MR-DAGARNA2018: Kvinnorna som kämpar mot våldet i Kamerun
Våldet ökar i Kamerun. De som protesterar utsätts för trakasserier och arresteras. Det berättade Sylvie Ndongmo, ordförande för Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet i Kamerun, under Mänskliga Rättighetsdagarna. Och hon hade en uppmaning till Sverige: – Sverige exporterar vapen och jag vill säga att det är viktigt att tänka på säkerheten hos andra människor. Det är många i världen som lider, sade hon.
reportage | 2018-11-17 Av: Jennie Aquilonius |
Paul Biya i Vita huset 2014. Foto: Amanda Lucidon / White House/Wikimedia
Kamerun har länge varit ett relativt fredligt land. Men det är omgivet av krigsdrabbade länder som Nigeria, Tchad och Centralafrikanska republiken. Under de senaste fem åren har Kamerun plågats av den islamistiska extremiströrelsen Boko Haram, som gör upprepade räder i landet från grannen Nigeria.
Oroligheter utbröt också i samband med presidentvalet den 7 oktober, särskilt i landets två engelskspråkiga regioner. Skolor, sjukhus och andra byggnader förstörs. Separatisterna som har utropat den självständiga republiken Ambazonia hade förklarat att valet inte skulle genomföras i dessa delar av landet. Sedan hösten 2017 pågår ett väpnat uppror för att nå självständighet från Kamerun.
Den sittande presidenten Paul Biya, 85, vann valet och påbörjade sin sjunde mandatperiod. Han har haft makten sedan 1982. Det har kommit anklagelser om valfusk, bland annat från oppositionspartiet SDF.
Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet, IKFF, i Kamerun, gör nu allt de kan för att förebygga våldet.
– Trots att kvinnor utgör 51 procent av befolkningen ses vi som andra klassens medborgare. Vi kämpar för att sitta vid bordet när besluten fattas, säger organisationens grundare och ordförande, Sylvie Ndongmo.
Från vänster moderator: Lina Hjärtström, Suppleant i IKFF:s internationella styrelse, Sylvie Ndongmo, ordförande och grundare av IKFF i Kamerun och Malin Nilsson, generalsekreterare i IKFF Foto: Åsa Wallin
Hon deltar på seminariet ”Feminists preventing war” som arrangeras av IKFF Sverige. IKFF Kamerun använder metoden Women’s Situation Room ,WSR, för att förebygga våld och väpnad konflikt under allmänna val. Metoden togs fram av en kvinnoorganisation i Liberia och används nu i ett antal afrikanska länder.
– Det här arbetet är viktigt, likt många andra afrikanska länder följer mycket våld i samband med val, säger Sylvie Ndongmo.
IKFF Kamerun har byggt strukturer med lokala koordinatorer och utbildning av valobservatörer, ambassadörer i lokalsamhället och kvinnliga politiska kandidater. På valdagen den 7 oktober fanns ett fysiskt rum med telefoner. Observatörer på fältet ringde in och berättade om incidenter.
– Det här har gjort det möjligt för oss att sammanställa en rapport över incidenter som inträffade den dagen, förklarar hon. Vi har kunnat säga att valet inte var transparent. Vi har skickat den till myndigheterna för att de ska kunna vidta åtgärder för att förebygga våld.
Sylvie Ndongmo leder IKFF:s sektion i Kamerun. Foto: Åsa Wallin
Efter valet har det kommit anklagelser om valfusk, författningsdomstolen har dock avvisat alla klagomål. Sylvie Ndongmo berättar att situationen i landet är mer våldsam än tidigare. Kvinnor, journalister, oppositionspolitiker och andra som höjer rösten och deltar i protestmarscher har blivit arresterade och frihetsberövade. Vissa utsätts för våld.
– Vi är oroade över det krympande utrymmet för civilsamhället. Vi fick en restriktiv lag mot terrorism 2014, och den används flitigt mot civilsamhället. Problemet är att det inte finns någon definition för vad terrorism är, säger Sylvie Ndongmo.
IKFF Kamerun jobbar fortfarande med Women’s Situation Room eftersom fler val, till bland annat kommunerna, väntar 2019.
– Vi måste jobba hårt nu för att förhindra våldsamheter i de kommande valen, förklarar Sylvie Ndongmo.
Ett problem är de vapen som flödar in över gränserna från grannländerna. IKFF Kamerun har kunnat visa på kopplingar mellan vapen och ökat könsbaserat våld. Organisationen jobbar för att FN:s vapenhandelsfördrag, som landet har ratificerat, ska implementeras. Fördragets syfte är att kontrollera internationell handel med konventionella vapen.
– Det vore bra om vi i alla fall vet vilka vapen som kommer in i landet, vem som äger dem och var de kommer ifrån, påpekar Sylvie Ndongmo.
Det finns också en ekonomisk aspekt, tillägger hon, där människor tjänar pengar på försäljning av vapen.
– Sverige exporterar vapen och jag vill säga att det är viktigt att tänka på säkerheten hos andra människor. Det är många i världen som lider, säger hon och publiken bryter ut i en spontan applåd.
Publikbild från seminariet ”Feminists preventing war”. Foto: Åsa Wallin
Sylvie Ndongmo berättar att många inom civilsamhället nu ropar efter rättvisa. Makten finns koncentrerad hos några få. Frustrationen växer. En huvudfråga är bristen på basala saker som vatten och elektricitet, även i huvudstaden Yaoundé. Hon är också orolig för möjligheterna för kvinnor att delta i politiska processer – många fängslas.
– De har börjat använda strategier som desinformation och öknamn, berättar hon. En kvinnlig advokat stod till exempel inför författningsdomstolen med bevis för att presidentvalet var riggat. Folk började kalla henne de fulaste saker ni kan tänka er i media och på sociala medier. De sa att hon hade barn med fyra olika män och att hon var prostituerad. Jag hörde män säga att en ogifta kvinna inte kunde bli president i Kamerun.
Sylvie Ndongmo menar att utbildning är en nyckel. Det har blivit svårare, särskilt för flickor, att gå i skolan sedan Boko Haram ökade sin närvaro i landet. Lärare trakasseras och dödas.
– Regeringen borde genast ta itu med utbildningsfrågan, påpekar hon. Hon ser också ett desperat behov av dialog mellan presidenten och folket, och att regeringen måste sluta använda militära insatser.
– Så många har dödats, säger Sylvie Ndongmo.
Text: Jennie Aquilonius
[email protected]
Foto: Åsa Wallin
[email protected]
Fotnot: Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet ,eller WILPF på engelska, är en internationell freds- och kvinnoorganisation som bildades år 1915.
Bakgrund/Kamerun
I uppdelningen av Afrika mellan kolonialmakterna blev Kamerun 1884 en tysk koloni.
Den tyske kejsarens födelsedag firas av poliskåren i Doula i Tyska Kamerun 1901. Foto: Bundesarchiv/Wikimedia
Under Första världskriget drevs tyskarna ut från Kamerun 1916 och Frankrike och Storbritannien delade området mellan sig vilket bekräftades av Nationernas Förbund efter kriget.
När förändringens vind tvingade kolonialmakterna att lämna sina kolonier blev den franska delen av Kamerun självständigt år 1960. År 1961 införlivades delar av den brittiska delen av Kamerun i den nya federala republiken Kamerun. Federationen övergavs år 1972 och Kamerun blev en enhetsrepublik.
I de engelsktalande delarna av Kamerun ledde detta till ett missnöje som har pyrt i årtionden. Omkring fem miljoner av Kameruns 24 miljoner invånare brukar räknas till de engelsktalande delarna. Anhängarna av Ambazonia uppger åtta miljoner.
År 2016 eskalerade protesterna i de engelsktalande delarna och myndigheterna svarade med hårda metoder mot de i stort sett fredliga protesterna. År 2017 trappades konflikten upp och en del separatister tog till våld och allt fler i den engelsktalande oppositionen förespråkade nu öppet självständighet för det som kallas Ambazonia.
De delar som separatisterna vill bryta loss ur Kamerun. Foto: Wikimedia
Antalet flyktingar har ökat och beräknas nu vara omkring 200 000 personer. Redan tidigare har delar av Kamerun drabbats av Boko Haram som opererar i norra Nigeria, Tchad och Kamerun. Konflikten mellan de engelsktalande och fransktalande av Kamerun hotar nu att utvecklas till ett fullskaligt inbördeskrig och både Amnesty International och Human Rights Watch har anklagat bägge sidor för övergrepp. Amnesty beräknade den 5 oktober att omkring 400 personer dödats hittills i år i de engelskspråkiga regionerna.
Zeid bin Ra’ad, FN:s dåvarande högkommissarie för mänskliga rättigheter, uttryckte den 25 juli stor oro för situationen och beklagade att FN inte släpps in i de engelsktalande delarna av Kamerun.
President Paul Biya är nu omvald som president för sjunde gången. Han har styrt sedan år 1982 och ingenting tyder på att han är beredd att göra några eftergifter.
Ulf B Andersson
Läs också
Uncertainties Deepen in Cameroon after Divisive Election (International Crisis Group 5 november 2018)
Cameroon: Next government must tackle human rights crises in violence-hit regions (Amnesty International 5 oktober 2018)
Cameroon: Killings, Destruction in Anglophone Regions (Human Rights Watch 19 juli 2018)
Kamerun: Engelskspråkiga regioner drabbade av dödligt våld (Amnesty International 12 juni 2018)
Läs mer från Amnesty Press
Krisen skärps i Kamerun (30 november 2017 – även i nummer 4/2017)
Kamerun: Ny terrorlag riktas mot separatister (29 april 2015)
Dödsoffer vid protester i västra Kamerun (2 oktober 2001)
===
Läs mer om Mänskliga rättighetsdagarna 2018
Amnesty Press på Mänskliga rättighetsdagarna 2018
MR-DAGARNA2018: Utsatt för våld i hederns namn (18 november 2018)
MR-DAGARNA2018: Fackligt aktiva trakasseras och mördas (17 november 2018)
MRDAGARNA2018: ”Det finns ett hat mot samer” (16 november 2018)
MR-DAGARNA2018: Dödligt uppdrag att försvara naturen (16 november 2018)
MR-DAGARNA2018: ”Jag är fast i limbo” – tio miljoner människor är statslösa (15 november 2018)
reportage | 2018-11-17 Av: Jennie Aquilonius |