ÅRSMÖTET I MALMÖ: Ett steg bakåt för att kunna ta två steg framåt

Framsteg, bakslag och framtida fokus för människorättsarbetet. Det bjöd Thomas Hammarberg, en av Amnestys veteraner, på när han höll anförande inför Amnestys årsmöte i Malmö.

reportage | 2014-05-12
Av: Daniel Gyllenpistol
Thomas Hammarberg var ordförande för svenska Amnestysektionen 1970-1974. Under 1980-1986 var han Amnesty Internationals generalsekreterare. År 2006-2012 var han Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter.

Thomas Hammarberg var ordförande för svenska Amnestysektionen 1970-1974. Under 1980-1986 var han Amnesty Internationals generalsekreterare. År 2006-2012 var han Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter. Foto: Annie Beckman

Har man vigt hela sitt liv åt att stå upp för mänskliga rättigheter och åtagit sig åtskilliga internationella uppdrag för den saken, då river man ner väldiga applåder på ett årsmöte hos Amnesty.
När den forne svenske ordföranden och internationelle generalsekreteraren Thomas Hammarberg intar talarstolen på lördagen ler han vördnadsfullt. Det dröjer ännu ett slag innan de rungande ovationerna till sist klingar av. Han ler återigen och säger:
– Att besöka ett Amnestyårsmöte är som att komma hem.

Därefter påbörjar han sitt anförande om framtida utmaningar i det globala arbetet för de mänskliga rättigheterna.
– Vi som arbetar med de här frågorna har väldigt lite tid att ägna åt att summera vad vi åstadkommit. Vi måste hela tiden blicka framåt.
Icke desto mindre måste en människorättskämpe då och då stanna upp och reflektera, fortsätter han.

För att förstå om utvecklingen går åt rätt håll, måste man begrunda de framsteg som har gjorts. Inte bara för att inse vilka frågor som är viktiga att prioritera härnäst. Utan även för att förstå vilka arbetsmetoder som har varit de mest effektiva genom åren.
– Vi har gjort enorma framsteg, fortsätter Thomas Hammarberg. Mänskliga rättigheter har blivit en internationell fråga. På område efter område har ett globalt system av samarbete vuxit fram, med resolutioner, kommittéer och domstolar.
Samtidigt finns det oerhört mycket att förbättra i framtiden, utvecklar han. Frågor där arbetet med de mänskliga rättigheterna inte nått ända fram.

Som Thomas Hammarberg ser det tornar tre specifika problemområden upp sig runt om i världen. Problem som sannolikt kommer prägla människorättssituationen i framtiden: Kriget mot terrorism, övervakningssamhället och framväxten av extrema rörelser i Europa.
Alla dessa områden omgärdas av allvarliga politiska misslyckanden, fortsätter Thomas Hammarberg.
– Kriget mot terrorismen har inneburit ett dråpslag för människorättsarbetet. Det har lett till ännu mer terrorism och införandet av systematisk tortyr. Allt med godkännande från högsta ort under Bushadministrationens tid i USA.

Därtill har vi sett en negativ utveckling på övervakningsplanet. Det är en direkt följd av kriget mot terrorismen, utvecklar han:
– Det har medfört ett startskott för en ny hållning, där människors privatliv inte respekteras. Nu ser vi tyvärr hur denna hållning omsätts i allt fler praktiska handlingar.
För det tredje riktar Thomas Hammarberg ljuset mot undermineringen av de sociala och ekonomiska rättigheterna i många länder i Europa. Detta skapar ojämlikhet, arbetslöshet, oro och fattigdom:
– Ur detta ser vi framväxten av många extrema politiska rörelser.

Dessa är allvarliga hot mot de mänskliga rättigheterna och på framväxt över hela Europa, förklarar han. Vidare är det tydligt hur den utbredda islamofobin och främlingsfientligheten leder till att allt fler människor diskrimineras runt om i Europa.
– Vi behöver vi ökad gemenskap, inte ökade klyftor mellan människor, säger han.
Dessa tre områden identifierar han som viktiga prioriteringar för Amnesty International i framtiden.

Thomas Hammarberg oroas över den ökande extremismen i Europa.

Thomas Hammarberg oroas över den ökande extremismen i Europa. Foto: Annie Beckman

Innan Thomas Hammarberg avrundar sitt anförande, understryker han betydelsen av just prioriteringar i det globala människorättsarbetet.
– Det är viktigt att koncentrera sig på de människorättsfrågor av störst strategisk vikt. Man får inte låsa sig i interna policydiskussioner, säger han.
Därför tycker han att Amnesty International bör ge sig in i en försiktig tillbakagång, till det mer fokuserande arbetet som präglade organisationen förr i tiden. På så sätt blir arbetet effektivare, anser han.
– När Amnesty vidgade sitt mandat till samtliga rättigheter uppstod ett prioriteringsproblem. Arbete med rättigheter kräver fortfarande tyvärr prioriteringar. Därför tror jag att Amnesty tjänar mycket på att förstärka sin gamla profil - som kunniga och aktiva, alltid med pålitlig fakta till hands.

Applåderna ekar ånyo mellan salsväggarna och Thomas Hammarberg lämnar podiet.

Daniel Gyllenpistol

Amnesty Press möter Thomas Hammarberg

Du har arbetet mycket med Europa som fält. Hur ska vi förstå och stävja den växande främlingsfientligheten i dagens Europa?

– Extremismen beror på en rad faktorer. Den ekonomiska politiken som har förts i Europa har definitivt bidragit. Drakoniska nedskärningar har gjort människor arbetslösa, vilket i sin tur har lett till att de sårbara i samhället drabbats hårt. Detta har extrema grupper utnyttjat. De säger sig vara en del av dem, deras röst. Många spelar även på att misstänkliggöra politiker och skapa instabilitet. De europeiska mittenpartierna har totalt misslyckats med att oskadliggöra de extrema gruppernas politik. Istället har de anammat aspekter av den.

Hur oroande är den här utvecklingen?

– Jag tror vi står inför ett vägskäl, där mycket står på spel. Om de extrema partierna forstätter växa sig starka i EU kommer de bli en maktfaktor. Då kan de bli väldigt fartliga för demokratin. Här tycker jag det vilar ett stort politiskt ansvar. Det är ingen idé att fortsätta ignorera dem, det gör dem bara till martyrer, vilket de älskar att utmåla sig som. Istället måste vi ta debatten. Vi måste utveckla argumentationen och avväpna dem politiskt.

Något du inte tog upp i ditt anförande var kopplingarna mellan det växande klimathotet och mänskliga rättigheter. Vilken roll tror du detta kommer spela för den framtida människorättssituationen?

– Det finns ett uppenbart samband mellan klimatet och mänskliga rättigheter. Dels orsakar klimatförändringarna fattigdom och dels orsakar det flyktingskap. Jag tror dock inte att just klimatkopplingarna är något som just Amnesty bör koncentrera sig på. Amnesty har inte den expertisen. Däremot bör man fokusera på att utveckla flyktingbegreppet, för att bättre hjälpa de som drabbas av klimatförändringarna. Här har Amnesty verkligen kompetens och stora möjligheter att påverka.

Du har haft flera internationella uppdrag, bland annat för EU, Europarådet och FN. Vilken ställning upplever du att Amnesty har i det globala politiska samtalet?

– Amnesty har i huvudsak ett gott anseende och benämns ofta ihop med Human Rights Watch. Jag är dock orolig för att Amnesty på senare tid börjat förlora i anseende. Jag tycker mig se att kompetensen urholkas på grund av det breda åtagandet.

Thomas Hammarberg (till höger) och Martin Ennal, Amnestys dåvarande generalsekreterare, på ett möte 1978.

Thomas Hammarberg (till höger) och Martin Ennal, Amnestys dåvarande generalsekreterare, på ett möte 1978. Foto: Raoul Shade/Amnesty

Till sist: När Amnesty International tilldelades Nobels fredspris 1977 så var det du som mottog priset. Hur känns det att ta emot ett fredspris?

– Det kändes enormt ärofyllt, men för mig var det viktigt att förklara att det inte var jag som tilldelats priset, utan alla Amnestymedlemmar kollektivt. När jag gick upp för att ta emot priset signalerade jag till alla representanter från Amnesty att resa sig upp. En rolig sak jag minns var att vi anordnat en konferens i Stockholm samtidigt som vi skulle ta emot priset i Oslo. Det tillkännagavs i oktober att vi fått priset, men mötet hade varit inplanerat sedan innan. Så delegationen som var i Oslo fick åka tillbaka till Stockholm samma kväll. Vi tågade in på konferensen med diplomet över våra huvuden. Vi hade också gjort kopior på diplomet som vi delade ut till alla sektioner som var där. Under konferensen lät vi även medaljen vandra från bord till bord. Det var en hyfsad stämningshöjare faktiskt.

Daniel Gyllenpistol

Amnesty Press på årsmötet

ÅRSMÖTET I MALMÖ: Stående ovationer för en av Burmas frigivna fångar (13 maj 2014)

ÅRSMÖTET I MALMÖ: Livlig debatt när Amnesty fattade beslut i sexarbetarfrågan (12 maj)

ÅRSMÖTET I MALMÖ: Ett steg bakåt för att kunna ta två steg framåt (12 maj 2014)

ÅRSMÖTET I MALMÖ: Lidande kvinnor skuldbeläggs i El Salvador (12 maj 2014)

ÅRSMÖTET I MALMÖ: Sofia Halth omvald till ordförande (11 maj 2014)

ÅRSMÖTET I MALMÖ: Den heta frågan om sexarbete och Amnesty (11 maj 2014)

ÅRSMÖTET I MALMÖ: Högt i tak på påverkanstorget (10 maj 2014)

ÅRSMÖTET I MALMÖ: Heta debatter och manifestation för rätten till asyl (10 maj 2014 )

ÅRSMÖTET I MALMÖ: Svenska Amnestysektionen firar 50 år (9 maj 2014)

reportage | 2014-05-12
Av: Daniel Gyllenpistol