning.

Den främsta tanken bakom grupperna är att hålla diskussionerna i plenum så korta som möjligt. Tidigare har årsmöten dragit över tiden, vilket gjort att många varit tvungna att åka hem innan all röstning avslutats, något som upprört många medlemmar.

Röstningen skedde i Polhemskolans aula.

Trots beredningsgrupperna uppstod några utdragna och förvirrade diskussioner som uppenbarligen var frustrerande för en del medlemmar.

Amnestys styrelse lade fram ett förslag där de bad om vägledning inför det kommande internationella rådsmötet, ICM. ICM är den internationella rörelsens högsta beslutande organ, där sektioner och strukturer är representerade och fattar gemensamma beslut. Svenska Amnesty har fem röster och den svenska delegationen utses av styrelsen.

Inför ICM har den internationella styrelsen, IEC, lagt fram förslag till omfattande förändringar i Amnestys verksamhet. Den svenska styrelsen har haft en hel del invändningar mot en del av förslagen och hade därför lagt fram förslag till årsmötet för att få en övergripande vägledning inför ICM.

Det som skapade mest debatt var oron att icke-medlemmar i framtiden skulle komma med i den beslutsfattande processen inom Amnesty. I förslaget från IEC vill den internationella styrelsen i framtiden reservera 50 platser (20 procent av deltagarna) för ”rättighetsbärare” och externa människorättsaktivister. Inför årets ICM föreslår IEC att dessa ska ha yttrande- och förslagsrätt, men man skriver samtidigt att det i framtiden kan bli fråga om att ge dem rösträtt. Detta skulle dock kräva en stadgeändring.

Enligt förslaget från styrelsen ska svenska sektionen arbeta för att utomstående ska konsulteras i större utsträckning men att de inte ska ha ”en plats i våra beslutande organ”. Just den formuleringen var kontroversiell för många som tyckte att den var exkluderande. I plenum föreslogs därför två olika ändringar av den formuleringen. Enligt ett förslag välkomnades externa intressenter, men de skulle inte ges rösträtt. I ett annat förslag var formuleringen att icke-medlemmar inte skulle ges ”särskilda platser”.

När det var alldeles för jämnt för att avgöra per acklamation genomfördes försöksvotering.

Efter att denna diskussion pågått ett tag tar Kryddan Peterson, årsmötets egen ordningsvakt, en mikrofon och ställer sig på scenen:

• Alla tre formuleringar betyder samma sak.

Han tar sig själv som exempel och pekar på att han kan yttra sig på mötet men får inte rösta.

• Jag har alltså en plats i det här mötet men jag har ingen rösträtt.

Men detta avslutar inte diskussionerna, som Kryddan Peterson säkerligen hade hoppats. Till slut röstas förslaget igenom med formuleringen att externa intressenter inte ska ha särskilda platser i Amnestys beslutande organ.

Grupp 168 från Laholm lade fram en motion om att arbeta för enskilda dödsdömda som begär ny rättegång. Just nu arbetar bara Amnesty för enskilda dödsdömda när avrättningsdatum fastställts. Motionen ändras dock två gånger, först under beredningsgruppen och sedan en gång till när det ska röstas i plenum. En deltagare, Anna Dahlbäck, kallar detta för ett ”oskick”, men Bo Lindblom, som presenterar motionen, säger att ändringarna gjordes efter diskussioner med andra medlemmar.

Fikapaus i solen.

• Jag ser inget fel i att ta intryck från andra, säger Bo Lindblom.

Den motion som till slut röstas igenom är att se på praxis gällande aktioner för dödsdömda i USA och även undersöka om man kan göra dödsdömda som nekats ny rättegång till så kallade Individuals at Risk-fall.

De flesta förslag går dock igenom snabbt. Bland annat en motion från hbt-gruppen i Malmö som föreslog att Amnestys mångfaldspolicy skulle kompletteras för att inkludera könsidentitet och ålder. En annan motion gällde uppdatering av Amnestys rapportering om Nordkorea, samt en översyn av vilka länder som prioriteras och varför när det gäller rapporter från det internationella sekretariatet i London. Även två förslag från styrelsen om utredningar gällande arvodering av ordföranden för svenska styrelsen samt Amnestys internationella styrelse gick igenom efter kort diskussion.

Det blir även diskussion om hur svenska sektionen ska arbeta för att den internationella rörelsen ska gå vidare i abortfrågan. Styrelsen vill vänta
för att frågan är så kontroversiell inom andra länders sektioner att det vore taktiskt osunt att ta upp den på ICM 2009. I styrelsens förslag står det att man ska återkomma till frågan så snart det är ”strategiskt möjligt”.

Det var sluten omröstning vid valet till ordinarie ledamöter till styrelsen. Alla andra val gjordes per acklamation.

En deltagare, Kristina Lindquist, var inte nöjd med den formuleringen:

• Det är kanske inte det rätta strategiska läget att ta upp frågan men ibland måste man tillverka ett strategiskt läge själv.

Hon lägger sedan fram ett förslag om att styrelsen till nästa årsmöte ska komma med en konkret plan på hur abortfrågan ska tas upp i den internationella rörelsen.

Personvalen flyter på och den tid som gått åt till motioner och förslag tas snabbt igen. Årsmötet röstade för alla valberedningens förslag varav de flesta kandidater röstades igenom per acklamation.

Text: Jasin Abdulssmed Foto: Hanna MI Jakobson

Läs mer om årsmötet i Lund 2009:

Amnesty inför stora förändringar

Vad tycker du om årsmötet i Lund?

Efter valen ser styrelsen för sektionen och Amnestyfonden ut så här:

Sektionens styrelse:

Ordförande för perioden 2008-2010
Anna Nilsdotter

Kassör för perioden 2009-2010
Maria Eklund (valdes vid årsmötet)

Ordinarie ledamöter för perioden 2008-2010
Ida Burlin
Maria Landenius
Ernesto Katzenstein

Ordinarie ledamöter för perioden 2009-2011
Sofia Halth (valdes vid årsmötet)
Marie Norling (valdes vid årsmötet)
Lars Olsson (valdes vid årsmötet)

Suppleanter för perioden 2009-2010
Anton Lidström (valdes vid årsmötet)
Mahyad Hassanzadeh-Tavakoli (valdes vid årsmötet)

Amnestyfondens styrelse:

Ordinarie ledamöter för perioden 2008-2010:

Katarina Hammarberg
Eva Rimsten (valdes vid årsmötet)
Emil Johansson (valdes vid årsmötet)

Ordinarie ledamöter för perioden 2009-2011:

Anna Massarsch (valdes vid årsmötet)
Johan Juffermans (valdes vid årsmötet)
Henrik Herber (valdes vid årsmötet)

Suppleanter för perioden 2009-2010:

Novin Mesbah (valdes vid årsmötet)
Karin Tomczak (valdes vid årsmötet)