ÅRSMÖTE2021: Ansiktsigenkänning ett hot mot mänskliga rättigheter

Black lives matter-aktivisten Derrick Ingram trakasserades i sitt hem av New York-polis. Enligt Amnesty talar mycket för att teknik för ansiktsigenkänning har använts för att identifiera honom – en teknik som Amnesty menar är ett hot mot mänskliga rättigheter som yttrandefrihet och mötesfrihet.

reportage | 2021-05-18
Av: Jennie Aquilonius
Även publicerad i AmnestyPress #2/2021
Brittis Edman, Sara Bessa och Derrick Ingram vid det digitala seminariet.

Brittis Edman, Sara Bessa och Derrick Ingram vid det digitala seminariet. Foto: Zoom

Det bankar på dörren hemma hos Derrick Ingram i New York City. Det är den 7 augusti 2020 och utanför står en polis som påstår att han har en arresteringsorder. Derrick Ingram ber honom visa dokumentet vid dörren, vilket polisen inte gör.

Derrick Ingram börjar livesända händelsen via instagram. Utanför huset samlas dussintals kravallpoliser med hundar och ovanför svävar en helikopter. Han barrikaderar sig i sin lägenhet i sex timmar.

– Det var en traumatisk upplevelse. Jag visste att jag inte hade gjort något av vad de anklagade mig för, och jag var rädd att de, om jag lämnade min lägenhet, skulle försöka plantera något på mig eller skada mig fysiskt, sade Derrick Ingram när han gästade Amnesty Sveriges digitala årsmöte den 9 maj.

Derrick Ingram menar att han blev utsatt eftersom han är en av organisatörerna bakom Black lives matter-protesterna och engagerad i aktivistgruppen Warriors in the garden, som kämpar mot rasism och polisbrutalitet i New York. Han utbildar bland annat aktivister om övervakning.

– Det var ett försök att skrämma mig och skicka ett meddelande till andra i rörelsen om att vi lever i en polisstat där vi kan komma att utsättas för statssanktionerat våld.

 Derrick Ingram var ett av fallen i Amnestys kampanj ”Skriv för frihet” hösten 2020.

Derrick Ingram var ett av fallen i Amnestys kampanj ”Skriv för frihet” hösten 2020. Foto: Zoom

Han misstänktes för misshandel av en polis efter att ha riktat en megafon mot en polis öra samt för att ha försvårat en myndighets arbete. Amnesty International menade att polisens agerande var oproportionerligt och drev kravet att insatsen måste utredas samt att åtalet skulle läggas ner.

Enligt Amnesty verkar ansiktsigenkänningsteknik ha använts för att identifiera och hitta Derrick Ingram. Han är nu en del av kampanjen Ban the scan, som bland annat vill förbjuda utveckling och användning av ansiktsigenkänningsteknik med syfte att identifiera människor.

Brittis Edman, policychef på svenska Amnesty, berättar att ansiktsigenkänning är en teknik som använder ansiktet för så kallad biometrisk identifikation. Då identifieras människor med hjälp av kroppen, det kan vara fingeravtryck, iris, gångstil eller ansiktsdrag.

– När det gäller ansiktsigenkänning avläses oftast ansiktsdrag från en bild och jämförs med bilder på ansikten i någon typ av databas. Identifikationen sker automatiskt, säger hon.

Många använder tekniken i sin vardag, till exempel för att låsa upp sin telefon och mjukvaran hjälper oss att identifiera och tagga vänner i bilder på sociala medier.

Amnesty har en kampanj för att kartlägga övervakningen i New York.

Amnesty har en kampanj för att kartlägga övervakningen i New York. Foto: Eliana Rodgers for Decode Surveillance NYC

Det finns två typer av ansiktsigenkänning, fortsätter hon. Det ena handlar om att bekräfta sin identitet när man till exempel betalar eller öppnar sin mobil. Där ser Amnesty inga större orosmoln. Men den andra delen, som handlar om att identifiera människor, kan kränka mänskliga rättigheter.

– Tekniken är en typ av massövervakning. Den skannar och samlar in data om ansikten och det sker utan samtycke. Det ser vi varken som nödvändigt eller proportionerligt och det kränker rätten till privatliv, säger Brittis Edman.

Det finns också problem kring yttrande- och mötesfriheten, fortsätter hon. Stater använder sig i allt högre grad av ansiktsigenkänningsteknik för polisarbete, till exempel på idrottsevenemang och festivaler, men också demonstrationer och protester.

– Att människor känner sig övervakade skrämmer dem från att uttrycka sig fritt. Om människor begränsar sitt deltagande i demonstrationer och fredagliga protester för att de är rädda för vad konsekvenserna kan bli om deras ansikte hamnar i en bilddatabas, då har vi ett problem med rätten att protestera och uttala oss, säger Brittis Edman.

Det finns också studier, fortsätter hon, som visar att personer i minoritetsgrupper upplever det här hotet som större. Tekniken är också mindre träffsäker när det gäller svarta personer, andra minoritetsgrupper, kvinnor och icke-binära. Amnesty ser även en risk att tekniken spär på diskriminering i polisens arbete.

Derrick Ingram menar att den här typen av övervakningskameror framför allt placeras ut i områden där fattiga och svarta människor bor i USA. Det är också svårt generellt att vara anonym i New York City, som han beskriver som en stad översållad med kameror och annan teknik som fångar ens digitala fotspår.

– Jag tror att folk är rädda för att bli övervakade och att inte kunna nyttja sin rätt att protestera utan konsekvenser, säger han.

Sara Bessa och Derrick Ingram diskuterade övervakning i Sverige och USA.

Sara Bessa och Derrick Ingram diskuterade övervakning i Sverige och USA. Foto: Zoom

Vissa städer, som Boston, San Francisco och Portland, har förbjudit användningen av ansiktsigenkänningsteknik. Det är viktiga – men otillräckliga – steg menar han, frågan måste upp på nationellt och internationell nivå.

Sara Bessa, verksamhetsutvecklare för ung aktivism på Amnesty, ledde samtalet och berättade att samma utveckling syns i Sverige, med många övervakningskameror i utsatta områden.

Polisen har också fått grönt ljus att använda ansiktsigenkänning från och med i år 2021.

– Men vi vet inte hur de kommer att använda det, sade Sara Bessa.

Jennie Aquilonius
[email protected]

Fotnot: En kortare version publiceras i nummer 2/2021.

Amnesty Press på digitala årsmötet 2021

ÅRSMÖTE2021: Amnesty stakar ut sin framtid (19 maj 2021)

ÅRSMÖTET2021: ”Man går sönder inombords av så hårda ord” (11 maj 2021)

ÅRSMÖTE2021: ”Det är dags att stänga Guantánamo” (6 maj 2021)

ÅRSMÖTE2021: Ett år präglat av coronapandemin (4 maj 2021)

reportage | 2021-05-18
Av: Jennie Aquilonius
Även publicerad i AmnestyPress #2/2021