OS i Peking: Propagandaspel eller MR-chans?

Klockan 08.00 den 8 augusti år 2008 startar de olympiska spelen i Peking. Beslutet att Kina skulle få arrangera OS togs för sex år sedan och det var inte helt okontroversiellt med tanke på att de mänskliga rättigheterna dagligen kränks grovt i Kina.

På Publicistklubbens och Amnestys gemensamma debattkväll på måndagen diskuterades det hur Kina påverkas av OS och hur journalisterna ska bevaka OS. I den första panelen diskuterade Kinaexperter hur situationen i Kina ser ut idag. Torbjörn Lodén, som är professor i Kinas språk och kultur och författaren Cecilia Lindqvist pekade båda på att det fortfarande inte är bra i Kina men att det har blivit mycket bättre om man har ett längre perspektiv.
- De senaste 25-30 åren har det skett en stor förändring. Fattigdomen har minskat från 50 procent till 10 procent och 400 miljoner människor har lyfts ur extrem fattigdom. 250 miljoner av Kinas befolkning tillhör medelklassen, sade Cecilia Lindqvist.

Torbjörn Lodén menade att Kina fortfarande är inne i ett uppbrott från den totalitära diktaturen som rådde under Maos tid. Det sker förbättringar även om det går långsamt. Antalet utdömda dödsstraff har minskat och det har kommit en ny lag som säger att Högsta Domstolen måste godkänna alla dödsdomar. Tortyr är förbjudet enligt kinesisk lag men det förekommer ändå.
- Det är ett misstag att inte inse att situationen för mänskliga rättigheter har förbättrats. Det betyder inte att man ska bortse från de brott som begås. Risken inför OS är att yttrandefriheten stramas åt och att förtrycket ökar. För folket är dock OS en symbol för att Kina har blivit accepterat. De vill ha OS, ansåg Torbjörn Lodén.

På Kulturhuset i Stockholm diskuterade Kinaexperterna Torbjörn Lodén, Cecilia Lindqvist, Chen Maiping, Emma Sjöström och Johan Lagerkvist.
Bild: Lisa Olsson

Författaren och översättaren Chen Maiping, i exil sedan 1989, beskrev bilden av Kina som komplicerad där det sker stora förbättringar i en fråga medan annat försämras. Antalet författare som fängslas har minskat men straffens längd har ökat.
- Jag har svårt att se det positivt när det finns författare i fängelser, även om de inte är så många. I tio år har jag jobbat med PEN och vi har fem medlemmar som sitter fängslade. Vi måste protestera mot detta. Utan yttrandefrihet kommer inte hela sanningen fram, sade han.

Även Emma Sjöström, som är Amnestys Kinasamordnare, menade att det inte fanns någon tydlig positiv utveckling i Kina och att man måste fortsätta arbeta för de som döms till dödsstraff, tvångsförflyttas inför OS eller fängslas för att de arbetar som journalister. Enligt Emma Sjöström har den ekonomiska förbättringen inte gått hand i hand med förbättringar för mänskliga rättigheter.
- Vi måste driva den kampen parallellt, sade hon.

Amnesty tar inte ställning för eller emot en bojkott av OS i Peking. Inför OS har Amnesty haft en positiv dialog med Sveriges Olympiska Kommitté (SOK). De hade kommit överens om att Amnesty skulle få träffa den svenska OS-truppen i november men SOK har nu backat från detta.

Kinesiska studenter firar att Kina har fått OS.
Bild: Greg Baker/AP/PA Photos

Johan Lagerkvist från Utrikespolitiska Institutet ansåg att det fortfarande råder en allvarlig situation i Kina men att folk börjar bli medvetna om sina rättigheter. Dock är det stora problem med att implementera lagar.
- Varje enskilt fall är viktigt att kämpa för men vanliga kineser känner sig friare än tidigare. De kan uttrycka sig relativt fritt, sade han.

Inför OS har utländska journalister fått större frihet men det är tidsbegränsat fram till oktober 2008. Detta gäller inte inhemska journalister som snarare har fått det svårare,
- Jag tror att OS stärker den kinesiska regimen. Det är ett propagandaspel, menade Johan Lagerkvist.

I den andra panelen diskuterade journalister hur OS ska bevakas och hur man ska åstadkomma en anständig journalistik i samband med OS. Lasse Anrell från Aftonbladet menade att sportjournalistiken är statisk och att den ser ut som den alltid har gjort.
- Fram till att OS börjar kommer det finnas kritisk journalistik om diktaturen och dopingproblemen i Kina men den kommer att tystna 080808 när OS börjar och allt kommer då att handla om vinnare och förlorare, sade han.

SVT har en korrespondent i Kina sedan två år tillbaka och den personen kommer även att arbeta under OS med bevakning som inte har med OS-arenorna att göra. Det kommer även att bli förstärkningar av andra än sportjournalister till OS-truppen.
- Det är viktigt att ha kvar perspektivet efter OS och ta reda på vad som händer sedan, sade Albert Svanberg chef för Sporten på SVT.

För nyhetsbyrån TT är OS i Kina en av de största satsningarna. De kommer att skicka åtta sportreportrar, en allmänreporter och de samarbetar även med en stringer i Peking.
- När tävlingarna börjar kommer sportjournalisterna få jobba dygnet runt. Det som händer vid sidan av måste andra journalister skildra, sade Mats Johansson, redaktionschef på TT.

I journalistpanelen deltog Mats Johansson, Lasse Anrell, Ulrika K Engström, Göran Sommardal och Albert Svanberg.
Bild: Lisa Olsson

Men han menade att även de sportjournalister som åker till OS ska berätta om sina arbetsvillkor, om de upplever några begränsningar och att de inhemska journalisterna inte har samma rättigheter.

Göran Sommardal, som arbetar på Kulturradion på Sveriges Radio ansåg att sportjournalistiken under OS måste inrikta sig på att vara anständig och att de måste blicka ut utanför arenorna. Men ansvaret faller tyngre på andra journalister .
- Bevakningen av Kina måste alltid vara anständig, inte bara under OS, menade han.

Ulrika K Engström är frilansjournalist och tidigare Kinakorrespondent för Svenska Dagbladet och hon ansåg att det inte är sportjournalister och sportutövare som ska prata om politik utan det måste andra göra. Hon menade att det viktigaste för en utländsk journalist i Kina är att ha en bra tolk eftersom man inte kan räkna med att göra några intervjuer på engelska.
- Det är viktigt att man kommer ihåg att man har rätt att prata med folk i och med den nya lagen. Man måste vara medveten om sina rättigheter som journalist, sade hon.

Lagen hon refererar till är den som innebär att alla utländska journalister har blivit lovade fullständig frihet från 1 januari 2007 och över OS fram till oktober nästa år. Men det är ändå inte oproblematiskt. Om man inte skaffar en tolk privat kan man få en som jobbar för myndigheterna, vilket kan innebära att de silar frågor och svar. Enda sättet att komma ifrån det är att kunna kinesiska påpekade Göran Sommardal.

• Ett större problem är självcensuren hos befolkningen. De vill få sitt land att framstå bra i utländsk media, sade Ulrika K Engström.

Det finns enligt henne en risk att man utsätter den personen man intervjuar för fara. Men om det är en redan uttalat regimkritisk person ger man snarare skydd åt den personen eftersom den syns i utländsk media. Däremot kan man utsätta översättare för problem.

En ensam kinesisk man försöker stoppa stridsvagnarna på Himmelska Fridens Torg i juni 1989.
Bild: Jeff Widener/AP/PA Photos

Under OS kommer det att finnas 20 000 ackrediterade utländska mediaarbetare i Peking. Det kommer att vara mycket folk, avspärrningar och begränsningar. Därför är det lättare att arbeta som journalist före och efter OS.

Frågan är hur stort ansvar idrottare och idrottsledare har. Lasse Anrell menade att idrottsrörelsen är extremt konservativ men att svenska idrottare är hyfsat allmänbildade och samhällsintresserade.
- Däremot slår de bakut när det blir tal om bojkott, sade han.

Läs mer: Amnestys kampanjsida inför OS i Peking 2008

Text: Lisa Olsson