Politikerdebatt om den långa vägen in i Europa

Temat för årets MR-dagar var Gränslösa Rättigheter? Migration, medborgarskap och mänskliga rättigheter. Hur dessa ämnena går ihop inom ramarna för EU-samarbetet debatterades flitigt vid två seminarier på Kulturhuset i Stockholm med deltagare från EU-sfären respektive riksdagspartierna.

Är det möjligt med ett gemensamt europeiskt asylsystem? Vilket ansvar har respektive medlemsland? Och vilken är den största utmaningen EU står inför när det gäller förhållningssättet till de människor som offrar sina liv för att ta sig till Europa? Det var frågor som mötte deltagarna i seminariet Gränsen till Europa: vår gräns – vårt ansvar?.

Tobias Billström, Thomas Hammarberg, Maria Åsenius, Alexandra Segenstedt och Eva von Oelrich debatterade migrationsfrågor.

Thomas Hammarberg, Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter och tidigare generalssekreterare för Amnesty International, menar att asylrätten i Europa har underminerats och att den största utmaningen är att påverka opinionen i EU:
- Över 2 000 personer har drunknat i desperata försök att nå Europa. Och det är inte bara smugglarnas fel - var är opinionen, indignationen?

Thomas Hammarberg anser att den allmänna tendensen att hindra människor från att komma till vår kontinent har att göra med en rädsla från politikernas sida att extremister skulle få ett ökat inflytande i mottagarsamhället.
- Det finns en kompromissatmosfär hos de politiska partierna gentemot extremistpartierna, vilket också skapar en smutskastning av de människor som redan finns i landet. Politikerna borde respektera de beslut man redan har kommit överens om och våga ta strid med extremisterna!

Thomas Hammarberg, Europarådets kommissionär för Mänskliga Rättigheter och Maria Åsenius, kabinettchef till EU-kommissionär Cecilia Malmström.

Migrationsminister Tobias Billström anser att den lagstiftning som redan har förhandlats fram har inneburit förbättringar i många länders system, och att det är en stor omställning för vissa av unionens medlemsstater att gå från att ”producera” migranter till att vara mottagarland.
- Grekland måste till exempel bygga upp ett helt nytt system för mottagandet av flyktingar. Varje land har ett eget ansvar att leva upp till lagstiftningen, men vi måste komma ihåg att EU består av 27 medlemsstater med olika traditioner såväl rättsligt som socialt. Därför är det naturligt med skillnader.

Just situationen för de stora antalet asylsökande i Grekland var en fråga som behandlades ingående av panelen.
- Den grekiska situationen är på alla sätt en kränkning av överenskomna regler, menar Thomas Hammarberg.

Maria Åsenius, kabinettschef till EU-kommissionär Cecilia Malmström, påpekade att man från kommissionens sida försökt påverka Grekland med såväl piskor som morötter. Tobias Billström anser att den grekiska regeringen måste ta ett större eget ansvar:
- Grekerna har fått pengar, problemet är att regeringen inte har lyckats förklara för folket varför pengarna skulle användas till att reformera asylsystemet!

Migrationsminister Tobias Billström.

Också fem av riksdagspartierna tog chansen att diskutera migrationsfrågor under seminariet Fattig eller förföljd? Mänskliga rättigheter i EU, som anordnades av Amnesty. Moderator var Amnestys kampanjchef Fredrik Kron som styrde in debatten på var EU:s yttre gräns går, bland annat mot bakgrund av de marockanska myndigheternas inblandning i att hindra migranter att ta sig in i Europa via de spanska enklaverna Ceuta och Melilla, samt EUs avtal kring migration som tecknades med Libyen 2010.

• Jag tycker att det är oroväckande att EU outsourcar sin gräns till norra Afrika. Det är också problematiskt att länder som Grekland, Italien och Malta har ett undermåligt system där folk skickas tillbaka utan att få sin asylrätt prövad. Ett annat stort problem är också att när ett EU-land kränker de mänskliga rättigheterna finns det inga sanktioner att ta till mot det landet, sade Maria Ferm (MP).

Fem riksdagspartier var representerade vid Amnestys seminarium om mänskliga rättigheter i EU: fr.v.Maria Ferm(MP), Eva Lohman(M), Ulf Nilsson(FP), Christina Höj-Larsen(V) och Désirée Pethrus(KD).

Maria Ferm anser att EU:s gränsbevakningsorgan FRONTEX, som kom igång 2005, i framtiden bör ägna sig åt livräddande åtgärder på migranter som råkar illa ut på sin färd över Medelhavet. Vänsterpartiets Christina Höj-Larsen anser att FRONTEX bör avskaffas helt, medan de borgliga partierna tycks vara överens om att FRONTEX behövs.
- Alla länder vill ju veta vilka som vistas på deras territorium, sade Eva Lohman (M).

Ulf Nilsson (FP) kom med en annan infallsvinkel:
- Vi måste också komma ihåg att gränskontrollen också behövs för att reglera människo- och droghandel.

En annan fråga som rörde upp känslorna hos vissa av deltagarna var frågan om Sveriges ansvar i frågan om förvarstagande av migranter i väntan på prövning. Flera partier uttryckte att Sverige har ett ansvar att driva på andra länder som har lägre krav i mottagandet av asylsökande. Christina Höj-Larsen (V) ställde sig dock frågande till hur man kan skicka tillbaka människor till länder om man medger att de har problem med att leva upp till sina åtaganden.
- Om EU har pengar att bygga höga staket för, hur kan vi då inte ha pengar att skapa en human flyktingpolitik?

Debatten kring migrationsfrågan lär fortgå på politikernivå. Frågan är hur många som lyssnar på de personer som verkligen berörs av de beslut som fattas – migranterna och flyktingarna själva.

Text: Vera Häggblom
Bild: Vera Häggblom och Josefine Nilsman

Läs mer från Amnesty Press bevakning av MR-dagarna 14-15 november 2011:

"Om en terrorist inte är muslim, är han galen då?"

Sorg och glädje vid utdelningen av Per Anger-priset