Tre fångar fria från Guantánamo – skickades till Serbien och Italien

USA inrättade år 2002 ett fångläger på Guantánamobasen på Kuba. Nu återstår 76 fångar. Foto: DoD/USA

Denna vecka har ytterligare tre fångar frigivits från USA:s fångläger på Guantánamobasen på Kuba. Det var Mansur Ahmad Saad al-Dayfi (också känd som Abdul Rahman Ahmed) från Jemen och Muhammadi Davlatov (också känd som Umar Hamzayevich Abdulayev) från Tadzjikistan som den 11 juli flögs från Kuba till Serbien.

– Detta är första gången USA har överfört Guantánamofångar till Serbien, sade Lee Wolosky, ansvarig på amerikanska UD för stängningen av Guantánamo-lägret, till nyhetsbyrån Reuters.

I ett uttalande berömde USA:s John Kerry ”denna betydelsefulla humanitära gest” från serbiska regeringen och sade att den överensstämmer med ”serbiskt ledarskap på en global nivå”:
– USA uppskattar det generösa stödet från Serbien när USA fortsätter sitt arbete att stänga fånglägret Guantánamo.

Aleksandar Vucic, Serbiens premiärminister, sade enligt The Guardian, att Serbien har goda förbindelser med USA och landet såg det som naturligt att ställa upp när andra länder har gjort det.

Den 10 juli frigavs också Fayiz Ahmad Yahia Suleiman från Jemen som suttit i fånglägret sedan början av år 2002. Han togs emot av Italien. USA godkände redan år 2010 en frigivning av Fayiz Ahmad Yahia Suleiman men han har suttit kvar ytterligare sex år.

Det var i januari 2002 som USA började föra fångar till Guantánamo från Afghanistan där talibanregimen hade störtats under hösten 2001. Snart blev fånglägret också en plats dit misstänkta terrorister fördes även från andra länder. Totalt har 779 fångar funnits i lägret men nu återstår 76 män.

Barack Obama lovade när han tillträdde som president i januari 2009 att lägret skulle stängas men motstånd från kongressen har inte gjort det möjligt. En handfull personer har ställts inför rätta och nio fångar har avlidit i lägret.

Av de 76 fångarna har 28 godkänts för frigivning men processen att hitta länder som vill ta emot dem har gått trögt fram till de senaste månaderna.

Muhammadi Davlatov godkändes för frigivning redan för sex år sedan men blev fri först den 11 juli 2016. Hans fall hade granskats av sex amerikanska departement och säkerhetsinstitutioner och ingen fann att han borde vara kvar i amerikansk fångenskap. USA ansåg dock att han inte kunde skickas tillbaka till Tadzjikistan.

Mansur Ahmad Saad al-Dayfi godkändes för frigivning år 2015. Enligt New York Times tillfångatogs de bägge männen under striderna i Afghanistan hösten 2001 och överlämnades till USA.

Totalt har ett 30-tal länder tagit emot frigivna fångar från Guantánamo. Under 2016 har Ghana, Oman, Montenegro, Senegal, Italien och Bosnien-Hercegovina tagit emot frigivna fångar.

Många av fångarna har genom åren utsatts för övergrepp, inklusive tortyr, i amerikansk fångenskap. Den 2 november 2005 avslöjade Dana Priest i en artikel i Washington Post att CIA hade hemliga fångläger i Europa.

Nyheten slog ned som en bomb och skarpa reaktioner kom inte bara från människorättsorganisationer som Amnesty International och Human Rights Watch utan också från Europarådet och EU.

Det rättsliga efterspelet har det senaste decenniet varit ytterst begränsat men i Europadomstolen för mänskliga rättigheter i Strasbourg har några fall tagits upp.

Den 28 juni sammanträdde Europadomstolen för att ta upp uppgifter från Abd al-Rahim al-Nashiri och Zayn al-Abidin Muhammad Husayn (Abu Zubaydah) om att de utsatts för tortyr i Rumänien respektive Litauen när de befann sig i CIA:s hemliga fängelser i Europa. De bägge befinner sig nu i USA:s fångläger på Guantánamobasen på Kuba.

Amnesty International har tillsammans med Internationella Juristkommissionen tagit sig an de bägge fallen. I juli 2014 fällde Europadomstolen Polen för delaktighet i tortyr av de bägge männen.

– Rumänien och Litauen har aldrig hållits ansvariga för sin direkta inblandning i CIA:s bortförande av fångar och hemliga fångläger. Dagens förhandling i Europadomstolen är en chans för offrens advokater att lägga fram fakta i domstolen med förhoppningen att detta kommer att bidra till att bryta den tystnadens konspiration som råder, sade Julia Hall, Amnesty Internationals expert på kontraterrorism och mänskliga rättigheter i Europa.

Ulf B Andersson
14 juli 2016

Lista över fångarna finns på Close Guantánamo

Läs också
Guantánamo: The USA must turn its back on international symbol of injustice (Amnesty International 11 januari 2016)

Läs mer om Guantánamo från Amnesty Press

Guantánamo - Obamas svikna löfte om stängning (18 november 2011)

Ingen upprättelse för terrorkampens offer (21 september 2008)

Fången som Tyskland ville glömma (nummer 1/2008)

Nästan alla vill stänga Guantánamo (15 januari 2008)

MR-brott i kriget mot terrorismen (nummer 1/2006)

Spökfångar, hemliga fängelser och tortyr - Kampen mot terrorismen tänjer gränserna (nummer 1/2005)