Möte med Fateh Jamus

reportage | 2006-05-18

En av gästerna vid Amnestys flyktingkonferens i Göteborg var Fateh Jamus. Han berättade om sina 18 år i fängelse i Syrien. Efter sin rundresa i Europa greps han på flygplatsen i Damaskus den 1 maj. Han ska enligt uppgift åtalas för att ha lett en väpnad grupp och kan dömas till dödsstraff. Amnesty Press träffade Fateh under hans besök i Göteborg.

Det är en tystlåten man jag möter. Åren har satt sina spår, men han ger ett harmoniskt intryck. Han lyckas sammanfatta sina ord i få meningar, med djup innebörd. För tre månader sedan fick Fateh Jamus tillstånd att tillfälligt resa ut ur Syrien. Han avslutade sin resa genom Europa med att besöka Amnesty i Sverige, och medverkade bland annat på Amnestys flyktingkonferens i Göteborg den 21 april, i anslutning till årsmötet.

Emad Azzouz (t.v.) och Fateh Jamus (längst t.h.) talade på flyktingkonferensen i Göteborg om sina erfarenheter av politisk förföljelse i Syrien. Gohoran Merivan (mitten) tolkade. BILD: Agnes Franzén

Det tar en stund för mig, att efter varje svar som han ger på mina frågor, smälta vad han berättar. Det är näst intill omöjligt för mig att förstå varifrån han hittar styrkan till att fortsätta. Men han förklarar att strävan efter en bättre värld är hans drivkraft.
– Demokratisering av länder som Syrien är ett oundvikligt måste, och politiken måste förändras, säger han.

Fateh Muhammed Jamus föddes 1948 i Syrien. Han var utbildad ingenjör, gift och hade två barn, när han den 12 februari 1982 greps för sin politisk averksamhet. Fateh hade då varit medlem och aktiv i kommunistiska oppositionspartiet PCA, och var efterlyst av säkerhetspolisen sedan 1976.

Under 1980-talet utsattes partimedlemmarna för förföljelse av regeringen och tvingades gå under jorden i flera år.

När Fateh slutligen greps fick han under de första nio månaderna i fängelset dela en cell på cirka tre kvadratmeter med en annan fånge. Först efter tio år i fångenskap fick han en rättegång i vilken han anklagades för försök till statskupp. Under tiden i fängelset utsattes han dagligen för obeskrivlig tortyr.

Sin tid i fängelset beskriver han som en parallellvärld jämte den så kallade riktiga världen.
– Där inne får man skapa sig en egen tillvaro, förklarar han.
Han berättar hur han och hans medfångar trots allt och i brist på det som gör livet värt att leva, lyckades de skapa meningsfulla aktiviteter:
– Vi byggde egna musikinstrument, idrottade och skrev ner våra tankar, för att kanalisera det vi genomled.

Fateh ger ett extremt ödmjukt intryck, när han berättar om hur väl han har klarat sig jämfört med sina vänner:
–Vissa har suttit fängslade i över trettio år, och många finns inte längre kvar bland oss.
Han vet att han riskerar att återigen gripas vid sitt återvändande till Syrien. Men det hindrar honom uppenbarligen inte.

Tidigare har hans familjemedlemmar och vänner tagits in för förhör på grund av hans verksamhet. När han gömde sig fängslades hans fru i syfte att få Fateh att träda fram, och paret hotades med att deras barn skulle tas ifrån dem. Allt detta gjordes för att kunna gripa Fateh. Mot slutet av tiden som han levde gömd ville inte bekanta och vänner längre kännas vid honom, av rädsla för vad de själva riskerade att utsättas för. Det som har varit gör honom ont, och han säger att ”även om jag nu inte sitter i fångenskap, så känner jag mig inte fri”.
Men han tror ändå på framtiden, och vill förändra världen.

På frågan om det är så att demokratiseringsproblemet är begränsat till Syrien svarar han:
– Utvecklingen må vara konstant i världen, men vissa länder stannar i utvecklingen av olika anledningar. Världen är befläckad av svarta platser såsom Syrien, där landet och befolkningen är i behov av stöd.

"Man måste tro på sig själv och det man gör" menar Fateh Jamus.
BILD: Foujan Rouzbeh

Fateh lärde sig att leva med de andra i fängelset. De blev hans tillfälliga familj, eftersom kontakten med anhöriga och vänner var begränsad till få insmugglade meddelanden och liknande. Men kampen för demokratin avtog aldrig, och även i fängelset var Fateh politiskt aktiv. Drivkraften sammanfattar han i två ord, ”...min övertygelse!”.

Tre saker krävs, menar Fateh, för att lyckas överleva det han har gått igenom:
– Man måste tro på sig själv och det man gör. Man måste också skaffa sig förmågan till att anpassa sig i varje situation så gott det går. Men framförallt måste man bibehålla sin integritet in i det sista.

För honom personligen hade Amnesty stor betydelse när han under sin fängelsetid fick reda på att det fanns personer på utsidan som hade uppmärksammat hans fall, och framförallt hans existens. Han var inte bortglömd, och människor runtom i världen var engagerade i hans situation. Han säger att det betyder mycket för honom att träffa människor från den här organisationen, som hjälpt honom.

Vid sin frigivning i maj 2000 hade Fateh suttit fängslad i arton år, två månader och fyra dagar. När han väl frigavs var det som en surrealistisk upplevelse.
– Jag fick påminna mig själv om att det inte var en dröm, berättar han.

Fateh uppmanar oss att fortsätta jobba för mänskliga rättigheter, för att möjliggöra för andra att ta del av dem. Han understryker vikten av solidaritet och att alla hjälps åt.
– Man måste fortsätta kämpa mot diktaturer, och det är varje individs personliga ansvar att göra något, säger han.

Vid sitt återvändande till Syrien visste Fateh att han riskerade att fängslas igen. Ofattbart nog talade han om att det inte gjorde någon skillnad: ”Om jag fick vrida tillbaka tiden skulle jag ha fattat samma beslut, men kanske valt andra vägar.”

Fateh blev häktad i sin frånvaro den 15 april, under sin resa genom Europa. Vid sitt återvändande till Damaskus den 1 maj 2006, greps han på flygplatsen och hölls sedan på statssäkerhetstjänstens avdelning 225. Därefter flyttades han till Adria-fängelset utanför Damaskus. Enligt uppgifter som Amnesty mottagit, togs han söndagen den 14 maj, till ett inledande förhör vid en civil domstol i justitiepalatset.
Nu hotas han av ett åtal som kan leda till dödsstraff. Amnesty betraktar Fateh som samvetsfånge och kräver att han friges.

Text: Foujan Rouzbeh, praktikant Göteborgskontoret

Läs mer:

Protestera mot fängslandet av Fateh Jamus

Svenska pressnotiser om Syrien:

Fateh Jamus har gripits (3 maj)

Många människorättsförsvarare och aktivister gripna- två riskerar dödsstraff (18 maj)

Amnesty om den senaste arresteringsvågen i Syrien

Amnesty Press reportage om flyktingkonferensen i Göteborg

Amnestys specialsida om flyktingkonferensen

reportage | 2006-05-18