Amnestys nya Ukrainachef: ”Vi ska skydda mänskliga rättigheter i kriget”

I våras blev Veronika Velch ny chef för Amnestys Ukrainakontor. Nu håller hon på att bygga upp närvaron på plats i Kiev där kontoret varit stängt. En viktig uppgift är att försöka nå ukrainska krigsfångar som hålls fängslade i Ryssland – en annan att återställa förtroendet för Amnesty i landet.

Veronika Velch, chef för Amnesty i Ukraina, här flyttat tillbaka till Kiev efter flera år i USA. Foto: Charlie Olofsson

Veronika Velch ställer upp sig för bild utanför Filmhuset i Stockholm.

– När jag sökte det här jobbet sa vissa att det var ett självmordsuppdrag, men jag vill vara med och bygga upp kontoret igen för jag tror verkligen att det behövs. Amnesty kan spela en väldigt viktig roll i att skydda de mänskliga rättigheterna nu under kriget, säger hon.

Det är en sårig historia hon anspelar på. Den 4 augusti 2022 publicerade Amnestys internationella sekretariat ett förlängt pressmeddelande som orsakade en kritikstorm mot organisationen. Det hade rubriken: "Ukrainas krigstaktik försätter civila i fara" och innehöll en kartläggning som visade att den ukrainska armén hade upprättat militära baser och använt vapensystem i tätbefolkade bostadsområden. Något som bryter mot krigets lagar.

Pressmeddelandet tolkades som ett stöd för Rysslands anfallskrig. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj gick ut med hård kritik. Sedan gick allt snabbt. Chefen för Amnestys kontor i Ukraina, Oksana Pokaltjuk, avgick i protest och i Sverige valde 3 000 medlemmar att lämna organisationen.

Veronika Velch skräder inte orden när hon beskriver händelserna:

– Det var verkligen en skandal, både att man gick ut med anklagelser som inte var underbyggda och att det lokala kontoret inte involverades mer. Krishanteringen som följde tycker jag är en skandal i sig. Jag tycker att man snabbare borde gått ut och bett om ursäkt, och inte bara satt igång en lång utvärdering. Då hade konsekvenserna kanske inte blivit så stora, säger hon.

I maj 2023 publicerades en oberoende utredning, som visade att Amnesty International hade dragit för långtgående slutsatser i kritiken mot Ukraina. Amnesty bad om ursäkt för hur pressmeddelandet var formulerat.

Även om hennes kritik mot Amnesty Internationals hantering av krisen är skarp, är Veronika Velch övertygad om vikten av att Amnesty åter bygger upp sin verksamhet i Ukraina. Organisationen behövs på plats.

Hur gör ni för att bygga upp förtroendet för Amnesty International igen, efter krisen 2022?

– Att återöppna kontoret var ett viktigt första steg. Att vi som jobbar på kontoret är en del av den lokala kontexten och delar erfarenheter med andra ukrainare tror jag har betydelse. En i teamet är veteran, flera av kvinnorna har makar vid fronten, inklusive jag själv, och en i teamet blev nyligen inkallad till armén. Nu handlar det bara om att fortsätta jobba, och det finns mycket att göra. Att kontoret har legat nere innebär tre förlorade år.

Veronika Velch är född i Ukraina men de senaste tio åren har hon bott och arbetat i Washington dc. Hon är jurist och expert inom pr och politisk kommunikation. När hon fick uppdraget att leda Amnestys Kiev-kontor bestämde hon sig för att återvända till hemlandet.

– Det har varit ett krav från min sida att alla i teamet ska vara i Ukraina. Jag tror att det är nödvändigt för att vi ska kunna följa vad som händer.

Kändes det säkert att flytta tillbaka?

– Nej. Det finns inga säkra platser i Ukraina. Det tycker jag är viktigt att vara tydlig med, inte minst eftersom det på vissa håll ges en bild till ukrainska flyktingar att det skulle vara säkert att återvända, för det stämmer inte. Vissa vill betrakta en del regioner som säkrare än andra, men inte ens områden som Lviv, som ligger nära gränsen till Polen, är immuna. Vi vet att en hel familj, en mamma och hennes tre döttrar, blev dödade där i september under en urskillningslös attack.

Trots riskerna bedömer hon att det är nödvändigt för Ukrainas Amnestyteam att befinna sig i landet.

– Det finns en grundläggande tanke inom Amnesty om att vi ska vara på plats och dokumentera, och det är inte bara en fras vi slänger oss med utan det är så vi jobbar. Att ha ett lokalt kontor tror jag också är viktigt för att återskapa förtroendet för Amnesty i Ukraina.

Under sitt besök i Stockholm har Veronica Velch haft kontakt med Amnesty Sverige för att prata om möjliga samarbeten. Ett annat mål med besöket var att försöka nå ukrainska flyktingar i Sverige.

– Många känner att de är i ett slags limbo och jag vill hitta sätt att engagera dem. Jag tror att det kan hjälpa många om de känner att de gör något meningsfullt, och Amnesty behöver deras engagemang.

Veronika Velch med sin make, filmregissören Oleg Sentsov, tidigare samvetsfånge i Ryssland. Hans dokumentär "Real" från ukrainska fronten visades på Stockholms filmfestival. Foto: Valentyn Kuzan

När Amnesty Press träffar Veronika Velch uppstår viss förvirring. Intervjun börjar i en hotellobby, fortsätter under en bilresa och avslutas med ett seminarium på Stockholms filmfestival. Det visar sig att den ukrainska filmregissören Oleg Sentsov, tidigare samvetsfånge i Ryssland, är hennes man. Hans film Real från ukrainska fronten ska visas på filmfestivalen, och Veronica Velch kan behöva rycka in som tolk. Oleg Sentsov satt fängslad 2014-2019 och domen mot honom uppmärksammades i hela världen.

– Han dömdes till 20 års fängelse, men kom ut tidigare genom en fångutväxling. Det var innan vi träffades, men hans erfarenheter har ändå bidragit till mitt engagemang och till att jag ville jobba för Amnesty, säger Veronika Velch.

Krigsfångarnas situation är en central fråga för lokalkontorets arbete.

– Många tillåts inte ha någon som helst kommunikation med sina familjer, trots att det strider mot humanitär rätt. Inga brev, inga telefonsamtal, ingenting. Det är fruktansvärt för dem som sitter fängslade så klart, som blir isolerade, men det är också oerhört påfrestande för de anhöriga som undrar var deras familjemedlem är och om personen ens är i livet. Den ovissheten är förskräcklig, säger Veronika Velch.

Engagemanget för krigsfångars situation omfattar även ryssar som hålls fångna i Ukraina.

– Det är inte vi som träffar och intervjuar fångarna utan det gör en internationell Amnestyutredare men vi bistår på olika sätt. Självklart har de ryska krigsfångarna lättare att lita på en utredare som inte kommer från Ukraina. Att ha en internationell utredare ger också mer trovärdighet åt utredningen, säger hon.

Hon ser det som en självklarhet att Amnestys roll är att oberoende granska alla parter i en konflikt. Även den som angrips ska följa krigets lagar. Just nu pågår en debatt i Ukraina om landets tillfälliga krigslagar, berättar Veronica Velch. Lagarna begränsar bland annat yttrandefriheten och inskränker personlig frihet och integritet, genom till exempel utegångsförbud på kvällarna och utökade möjligheter för myndigheterna att övervaka privat kommunikation.

– Detta gör man för den nationella säkerheten, men åtgärderna ska vara proportionerliga och det är någonting som vi följer noga från Amnesty.

Går det som lokalt kontor att granska sin egen regering mitt i under ett pågående krig?

– Det är en legitim fråga. Jag tror att det är viktigt att Amnesty har både medarbetare på plats som förstår den lokala kontexten och en internationell organisation med internationella utredare. Båda delarna behövs.

Hur ser relationerna ut mellan det lokala kontoret i Ukraina och det internationella sekretariatet idag?

– Jag tycker att vi har bra relationer. Jag hoppas att man inom organisationen har lärt sig av det som hände. Det finns frågor där det är lämpligare att det internationella sekretariatet leder arbetet och inte vi lokalt, men om man jobbar med frågor som berör Amnesty Ukraina tycker jag att det är självklart att vi borde involveras eller åtminstone informeras, säger Veronika Velch.

Text: Charlie Olofsson

Fakta:

Pressmeddelandet om Ukraina

Den 4 augusti 2022 publiceras det förlängda pressmeddelandet om att civila försatts i fara genom att ukrainska armén upprättat baser och använt vapensystem i tätbefolkade bostadsområden. I 19 städer och byar hade detta dokumenterats. Kritiken mot Amnesty som följde handlade främst om att pressmeddelandet legitimerat de ryska angreppen mot Ukraina, men även vissa slutsatser i underlaget ifrågasattes. Den 12 augusti 2022 meddelade Amnesty International att en extern utredning av beslutsvägar och arbetsmetoder ska göras.

Bakgrund Utvärderingen

Den 17 maj 2023 publicerades utvärderingen av Amnesty Internationals agerande. I samband med det sa Amnesty Sveriges generalsekreterare, Anna Johansson, till Amnesty Press att allvarliga misstag begicks när det internationella pressmeddelandet publicerades. ”Det är allvarligt att vi har dragit för långtgående slutsatser utifrån informationen vi hade samlat in. Jag hoppas att vi fortsättningsvis kommer vara mer noggranna med att uttrycka oss nyanserat”.

Amnesty i Ukraina

I samband med Rysslands anfall 2022, evakuerades majoriteten av medarbetarna på Amnestys Ukrainakontor till andra kontor i Europa. Sedan ukrainachefen Oksana Pokaltjuk avgick, har kontoret i Ukraina inte haft någon chef. Arbetet med att bevaka situationen i Ukraina har skötts av regionkontoret för Östeuropa och Centralasien.

Läs mer:

Fallet Oleg Sentsov - filmregissören som dömdes till 20 års fängelse (från 2018)

Oleg Sentsov får Sacharovpriset (från 2018)

Juridiskt tvivelaktigt när Amnesty kritiserade Ukraina (från 2023)

Pressmeddelandet som skakade Amnesty (från 2022)