25 år utan krig

21 november 1995 kom besked om att ett fredsavtal var klart och kriget i Bosnien-Hercegovina var över. Daytonavtalet gjorde att vapnen tystnade men problemen är många och nationalismen är fortsatt stark i Bosnien 25 år efter krigsslutet. Resultaten från lokalvalen i november kan dock tyda på att väljare i större städer tröttnat på de styrande politikerna.

ledare | 2020-12-03
Av: Ulf B Andersson
Även publicerad i AmnestyPress #4/2020
Belägrad stad. FN-soldater i Sarajevo 1994.

Belägrad stad. FN-soldater i Sarajevo 1994. Foto: A Burridge/UN Photos

I november 1995 stod en stad i Ohio, USA i centrum för omvärldens blickar. På flygbasen i Dayton samlades presidenterna Slobodan Milošević, Serbien, Franjo Tudjman, Kroatien och Alija Izetbegović, Bosnien-Hercegovina, för att under hård press från internationella medlare förhandla om fred. Den 21 november kom nyheten att Daytonavtalet var klart och en högtidlig ceremoni hölls sedan i Paris 14 december 1995 för undertecknandet.

Fredsavtalet avslutade det krig som sedan våren 1992 hade skördat cirka 100 000 dödsoffer i Bosnien-Hercegovina och resulterat i det värsta massmordet i Europa sedan andra världskriget. I staden Srebrenica i östra Bosnien mördades omkring 8 000 bosniakiska (muslimska) män i juli 1995 och det stämplades senare som folkmord i rättegångar vid FN:s krigsförbrytartribunal i Haag. Europa gladdes senhösten 1995 åt att vapnen tystnade.

Wright-Patterson-flygbasen i Dayton, Ohio 21 november 1995: Presidenterna Slobodan Milošević, Serbien, Alija Izetbegović, Bosnien-Hercegovina och Franjo Tudjman, Kroatien, godkänner fredsavtalet. På bilden syns också Carl Bildt.

Wright-Patterson-flygbasen i Dayton, Ohio 21 november 1995: Presidenterna Slobodan Milošević, Serbien, Alija Izetbegović, Bosnien-Hercegovina och Franjo Tudjman, Kroatien, godkänner fredsavtalet. På bilden syns också Carl Bildt. Foto: U.S. Air Force/Staff Sgt. Brian Schlumbohm/Wikimedia

Det fanns då en förhoppning om att etniskt rensade flyktingar skulle få återvända hem och att någon form av politisk samexistens skulle kunna växa fram. En ”hög representant” skulle leda ett kontor, OHR, för implementering av fredsavtalet och fick vetorätt över beslut medan en Nato-ledd militär styrka på över 50 000 soldater övervakade freden. Den förste höge representanten blev svensken Carl Bildt.

Det har nu gått 25 år utan krig i Bosnien men det fanns inte så mycket att fira den 21 november i år. Befolkningsantalet sjunker och är nu 3,3 miljoner jämfört med 4,4 miljoner 1991. Arbetslösheten är utbredd och många ungdomar i landet drömmer om en framtid utomlands. Fortfarande grips misstänkta krigsförbrytare och rättegångarna om mord, våldtäkter och tortyr under kriget fortsätter i Bosniens krigsförbrytarkammare.

Bosnien-Hercegovina delades i Daytonavtalet i två entiteter; Republika Srpska och Federationen..

Bosnien-Hercegovina delades i Daytonavtalet i två entiteter; Republika Srpska och Federationen.. Foto: PANONIAN/Wikimedia

Den etniska delning som bekräftades i Daytonavtalets komplexa statsbildning består och både bosnienserbiska och bosnienkroatiska ledare hotar med att bryta loss delar av Bosnien och anslutning till Serbien respektive Kroatien. EU:s utrikeschef Josep Borrell uppmanade vid ett besök i Sarajevo den 21 november landets ledare att genomföra reformer och sade att landets ”framtid är europeisk”. Vaga löften om ett framtida medlemskap i EU har hittills inte påverkat de nationalistiska ledare som ännu dominerar bosnisk politik.

Att starta ett krig är enkelt. Att avsluta ett krig är svårt. Att bygga en varaktig fred och återuppbygga, inte bara hus och broar, utan också ett raserat förtroende kan dröja flera generationer. Det är den dystra lärdomen från Dayton 1975.

Ulf B Andersson

Bakslag för nationalister i lokalvalen

Efter lokalvalen i Bosnien den 15 november välkomnade Valentin Inzko, den Höge representanten, i en intervju med RFE/RL den 25 november resultatet. Valentin Inzko, som haft uppdraget sedan 2009 och 1996-1999 var Österrikes ambassadör i Sarajevo, sade i intervjun att det kan vara dags att Bosnien nu får en ny konstitution.

 27-årige Draško Stanivuković (i mitten) blir ny borgmästare i Banja Luka.

27-årige Draško Stanivuković (i mitten) blir ny borgmästare i Banja Luka. Foto: PDP

Vid lokalvalen förlorade de oberoende socialdemokraterna SNSD, det styrande nationalistpartiet i Republika Srpska, borgmästarposten i huvudstaden Banja Luka. Vinnaren blev det moderata högerpartiet PDP och 27-årige Draško Stanivuković blir nu borgmästare i staden även om SNSD behåller majoriteten i stadsfullmäktige. Han beskrivs som en ny politisk stjärna som från att ha varit politiskt tämligen okänd nu kan bli en av de viktigaste politikerna i den bosnienserbiska entiteten.

I Sarajevo förlorade SDA, som leds av Bakir Izetbegović, son till Alija Izetbegović, borgmästarposter. Den politiske veteranen Bogić Bogićević tar över borgmästarposten i centrala Sarajevo. Han är socialdemokrat och var ledamot i Jugoslaviens sista presidentråd 1989-1992.

Bogić Bogićević är serb och det faktum att han vann i Sarajevo, där omkring 80 procent av befolkningen idag är bosniaker (muslimer) ses som ett tecken på att nationalisternas makt minskar i storstäderna.

Oppositionspartier som gått samman i “Četvorka” vann också i flera andra kommuner i Sarajevoområdet, liksom i industristäderna Zenica och Tuzla.

Räknat på totala antalet kommuner i Bosnien så vann dock nationalistpartierna; bosniakiska SDA, bosnienkroatiska HDZ och bosnienserbiska SNSD, i de flesta kommuner.

I Mostar i Hercegovina har inga val hållits sedan 2008. Staden är fortsatt delad mellan bosnienkroater och bosniaker men den 20 december ska val hållas för första gången på tolv år.

När det gäller valet i Srebrenica ska valkommissionen den 3 december diskutera om valet ska ogiltigförklaras på grund av valfusk.

Ulf B Andersson

Historiska radiotips

P1 dokumentär från 2015: Den 14 december är det 20 år sedan Daytonavtalet skrevs på. Ett extremt blodigt och oerhört smärtsamt krig på Balkan tog slut. Det blev fred på pappret.

P3-dokumentären ”Svenskarna i Bosnienkriget” från 2010 berättar om den svenska FN-insatsen i Bosnienkriget.

Läs också
Bosnians Mourn on Anniversary of Stupni Do Villagers’ Massacre (BIRN 23 oktober 2020)

Läs mer från Amnesty Press om Bosnien

25 år efter Srebrenica: Varningar för förnekandet av folkmordet (14 juli 2020)

Bosnien: Våldtagna väntar ännu på rättvisa (19 oktober 2017)

Största firandet sedan 1992: Bosnienserberna trotsade förbud och nya hot om Bosniens upplösning (10 januari 2017)

Jugoslavientribunalen stänger nästa år – vilken roll har den spelat på Balkan?(1 maj 2016)

Två domar i Jugoslavientribunalen som blev historiska (21 april 2016)

20 år efter Daytonfreden: ”Andra är skyldiga” (20 november 2015)

Lågmält drama om livet efter kriget (13 oktober 2006)

Kriget i Bosnien lever än – trots tio år av fred (10 juni 2005)

Hur överlever man ett folkmord? (9 september 2004)

Är straffet nödvändigt? (13 februari 2001)

ledare | 2020-12-03
Av: Ulf B Andersson
Även publicerad i AmnestyPress #4/2020