MR-DAGARNA2018: Fackligt aktiva trakasseras och mördas

Fackligt aktiva har mördats för sitt engagemang i nio länder under 2018. I 65 länder utsätts arbetstagare för fysiskt våld. Det visar en sammanställning från International Trade Union Confederation. – I vissa länder är det farligt att gå till jobbet, sade Maja Aase, moderator på fredagens seminarium ”Trakasserad, fängslad eller mördad för jobbets skull” på Mänskliga Rättighetsdagarna.

reportage | 2018-11-17
Av: Jennie Aquilonius

Samtal på Union to Unions seminarium ”Trakasserad, fängslad, eller mördad för jobbets skull”: Sofia Östmark, kanslichef Union to Union, Maja Åberg, Amnesty International och moderatorn Maja Aase. Foto: Åsa Wallin

Siffrorna är dystra. 85 procent av arbetarna får inte strejka i de 142 länder som International Trade Union Confederation, ITUC, har undersökt.

I Colombia mördades 19 personer för sitt fackliga engagemang under 2018.

Maja Åberg, lobbysamordnare på Amnesty, ser utvecklingen som en del av en större trend där civilsamhällets utrymme att kämpa mot orättvisor krymper runt om i världen.

– För oss som arbetar med mänskliga rättigheter är det en tragisk utveckling som vi ser på alla håll och kanter, säger hon.

Amnesty publicerade den 25 oktober rapporten ”Purged Beyond Return?” som handlar om utrensningarna i Turkiet.

En protest i Ankara den maj 2017 mot avskedande av offentliganställda i Turkiet. Foto: Adem Altan/AFP/TT

Efter den misslyckade militärkuppen 2016 har runt 130 000 offentliganställda blivit av med jobbet i Turkiet – för en del är det uppenbart att det handlar om att de varit fackligt engagerade, enligt Maja Åberg.

Helgen 10-11 november rapporterade flera medier också om arbetsrättsaktivister som har försvunnit eller gripits i Kina. Det rör sig om maoistiskt inspirerade grupper bland studenter som organiserat stöd till fabriksarbetare som har försökt organisera oberoende fackföreningar vilket är förbjudet i Kina.

Den 27 juli greps studenter och arbetare vid Jasic-fabriken i Shenzhen. Enligt China Labour Bulletin sitter ett dussintal av de gripna fortfarande i häkte.

Stödgruppen för Jasic-arbetarna från universitet i Peking och andra lärosäten har ställt upp på ett gruppfoto den 21 augusti 2018. Foto: Courtesy of activists/RFA

Enligt Radio Free Asia verkar nu myndigheterna fast beslutna att slå till mot maoistiska och marxistiska studentgrupper och företaget Jasic, som har runt 1 000 anställda har nu blivit en symbol för kampen.

– Iran är ett annat land där fackliga ledare sätts i fängelse. De är extremt utsatta, blir trakasserade och fängslade. Många av dem hungerstrejkar i fängelset. De är väldigt utsatta och har svåra hälsosituationer, säger Maja Åberg.

En särskilt utsatt grupp är gästarbetare, särskilt byggarbetare och hemarbetare.

– Det fanns ett exempel för några år sedan med indonesiska kvinnor som jobbade i Hongkong. Arbetsgivaren tar ens pass och personen blir inlåst, får jobba 20 timmar om dygnet, mer eller mindre som en livegen slav, och utsätts för sexuella övergrepp, säger Maja Åberg.

Enligt Maja Åberg har det dock skett en del förbättringar under 2017 och 2018, främst då i Mellanöstern med vissa förändringar i det så kallade kafala-systemet, som drabbar gästarbetare hårt och har väckt hård kritik i asiatiska länder som är ursprungsländer för många byggnadsarbetare och hemarbetare. Systemet gör att migrantarbetares frihet i Mellanöstern är starkt beskuren och kopplad till arbetsgivaren.

Maja Aase inflikar att Sverige också har bidragit till förbättringar genom att ha ratificerat FN-organet ILO:s konvention om hemarbete. Konventionen antogs år 1996 av ILO, som har sitt säte i Genève. Där ingår både fackföreningar, arbetsgivare och stater.

Sofia Östmark, kanslichef på Union to Union, vid seminariet ”Trakasserad, fängslad, eller mördad för jobbets skull”. Foto: Åsa Wallin

Sofia Östmark är kanslichef på Union to Union, den svenska fackföreningsrörelsens solidaritets- och biståndsorganisation där LO, TCO och Saco ingår, som arrangerar seminariet. Hon berättar att fackförbund har tryckt på stora byggföretag i Qatar, där många arbetare dog under förberedelserna inför Fotbolls-VM för herrar år 2022. Parterna har ingått globala ramverk där arbetsgivarna förbundit sig att hålla en viss standard.

– Vi har sett goda exempel där de här globala ramavtalen faktiskt har effekt på lokal nivå. Där har facken också en roll att följa upp avtalen, säger Sofia Östmark.

Union to Union jobbar i dag med runt hundra projekt i hundra länder för att stärka arbetstagares rättigheter.

Ett av projekten drivs i Ukraina av svenska fackförbundet ST. Med på seminariet finns Magnus Runsten, projektkoordinator på Fackförbundet ST, och Oksana Huz, ungdomsordförande på ”The State Employees’ Union” i Ukraina, som organiserar statligt anställda.

– Vi kämpar för våra medlemmars rättigheter på arbetsmarknaden, särskilt när det gäller frågan om lön. Vårt fackförbund är också lite speciellt, eftersom vi som statsanställda inte får strejka. För oss finns det bara en väg: dialog, säger Oksana Huz.

Efter den så kallade orangea revolutionen 2004-2005 har regeringen i Ukraina genomfört flera demokratiska reformer.

– Vi har också fått en ny lag om fackförbundens rättigheter som är väldigt bra. Vårt förbund jobbar nu med att förklara för medlemmarna vad solidaritet, demokrati och jämställdhet innebär, det är nytt för oss, förklarar Oksana Huz.

Fackförbundet ST hjälper sina ukrainska kollegor med utbildning för fackligt aktiva och kapacitetsuppbyggnad. Mycket handlar om att förändra bilden av vad en fackförening är.

– Det är ett arv från Sovjettiden, många tror att en fackförening bara hjälper till och organiserar semestrar och kanske ger någon en födelsedagspresent ibland, säger Oksana Huz.

Oksana Huz, ungdomsordförande i State Employees’ Union i Ukraina som får stöd av svenska ST. Foto: Åsa Wallin

ST utbildar bland annat i att jobba i dialog med regeringen, och här ser Magnus Runsten en förbättring.

– Vi har gått från en situation där regeringen inte lyssnade på sina anställda alls till att det i dag finns en dialog. Nu har vi en helt annan utgångspunkt, säger han.

The State Employees’ Union har också öppnat fyra regionala center i landet. Ett ligger nära gränsen till Krimhalvön som Ryssland annekterade i mars 2014. Med hjälp av ST-projektet har fackförbunden där lyckats bygga upp en bas med 6 000 medlemmar ”inne i militärzonen”.

– Vi håller seminarier på centret och det kommer mycket folk. Många vill vara aktiva och förstår att de behöver stötta varandra och skydda sina arbetsrättigheter, säger Oksana Huz.

Text: Jennie Aquilonius
[email protected]
Foto: Åsa Wallin
[email protected]

Fakta/Förföljelse

International Trade Union Confederation, ITUUC, har sammanställt ett rättighetsindex över 142 länder. I ITUC eller Internationella fackliga samorganisationen på svenska, ingår 207 miljoner arbetare i 163 länder och territorier. I Sverige är LO, TCO och Saco medlemmar.

I nio länder mördades fackligt aktiva under 2018. Värst är Colombia, här mördades 19 personer för sitt fackliga engagemang.
I 54 länder finns ingen eller mycket begränsad yttrandefrihet.
Godtyckliga gripanden av arbetstagare sker i 59 länder.
I 65 länder utsätts arbetstagare för fysiskt våld.
I 65 procent av länderna får arbetare inte organisera sig fackligt.
I 81 procent av länderna får arbetare inte förhandla kollektivt.
I 87 procent av länderna är det inte tillåtet att strejka.