Amnestymanifestation på Götaplatsen - årsmötet inlett

Före detta dödsdömde fången Anthony Graves talade.

Cirka 200 Amnestysympatisörer tågade på fredagen från årsmötet på Handelshögskolan i Göteborg till Götaplatsen. En skål utbringades för friheten sedan den tidigare dödsdömde amerikanske fången Anthony Graves hållit Amnestys 50-årstal. I tre dagar har närmare 300 personer samlats i Göteborg till årsmöte. Under den första dagen konstaterades att Amnesty i Sverige fortsätter växa men också att utbetalningarna av avgångsvederlag till Irene Khan och Kate Gilmore har väckt starka reaktioner.

Tåg ner för gatorna i Göteborg.

PÅ Götaplatsen läste den frigivne, tidigare dödsdömde, amerikanen Anthony Graves upp det 50-årstal som Amnesty kommer hålla över hela världen när organisationen i maj firar 50 år och kommer att skåla för friheten. Det var den 28 maj 1961 som Peter Benenson publicerade en artikel i brittiska The Observer om de glömda fångarna sedan han upprörts över två portugisiska studenter som i Salazars Portugal hade fängslats sedan de skålat för friheten. Artikeln fick ett starkt genomslag och blev grunden till Amnesty.

Ett lätt regn föll över manifestationståget men humöret tycktes ändå muntert bland deltagarna då de tågade längs med Vasagatan och sedan Avenyn. I stort sett alla bar på gula ballonger med texten ”50 år” tryckt i svart.

Manifestationen avslutades med en skål under Poseidon.

Väl framme vid Götaplatsen ställde sig manifestationsdeltagarna på trapporna kring Poseidons staty. Deras blickar riktades mot Anthony Graves, som med tre A4-ark i ena handen och megafonen i den andra ställde sig framför deltagarna och förklarade att han rest ända till Europa för att han så gärna ville vara del av
”denna revolution”.
Talets slutord ”To freedom” (För friheten), fick ett rungande svar av deltagarna som höjde glasen med alkoholfri cider i skyn.

Text: Kaj Ranén Foto: Yvette Lindholm

Amnesty fortsätter att växa

På fredagseftermiddagen inleddes Amnestys årsmöte som i år hålls på Handelshögskolan i Göteborg. Drygt 280 personer deltar i årsmötet, varav 241 röstberättigade.

Antalet röstberättigade årsmötesdeltagare har ökat de senaste åren. År 2009 i Lund kom 189 personer med rösträtt och i Stockholm förra året var det 219 röstberättigade medlemmar på plats.
Optimismen kring den svenska sektionens fortsatta växande präglade inledningen av årsmötet.
Svenska sektionen fortsätter att växa och antalet medlemmar var vid årsskiftet 86 380, jämfört med 80 720 år 2009. Intäkterna uppgick förra året till drygt 78 miljoner kronor, vilket kan jämföras med år 2006 då intäkterna var drygt 50 miljoner kronor.

Anna Nilsdotter öppnade årsmötet.

I flera inlägg poängterades att aktiviteterna inom svenska Amnesty ökar.
- Vi växer, vi syns och vi hörs. År 2010 var ett otroligt händelserikt år, sade generalsekreterare Lise Bergh i sitt anförande.
Lise Bergh kunde också notera att det skett trendbrott när det gäller nedgången i antalet grupper. År 2005 hade Amnesty 235 grupper och den siffran sjönk sedan till 178 grupper år 2009.
- Förra året ökade antalet grupper igen och nu har vi 185 grupper.

Mötet inleddes med att Carl Toftfelt från Göteborgs improvisationsteater äntrade scenen och lockade till en hel del skratt genom att bland annat läsa fiktiva nyheter från verkligheten som publiken fick spontanreagera på.
När sammanlagt tio mötesfunktionärer valdes och samtliga var kvinnor hördes ett rop från salen: ”Var är mångfalden?”.

Aulan på Handelshögskolan i Göteborg var nästan fullsatt.

Sektionens ordförande Anna Nilsdotter inledde sedan med att påpeka att i ett land som Sverige ”betalar vi med vår fritid, inte med våra liv” när vi engagerar oss. Hon påminde om att människor över hela världen engagerar sig och att människor utsätts för förföljelse inte av totalitära regimer , utan också i demokratiska länder.
- I vårt arbete världen över står individer i fokus, sade Anna Nilsdotter. Vi är en organisation som består av individer - vanliga människor. Vi ska ha en stark interndemokrati.
Hon poängterade att alla medlemmar har en röst och uppmanade årsmötesdeltagarna att aktivt använda sin röst under årsmötet.
Anna Nilsdotter betonade att Amnestys frågor just nu är i fokus:
- Vi har den kinesiske konstnären Ai Weiwei som har som fängslats sedan han blivit allt mer kritisk mot regimen. Vi kräver att regimen i Syrien stoppar blodbadet.
I Nordkorea sitter hundratusentals människor i läger som vi har uppmärksammat i vår rapport.

Lise Bergh berättar om verksamhetsåret.

Lise Bergh sade att slutet på 2010 innebar början på den omvälvande rörelse vi nu ser resultatet av i Nordafrika och Mellanöstern.
- Mohamed Bouazizi var en ung akademiker i Tunisien som hade svårt att få jobb. Han försörjde sig genom att sälja frukt och grönsaker. När polisen i Sidi Bouzid beslagtog hans kärra tände han eld på sig själv.
Efter 18 dagar avled Mohamed Bouazizi och hans självbränning blev startskottet för den revolution som tvingade bort Zine El Abidine Ben Ali från presidentposten efter 28 år som envåldshärskare.
Och sedan har det fortsatt i land efter land.

Amnesty International har de senaste månaderna fått negativ publicitet sedan den brittiska tidningen The Daily Mail den 19 februari avslöjade att organisationens tidigare generalsekreterare Irene Khan och biträdande generalsekreteraren Kate Gilmore fått en större summa pengar när de slutade 2009. Nyheten fick också spridning i en del andra länder, till exempel Nederländerna.

Amnestys internationella styrelse, IEC, har förklarat utbetalningarna på sammanlagt nio miljoner kronor med att en juridisk tvist uppstod mellan IEC och Irene Khan då hon ville få ett förnyat kontrakt som generalsekreterare vilket IEC motsatte sig. Efter förlikning betalades pengarna till Khan och Gilmore ut. Nästan tre miljoner kronor utgjordes av avgångsvederlag till de bägge, medan resterande summa var pension, beviljad bonus som ej utbetalats tidigare, flyttbidrag, lön och andra kostnader.
IEC har hänvisat till brittisk lagstiftning men inom en rad Amnestysektioner har skarp kritik förts fram.
- På det Chairs Forum, ordförandemöte, vi hade i april diskuterades den oberoende utredning som ska göras för att minska risken för att en upprepning i framtiden, sade Anna Nilsdotter till årsmötet. IEC vidhåller dock att detta var bästa sättet att lösa en svår situation och vålla Amnesty så liten skada som möjligt.

Anna Nilsdotter hoppades att utredningen kommer vara klar innan ICM, Amnestys internationella årsmöte, hålls i augusti.

Sedan Dagens Nyheter den 3 april publicerade en artikel om utbetalningarna har enligt Anna Nilsdotter cirka 250 medlemmar lämnat den svenska sektionen i protest.
- Sektioner i andra länder har dock drabbats betydligt värre, betonade Anna Nilsdotter.

Under lördagen och söndagen kommer årsmötet ta ställning till en rad motioner och en ny ordförande ska väljas då Anna Nilsdotter inte ställer upp för omval.

Text: Ulf B Andersson Foto: Yvette Lindholm

Läs mer:
Styrelsen informerar om utbetalningar till Irene Khan