Största firandet sedan 1992: Bosnienserberna trotsade förbud och nya hot om Bosniens upplösning
Milorad Dodik varnar för att Bosnien riskerar att upplösas som stat. Foto: Demokratska Stranka/Wikipedia
Den 9 januari varnade Milorad Dodik, president i Republika Srpska, att staten Bosnien-Hercegovina kan upplösas om inte hans serbiska entitet får ökat självstyre.
Enligt BIRN var firandet av Republika Srpskas ”nationaldag” det hittills största och i huvudstaden Banja Luka hölls en parad med poliser, brandkår, civilförsvar och motorcyklister för att fira 25-årsdagen av det ödesdigra möte som hölls i Sarajevo den 9 januari 1992 och som anses vara upptakten till kriget i Bosnien.
Efter tre och ett halvt års krig som resulterade i 100 000 döda och flera miljoner flyktingar slöts i slutet av 1995 fredsavtalet i Dayton. Landet sattes under internationellt förmyndarskap men skulle bestå som staten Bosnien-Hercegovina med två entiteter; Federationen, dominerad av bosnjaker (muslimer) och kroater och Republika Srpska, den serbiska republiken.
President Milorad Dodik, som leder den Oberoende socialdemokratiska alliansen SNSD betraktades under kriget som icke-nationalist i opposition mot det styrande serbiska demokratiska partiet, SDS, som leddes av Radovan Karadzic. Dodik är numera en stark bosnienserbisk nationalist och han ledde den 9 januari ceremonierna i Banja Luka där statsbildningen Republika Srpska hyllades.
Bosnien-Hercegovina delades i två entiteter efter Daytonfreden 1995. Foto: Wikipedia
Firandet är kontroversiellt då Bosnien-Hercegovinas konstitutionsdomstol i november 2015 förbjöd firandet. Dodik svarade, trots protester från EU och USA, med en folkomröstning i september 2016 där bosnienserberna sade ja till att fira 9 januari. Konstitutionsdomstolen ogiltigförklarade folkomröstningen men Dodik vägrade backa.
Frågan om 9 januari har blivit en fråga som återigen har väckt frågan om Bosnien-Hercegovina är på väg att upplösas som stat. Dodik sade den 9 januari att landet inte har någon chans att lyckas bestå och förespråkade en fredlig upplösning av Bosnien. Han svarade enligt BIRN undvikande på frågor om han planerar att utlysa en folkomröstning om självständighet för Republika Srpska. I en intervju med RTS, den statliga kanalen i Serbien, sade Dodik att Bosnien är ”ett internationellt projekt som har misslyckats” och ”ett monster som inte fungerar”.
Sedan Daytonfreden slöts 1995 styrs Bosnien-Hercegovina av ett presidentråd där en bosnienserb, en bosnienkroat och en bosnjak roterar som landets president. Sedan år 2006 har Bosnien-Hercegovina en armé där de väpnade styrkorna från Federationen och Republika Srpska har integrerats och denna armé har också skickat ut soldater på internationella uppdrag.
Inför firandet i Banja Luka den 9 januari hade försvarsdepartementet i Sarajevo till sist förbjudit att arméförband skulle delta. Beslutet kom sedan Natos högkvarter hade förklarat det skulle vara ett brott mot Daytonavtalet och Bosniens författning om en enda soldat var närvarande i Banja Luka.
Bosnienserbien Mladen Ivanic, för närvarande ordförande i presidentrådet, trotsade dock detta och såg till att det Tredje infanteriregementet fanns på plats i Banja Luka som någon slags hedersvakt som medverkade vid en kort ceremoni på det stora torget i Banja Lukas centrum. Därefter drog sig soldaterna tillbaka och medverkade inte i själva paraden.
Enligt Euronews var det oklart vad det bosniska försvarsdepartementet och Nato kan vidta för åtgärder sedan soldaterna deltagit i 9 januari-firandet.
Paraden hölls till tonerna av ”Marchen till Drina”, en serbisk sång från första världskriget. Sången användes även av ultra nationalistiska serbiska styrkor under Bosnienkriget.
Bland deltagarna i firandet av Republika Srpska fanns Serbiens president Tomislav Nikolic och en rad serbiska ministrar liksom den serbisk-ortodoxe patriarken Irinej. Det franska högerextrema partiet Front National hade skickat dit två ledamöter i Europaparlamentet; Edouard Ferrand och Dominique Bilde. Det franska partiet hade under kriget nära kontakter med extrema serbiska nationalister. Även Aleksandar Karadjordjevic, kronprins i Jugoslavien, var på plats i Banja Luka.
Radovan Karadzic dömdes i mars 2016 för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser under kriget 1992-1995. Foto: Mikhail Evstafiev/Wikipedia
Radio Free Europe/Radio Liberty påminner om varför den 9 januari är ett så känsligt datum i Bosnien trots att drygt 20 år har gått sedan Daytonfreden.
Det var på hotellet Holiday Inn i Sarajevo Radovan Karadzic, som förra året dömdes till 40 års fängelse av Jugoslavientribunalen i Haag, proklamerade Republika Srpska den 9 januari 1992. I april 1992 inleddes kriget. Bland andra talare på mötet den gången fanns Biljana Plavsic, som blev vicepresident i Republika Srpska. Hon dömdes till elva års fängelse i Haag och avtjänade två tredjedelar av straffet i Sverige innan hon frigavs och mottogs som en hjältinna av Dodik när hon återvände till Republika Srpska.
Nu när Milorad Dodik i samband med 25-årsfirandet i Banja Luka förklarat att Republika Srpska borde förenas med Serbien och de serbiska områdena i Kosovo för att sedan gå ihop med Montenegro varnade den ryska tidningen Kommersant den 10 januari för att Ryssland riskerar att dras in. Enligt Radio B92 skriver tidningen att om Dodiks planer på att lämna Bosnien blir verklighet så ”kan det leda till krig i regionen och ytterligare konfrontation mellan Ryssland och Väst”.
Ulf B Andersson
10 januari 2017
Se film från Banja Luka 9 januari (Balkan Insight 9 januari 2017)
Läs också
Serb Leader's Trump Inauguration Invite That Wasn't (29 december 2016)
Läs mer om Balkan från Amnesty Press
127 personer begravdes i Srebrenica 21 år efter massakern (11 juli 2016)
Jugoslavientribunalen stänger nästa år – vilken roll har den spelat på Balkan? (1 maj 2016)
Två domar i Jugoslavientribunalen som blev historiska (21 april 2016)
20 år efter Daytonfreden: ”Andra är skyldiga” (20 november 2015)
I skuggan av folkmordet 1995 (10 juli 2015)
Folkmordet i Srebrenica juli 1995 – fortsatt politisk strid (10 juli 2015)
Den historiska domen om Nederländernas ansvar för Srebrenica (24 februari 2014)
Hårda domar mot bosnienkroater i Haag – Kroatiens roll i Bosnienkriget slås fast (30 maj 2013)
”Jag hade en son, nu finns han inte mer” - Amnesty Press i Srebrenica 17 år efter folkmordet (Amnesty Press 20 juli 2012)
Från Srebrenica till Timbuktu (4 juni 2012)
UÇK-ledare frikänd av EU-domstol i Pristina (2 maj 2012)
40 000 sörjande samlades i Srebrenica (11 juli 2011)
Tusentals protesterar i Zagreb mot att Haagtribunalen dömde Ante Gotovina och Mladen Markac (15 april 2011)
Anklagas för delaktighet i massakern i Srebrenica - greps i Frankrike (6 februari 2011)
Folkmordsförnekare ny president i bosnisk entitet (5 oktober 2010)
Förre premiärministern Ramush Haradinaj greps igen - i häkte i Haag (26 juli 2010)
15 år efter massakern - de reste från Belgrad till Srebrenica (15 juli 2010)
Hashim Thaçi förnekar mord och kidnappningar (12 april 2009)
Vem gav order om morden i Ljuboten? (13 juli 2008)
Friande dom mot Oric fördöms av serber (5 juli 2008)
Haradinaj frikänd i Haag (3 april 2008)
70 000 hyllade ”krigshjälten” Gotovina (12 december 2005)
General Gotovina greps på Teneriffa (8 december 2005)
Historien om Milan Lukic (23 augusti 2005)
Film på massaker kan innebära ny bevisning mot Milosevic (2 juni 2005)
De största krigsförbrytarna saknas (Amnesty Press nummer 1/2005)
SFOR slog till i Bosnien: Naser Oric greps i Tuzla och flygs till Haag (11 april 2003)
Seselj flög från Belgrad - förs till tribunalen i Haag(Amnesty Press 24 februari 2003)
Ulf B Andersson Amnesty Press |