Slöjor med feministiska förtecken

Slöjor
Elin Berge & Edda Manga
Atlas förlag

Vilka är de tjejer och kvinnor i Sverige som bär slöja? Och varför gör de det? Är slöjan ett uttryck för manligt förtryck och dominans av kvinnor? Nej, inte om man ska tro den nya boken Slöjor av Elin Berge och Edda Manga.

Under ett års tid har fotografen Elin Berge rest runt i Sverige och intervjuat framförallt yngre kvinnor om varför de bär slöja. Inte mindre än 53 kvinnor har porträtterats, varav de flesta är under tjugo år.

Slöjor väcker genast min nyfikenhet och jag bläddrar vidare och vidare genom boken och fascineras av den stora mångfald av individer Elin Berge lyckats fånga i sina färgstarka och enkla bilder. En kvinna per uppslag presenteras med foto och ett citat där hon berättar varför hon valt att täcka sitt huvud, och i vissa fall även sin kropp, med slöja. En delvis dold värld ”avslöjas”. Självständiga kvinnor, kaxiga, sinsemellan olika, men i de allra flesta fall har de alla gjort ett medvetet val. Skälen varierar: kritik mot utseendefixeringen i samhället, religiöst ställningstagande, uttryck för kulturell identitet, en vilja att gömma sig, att få respekt av omgivningen, som protest mot en upplevt diskriminering osv.

De tycks tala med en gemensam röst som säger: Vi bestämmer själva vad vi har på oss och vem som får betrakta våra kroppar. Jag gör som jag vill!

Kanske har jag själv lite oreflekterade betraktat slöjan som ett förtryck av kvinnor och även blivit provocerad av den. Varför ska vi kvinnor dölja oss? Jag minns vilket obehag jag kände när jag fick ta på mig slöja vid ett besök på en moské i Stockholm. För mig är det förnedrande att inte ha samma rättigheter som en man.

Boken utmanade mina fördomar. Och jag älskar citatet av en av kvinnorna som säger: ”Jag har aldrig tänkt på att slöjan skulle vara något man har på sig för mannens skull. Jag skiter väl i honom!”

Det var även lärorikt att ta del av idéhistoriken Edda Mangas efterord om slöjans förekomst genom historien och i olika kulturer. Exempelvis skriver hon att kristna samhällen i Europa har haft en tradition med huvudduk långt in på 1900-talet och genast ser man de bilderna framför sig och inser att även i Sverige har kvinnor täckt sitt huvud av olika kulturella skäl. Och att även män – som exempelvis saudier och beduiner – också bär ”slöja”.

Visst finns det ett komplext socialt sammanhang som också styr över slöjbruket. En kvinna vittnar om att hon blivit utfryst och kallad hora när hon slutat bära slöja. Det finns också många unga muslimska kvinnor vid våra gymnasieskolor som tvingas följa kulturella normer på olika sätt och exempelvis gifts bort med en man de aldrig träffat, utvald av familjen, på skollov när de besöker sina föräldrars gamla hemland, och riskerar sitt liv om de trotsar traditionen. Men det är intressant att se att det idag samtidigt finns en trend där unga kvinnor väljer att bära slöja som ett slags feministiskt ställningstagande. Dessa två ytterligheter slåss på samma arena. Det är därför en spännande samtidsbetraktelse av ett fenomen som vi alla kanske inte uppmärksammat pga de kulturella skygglappar vi bär.

Här synliggörs dessa kvinnor och de får komma till tals. Och får ett stort utrymme. Tack för det. Det känns fräscht och angeläget. **

Avslutar med ett citat av Edda Manga där hon påpekar att vi inte bör låta vare sig det dominerande könet eller den dominerande kulturen bestämma vad som är normalt eller avvikande: ”Kvinnor kan ta av sig slöjan i uppror mot männens anspråk på att kontrollera deras kroppar. De kan välja att behålla slöjan eller att börja använda den för att skapa sig själva eget utrymme, ett kvinnligt rum, eller för att ta sig rätten att vara olika i motsättning till en standardiserande makt”. **

Solveig Hauser