Ökade påtryckningar mot medier i Nicaragua – situationen jämförs med Somozadiktaturens år

Medierna i Nicaragua har blivit utsatta för allt hårdare statliga åtgärder sedan protesterna mot president Daniel Ortegas regering inleddes i april. Attacker mot enskilda journalister, trakasserier mot mediefackförbund och smädeskampanjer är några av de metoder som används.

reportage | 2018-05-18
Av: José Adán Silvaer

President Daniel Ortega firar med anhängare efter segern i valet år 2011. Foto: Fundscion Ong DE Nicaragua/ Wikimedia

Det som sker är en upptrappning av den fientliga linje mot medierna och yttrandefriheten som har präglat presidentens elva år vid makten. Det säger Adrián Uriarte, chef för samhällsvetenskapliga fakulteten vid universitetet för ekonomisk vetenskap, till nyhetsbyrån IPS. Han menar att den kampanj mot yttrandefriheten som förs av Sandinistiska fronten för nationell befrielse, FSLN, nästan är lika hård som när situationen var som värst under familjen Somozas diktatur, mellan 1934 och 1979.

Nyligen undertecknade fler än 200 journalister, redaktörer och ägare av oberoende medier en gemensam deklaration med krav på att regeringen respekterar det journalistiska arbetet och yttrandefriheten.

De kräver samtidigt en oberoende utredning av de våldsamheter som har rasat i landet sedan mitten av april, då protesterna mot regeringen inleddes. Protester som har fortsatt, men minskat i intensitet. Minst 47 människor har dödats och fler än 400 personer har skadats eller gripits – och även journalister har drabbats av skador och förstörd utrustning.

Enligt Adrián Uriarte har president Daniel Ortega sedan han återkom till makten 2007 infört en kommunikationspolicy som inneburit att tillgången till information för oberoende medier minskat drastiskt. Detta samtidigt som de regeringslojala medierna har stärkts. Oberoende medier har även tvingats stänga på grund av ekonomiska åtgärder och indragen statlig annonsering.

– Detta har gradvis försämrat läget för yttrandefriheten och journalistiken, säger Adrián Uriarte, som tillägger att situationen förvärrats ytterligare sedan den nuvarande protestvågen började.

Det som utlöste protesterna i landet var genomförandet av en socialpolitisk reform, något som sedan drogs tillbaka den 22 april av president Daniel Ortega i ett försök att kväsa protesterna.

Adrián Uriarte säger sig ha dokumenterat ett antal direkta attacker mot journalister från tre olika oppositionella medier – radiostationen Onda Local, tidningen La Prensa och tv-kanalen 100% Noticias.

– De allvarligaste händelserna är dock mordet på journalisten Ángel Gahona, trakasserierna mot journalisten Ileana Lacayo, och det illegala gripandet av reportern Salomón Manzanares. Dessa händelser visar att vi i Nicaragua har gått från indirekt till direkt censur, en metod vi trodde att landet hade lämnat bakom sig, säger Adrián Uriarte till IPS.

”Sanningen kan inte dödas genom mord på journalister”, står det på banderollen i samband med den manifestation som anordnades i Managua 26 april, fem dagar efter mordet på tv-journalisten Ángel Gahona. Han sköts till döds i samband med att han bevakade protesterna mot president Daniel Ortega. Foto: Jader Flores/IPS

Ileana Lacayo sköts till döds 21 april i samband med att han bevakade de protester som pågick i staden Bluefields. Polisen har gripit två tonåringar som de hävdar låg bakom mordet, men enligt offrets familj var det i själva verket polisen som sköt journalisten.

I staden León förstördes nyligen radiostationens Daríos lokaler vid en brand som bröt ut i samband med de pågående protesterna. Kanalens chef Anibal Toruño säger till IPS att branden organiserades av ledare från regeringspartiet och att syftet var att döda radiokanalens alla tolv anställda journalister och tekniker som arbetade med att rapportera om protesterna.

Enligt honom bröt sig maskerade män in på radiostationen på natten, hotade kanalens väktare med vapen, låste in personalen, hällde ut brandfarlig vätska och startade elden med hjälp av en explosion.

– Det började brinna, men journalisterna lyckade med hjälp av grannar att fly ut genom en dörr som ledde till en grannfastighet, säger Anibal Toruño.

Två av attentatsmännen dödades själva i branden. Enligt Anibal Toruño har polisen inte påbörjat någon utredning eller ens hört någon av dem som utsattes i samband med attacken.

Detta var andra gången som redaktionen utsattes för en våldsam attack. För tio år sedan bröt sig regeringslojala före detta gerillasoldater in i lokalen, i samband med en tidigare våg av protester, och slog sönder inredningen med basebollträn och stenar. Inte heller den attacken utreddes av myndigheterna, enligt Anibal Toruño.

Luis Galeano är chef för radio- och tv-programmet Café con Voz och ett annat offer för myndigheternas hårda agerande mot medierna. Hans program sänds på nyhetskanalen 100% Noticias, som drivs av journalisten Miguel Mora. Nyligen blev Miguel Mora inkallad till chefen för en statlig myndighet som informerade honom om en order från presidenten om att han skulle sluta ”sända nyheter om protesterna”, samt stänga ned programmet Café con Voz och avskeda Luis Galeano.

Miguel Mora vägrade dock böja sig för dessa krav, vilket ledde till att nyhetskanalen släcktes ner under flera dagar – fram tills företrädare för näringslivet och kyrkan lyckades få igång kanalens sändningar igen.

– Jag har aldrig tidigare upplevt något liknande, säger Luis Galeano till IPS.

Han har varit verksam som journalist sedan år 1996 men har aldrig tidigare fått uppleva att presidenten agerat direkt mot honom genom sina regeringsorgan.

La Prensa är den äldsta och största tidningen i Nicaragua som rapporterar kritiskt om det styrande partiet Foto: José Adán Silva/IPS

Ytterligare en journalist som drabbats av den hårdare attityden från landets ledning är Martha Vásquez, som bevakar juridiska ämnen för La Prensa, landets äldsta nyhetstidning som är öppet regeringskritisk. Hon har nekats tillträde till rättsliga institutioner och offentliga möten, utsatts för hot från domstolspersonal och utsatts för en anonym förtalskampanj.

Gustavo Bermúdez, ordförande för Nicaraguas journalistförbund, säger till IPS att läget för journalistiken i landet nu har nått en bottennivå, efter elva år av tilltagande repression. Enligt honom har fler än 100 redaktioner tvingats stänga på grund av ekonomiska åtgärder från myndigheterna, samtidigt som ett antal journalister har valt att flytta utomlands eller bytt yrke.

– Under sina elva år vid makten har president Ortega aldrig hållit en presskonferens. Polisen och regeringens säkerhetsorgan förhindrar att alla former av aktiviteter från regeringen blir bevakade av journalister från oberoende medier eller utrikeskorrespondenter, och dessutom blir deras utrustning konfiskerad, säger Gustavo Bermúdez.

President Daniel Ortega är inne på sin tredje ämbetsperiod, som löper ut 2021, på grund av en kontroversiell ändring av landets konstitution. Han styrde även över landet mellan 1979 och fram till 1985, efter att familjen Somozas diktatur hade störtats, och var tidigare president mellan 1985 och 1990.

José Adán Silvaer
IPS/Managua

Läs också

Nicaragua’s ‘Truth Commission’ a Farce (Human Rights Watch 14 maj 2018)

Nicaragua: Protests Leave Deadly Toll (Human Rights Watch 27 april 2018)

Journalist killed while covering protests in eastern Nicaragua (Committee to Protect Journalists 24 april 2018)

Nicaragua: State repressing demonstrators (Amnesty International 24 april 2018)

Nicaragua: State must stop repressing demonstrators after 10 are killed (Amnesty International 21 april 2018)

In Nicaragua, TV channels blocked, journalists injured while covering pension protests (Committee to Protect Journalists 20 april 2018)

Nicaragua: Authorities must protect the people’s right to protest (Amnesty International 19 april 2018)

The cost of "development": "The government sees Nicaragua as their estate and us as their animals" (Amnesty International 30 augusti 2017)

Long silence from Nicaragua's president as first lady keeps press at arm's length (Committee to Protect Journalists 24 mars 2015)

Läs mer om Nicaragua från Amnesty Press