Haiti - I gängens våld

Situationen i Haiti är värre än någonsin förr och ingen går längre fredad från de kriminella gängens våld. Landets sjukhus och vårdpersonal drabbas i allt högre grad.

Reportage | 2023-10-30
Av: Linnea Fehrm
Även publicerad i AmnestyPress #3/2023

Utsikt från Fontaine-sjukhuset i stadsdelen Cité Soleil den 1 augusti. I Cité Soleil saknas rinnande vatten och för det mesta elektricitet. Gatorna blir till sopfyllda floder när det regnar. Foto: Octavio Jones

Utanför USA:s ambassad i Haitis huvudstad Port au Prince, har människor sovit på marken sedan flera dagar. En del av dem med sina ryggsäckar som huvudkuddar och resväskorna packade bredvid sig.

Män och kvinnor trängs omkring reportrar som kommer till platsen, måste få berätta. Om hur de fördrivits från sina hem av gängen. Hur ”banditerna” hotade att våldta alla kvinnor, även de gamla och barnen.

Inne i ambassadbyggnaden finns det knappt några anställda kvar. USA:s regering har nyligen beslutat att evakuera större delen av sin personal. Internflyktingarna som samlats utanför byggnaden har gjort det i ett sista, desperat rop på hjälp: "Ta med oss!".
– Tidigare sov de framför ambassaden men polisen körde bort dem. Därför befinner vi oss bakom byggnaden istället, säger en spänstig man vid namn Jean Baptiste.

Han är läkare som har kommit till platsen för att hjälpa. Just nu är han i färd med att sätta upp en mobil klinik för internflyktingarna.
– Vi har gravida kvinnor här, äldre med diabetes och högt blodtryck och många av dem har knappt ätit eller sovit, förklarar han och torkar svetten ur pannan.

Beslutet om att evakuera USA:s ambassadpersonal kom i slutet av juli, då en amerikansk sjuksköterska och hennes dotter kidnappades i Port-au-Prince. Händelsen drog ovanligt stor internationell uppmärksamhet mot landet.

Bortförandet, som ägde rum inför ögonen på sköterskans väntande patienter, var långt ifrån unikt. Faktum är att över tusen människor fördes bort av kriminella gäng under årets första sex månader, enligt siffror från FN. Gängen kontrollerar nu mer än halva huvudstaden. De har fler medlemmar och tyngre vapen än landets polis. Tillsammans med naturkatastrofer och hunger har de drivit över 150 000 människor på flykt inom landet.

En läkare och en sköterska förbereder en förlossning på Fontaine-sjukhuset. Foto: Octavio Jones

Men kidnappningen av den amerikanska sjuksköterskan visade på en ny utveckling i landet: Ingen går längre säker från gängen. Tidigare har sjukvårdsarbetare, och medlemmar ur andra respekterade yrkeskategorier, varit relativt fredade från gängens våld. Nu utgör de direkta måltavlor. Detta har fått flera sjukhus att stänga i huvudstaden och hela stadsdelar står utan tillgång till vård.

Ett undantag är sjukhuset som Jean Baptiste vanligtvis arbetar vid. Det heter Hôpital Fontaine och ligger på en av landets farligaste platser: stadsdelen Cité Soleil, en halvtimmes resa bort från ambassaden. Här står hela kvarter nedbrända efter gängens stridigheter. Husväggar är mönstrade av kulhål samt graffiti med de rivaliserande gängens namn: G9 och G-pep.

När gängmedlemmar söker behandling för sina skottskador ombeds de att checka in sina automatvapen vid Hôpital Fontaines entré.

– Vi ger alla likvärdig vård utan att ställa frågor. Det spelar ingen roll om du kommer från G9 eller G-Pep. Lyckligtvis förstår gängen vårt arbete, de vet att det här är den enda platsen som de kan ta sina sjuka fruar och barn till. På det sättet har vi fått ett visst skydd mot deras attacker, säger sjukhuschefen Jose Ulysse.

I takt med att gängkriget intensifierats har områdets sjukhus stängt, en efter en. Sedan början på året är Fontaine det enda lasarett som finns kvar i hela Cité Soleil. De har upplevt en patientökning med nästan det dubbla jämfört med för två år sedan.

Fyrabarnsmamman Gracia Tele med sin ettårige son i knät. Foto: Octavio Jones

I sjukhusets väntsal luktar det svett och rengöringsmedel. Ljudet av barnskrik blandas med röster på sjungande haitiska. Där sitter fyrabarnsmamman Gracia Tele med sin tolv månader gamla son i knät. De bor egentligen i en annan del av staden, men kom hit för att inget annat sjukhus hade plats för dem.

– Jag vet att det här området är farligt men jag tog risken. Min son har hög feber och hög puls, han måste få hjälp, säger hon.

Majoriteten av sjukhusbesökarna lider av undernäring. Enligt FN:s Världslivsmedelsprogrammet, WFP, lever nästan halva Haitis befolkning i hunger. Särskilt förödande är situationen i områden som Cité Soleil. Stadsdelen har isolerats från omvärlden eftersom gängen blockerar vägar och lägger beslag på leveranser av bränsle och mat.

Jose Ulysse talar till familjer som kommit med sina barn till sjukhuset. 1991 startade han Fontaine-sjukhuset som en klinik med ett enda rum. Han har kämpat för att hålla igång sjukhuset och expandera det under årens lopp. Foto: Octavio Jones

Svårigheterna att förflytta sig i stadsdelen påverkar även sjukhuspersonalens arbete. Varje gång någon ringer efter ambulans till Fontaine-sjukhuset måste operatören svara: “Tyvärr har vi ingen ambulansservice i Cité Soleil”. Personalen övernattar ofta på sjukhuset när bilkapningar, kidnappningar och förlupna kulor längs vägarna hindrar dem från att ta sig hem.

– Ibland under en natt. Ibland under två nätter, tre nätter. Vi gör vårt bästa för att behålla lugnet och fokusera på vårt arbete. Men de dagar vi inte kan ta oss hem oroar vi oss ständigt för våra familjer, säger läkaren Jovania Michel.

Doktor Jovania Michel och hennes personal tar hand om människor som tvingats lämna sina hem i Tabarre, nära USA:s ambassad i Haiti, på grund av våldet. De tar också emot allt fler som har utsatts för sexuellt våld. Foto: Octavio Jones

Hon är ansvarig för att ta emot offer för sexuellt våld, vars antal har ökat dramatiskt under det senaste året. Enligt FN används sexuellt våld av kriminella grupperingar för att skapa rädsla i områdena de vill ta över. De drabbade riskerar repressalier och stigmatisering om de går till polisen vilket gör att det exakta antalet offer är omöjligt att beräkna.

Jovania Michel berättar att hon under de senaste två månaderna har tagit emot ett 50-tal våldtagna kvinnor, bara från Cité Soleil:

– Många av dem lider av svår posttraumatisk stress. Särskilt svårt är det för dem vars våldtäkt resulterar i en graviditet. Ibland behåller de barnet men stöter bort det, missköter och misshandlar det.

Vem ska komma till undsättning för Haitis befolkning?

Biståndsorganisationer vittnar om en givartrötthet gentemot Haiti, som trots flera miljarder dollar i bistånd under de senaste åren inte har lyckats hindra de humanitära kriserna att staplas på varandra. FN:s barnfond, Unicef, har vädjat om 246 miljoner dollar till sitt Haiti-program. Av dessa har de lyckats samla in ynka 15 procent. FN-organet WFP, World Food Programme, tvingades minska sitt akuta matbistånd till Haiti med en fjärdedel under juli månad. Allt på grund av minskade bidrag.

Protestmarsch på väg till FN:s högkvarter den 28 juli mot bristen mot säkerhet men också mot all slags utländsk ockupation. Foto: Octavio Jones

På sjukhuset Fontaine känner man till givartröttheten alltför väl. Jose Ulysse berättar stolt om hur han grundade sjukhuset för 31 år sedan, hur det har stått pall för jordbävningar, orkaner och återkommande politiska kriser. Nu befarar han att sjukhusets dagar är räknade:

– Varje månad kämpar vi för att ha råd med utrustning och att betala de anställda. Vi behöver så mycket att jag inte vet var jag ska börja. Om det fortsätter så här måste vi nog stänga inom ett år.

Vardagsliv i Cité Soleil den 1 augusti. Invånare spelar domino. Foto: Octavio Jones

Samtidigt inser han att befolkningens framtid ligger i händerna på personer som honom själv. På sjukhuscampus ordnar han kurser i bland annat datakunskap, maskinsömnad och rörarbete, för att erbjuda de unga alternativ till kriminaliteten. Jose Ulysses mål är att utveckla nästan kostnadsfria operationsmetoder för att ha råd att ta emot så många patienter som möjligt. På så sätt hoppas han utöka sjukhusets verksamhet och erbjuda fler människor sysselsättning.

Han berättar att ungdomar från området hela tiden kommer till honom i jakt på jobb. Att det gör ont i honom varje gång han tvingas avvisa dem.

– För jag vet vart de går sedan. Till gängen, konstaterar Jose Ulysse.

Kriminella gäng utgör just nu Haitis största arbetsgivare. Enligt experter som Amnesty Press talar med kan gängrekryteringen endast stoppas med hjälp av jobb och utbildning för de unga. Men för att möjliggöra detta måste det brutala våldet upphöra.

Allt fler haitier har tvingats fly sina hem och här får de hjälp på Fontaine-sjukhuset. Antalet patienter på sjukhuset ökade med 70 procent mellan 2021 och 2022. Foto: Octavio Jones

I mars föreslog FN en utlandsledd internationell styrka för att hjälpa den haitiska staten – vilken närmar sig total kollaps – att slå ner på gängen. Att sätta samman en internationell styrka har visat sig ta tid och än så länge saknas en konkret plan. Däremot har förslaget gett en försiktig hoppfullhet bland en del av befolkningen. (Den 2 oktober beslöt FN:s säkerhetsråd att en styrka ska skickas till Haiti för att i samarbete med Haitis regering under ett år arbeta för säkerhet.)

Enligt Gédeon Jean, chef på den lokala människorättsorganisationen CARDH, kommer en internationell styrkas främsta uppgift vara att skapa förutsättningar för att ordna demokratiska val, som har skjutits upp ända sedan president Jovenel Moïse mördades 2021.

– Sedan är det upp till haitierna. Det är vi som måste lösa de strukturella problemen som skapar osäkerhet i landet, det är vi som måste skapa paradigmskiften inom politiken och civilsamhället, säger Gédeon Jean.

Under tiden har gängledarna själva inlett fredssamtal med varandra, för till och med dessa är krigströtta. Detta enligt den amerikanske prästen och hjälparbetaren Tom Hagan, som medlar vid samtalen.

Haitier kräver ett slut på bristen på säkerhet och nej till ockupation. Foto: Octavio Jones

I juni undertecknade fyra av Haitis största gangsterledare en viljeförklaring med orden: ”Vi lovar Gud att arbeta för ett slut på våldet, för att ge folket fred”. På Cité Soleils gator råder en temporär vapenvila. Barn har börjat leka utomhus för första gången på månader. Mellan husväggarna ekar ljuden av barnskratt istället för skottlossning.

Ingen vet hur länge lugnet kommer att vara. Gängledarna har inte lagt ner sina vapen, och analytiker ställer sig misstänksamma till deras verkliga intentioner. Tom Hagan har efterfrågat ”någon välkänd och respekterad aktör” som kan ta över hans medlarroll. ”Det finns gränser för vad jag kan göra”, förklarade han för tidningen Miami Herald den 16 juli.

Knappt två veckor efter kidnappningen av den amerikanska sjuksköterskan släpptes hon på fri fot. I samband med hennes återresa till USA uppmanade USA:s ambassad sina medborgare att “omedelbart lämna Haiti” till följd av säkerhetsläget i landet.

Kvar på marken bakom ambassaden sover hundratals internflyktingar, fortfarande med sina väskor packade, ännu utan en plats att komma hem till.

Text: Linnea Fehrm
[email protected]

Foto: Octavio Jones
[email protected]

Mördad president

Den mördade presidenten Jovenel Moïse 2019. Foto: Wikimedia

Den 7 juli 2021 mördades Haitis president Jovenel Moïse i sitt hem medan han låg och sov. Ariel Henry tog tillfälligt makten som premiärminister den 20 juli och lovade att ordna nya presidentval ”så snabbt som möjligt”. Den 28 september 2021 sparkade Ariel Henry alla fyra medlemmar i valkommissionen och valet sköts upp på obestämd tid. I december 2022 slöt Henry ett avtal med partier, civilsamhället och företagare om att val ska hållas under 2023. Ariel Henry har anklagats för att ha varit inblandad i mordet. När landets riksåklagare ville utreda varför Henry varit i kontakt med den huvudmisstänkte före och efter mordet fick åklagaren sparken.

Våldet

I det maktvakuum som följde efter mordet på Haitis president i juli 2021 har Haitis omkring 200 kriminella gäng tagit kontrollen över cirka 80 procent av huvudstaden Port-au-Prince. Den 7 augusti slog FN:s barnorgan Unicef larm om att omkring 300 kvinnor och barn har kidnappats av gängen under första halvåret 2023 och krävde frigivning av bortförda personer. Totalt har över 950 personer kidnappats i år.

Den 18 augusti rapporterade FN:s människorättskontor att över 2 400 personer dödats under 2023. Hundratals av dem har lynchats av mobbar.

Massaker

Den 26 augusti organiserade den kontroversielle prästen Marcorel Zidor en protest i stadsdelen Canaan i utkanten av Port-au-Prince i syfte att driva ut det gäng, ”Canaans talibaner” som kontrollerar stadsdelen. Kyrkomedlemmarna tågade beväpnade med machetes när gängmedlemmar öppnade eld med automatvapen och det rapporterades att minst 20 personer dödades medan många sårades.

Sjukhus stängs

I mars stängde organisationen Läkare utan gränser sitt enda sjukhus i Cité Soleil. I en kommuniké som publicerades på organisationens hemsida förklarade organisationens medicinska rådgivare, Vincent Harris, att stängningen skulle få en “allvarlig inverkan på människorna i Cité Soleil” men att “teamet inte kan arbeta innan säkerhet kan garanteras”.

Vardagsliv i Cité Soleil den 1 augusti. Invånare spelar domino. Foto: Octavio Jones

I juli 2023 bröt sig ett 20-tal beväpnade män in på en av Läkare utan gränsers kliniker i området Tabarre, Port-au-Prince, och drog med sig en patient från operationsbordet.

Haiti

Huvudstad: Port-au-Prince

Politik: Haiti delar den karibiska ön Hispaniola med Dominikanska republiken. Efter ett slavuppror mot den franska kolonialmakten utropades självständighet 1 januari 1804. François ”Papa Doc” Duvalier tog makten 1957 och styrde med järnhand till sin död 1971 då sonen, Jean-Claude ”Baby Doc” Duvalier övertog makten. Efter ett folkligt uppror tvingades han med hjälp av USA fly 1986. Politisk instabilitet och naturkatastrofer har präglat Haiti under många år och landet är det fattigaste i Amerika.
Yta: 27 750 km2 (Sverige 449 964 km2)
Befolkning: 11,4 miljoner

Haiti – två sekel av politisk dramatik

Text: Ulf B Andersson

1492 Christopher Columbus landstiger och döper ön till Hispaniola, Lilla Spanien. Det blir inledningen till den europeiska koloniseringen. Ön delas mellan Frankrike och Spanien 1697. Slavar från Afrika utnyttjas i den europeiska plantageekonomin.

Polska trupper i fransk tjänst drabbar samman med haitiska rebeller. Majoriteten av de polska soldaterna lämnade den franska armén och kämpade med haitierna. Foto: January Suchodolski/Wikimedia

1791 Haiti, då kallat Saint-Domingue, var Frankrikes rikaste koloni. Den haitiska revolutionen inleds under ledning av Toussaint Louverture (Toussaint Bréda), en tidigare slav som har blivit general i den franska armén. I januari 1801 har rebellerna tagit kontroll över hela Hispaniola. Sommaren 1802 tas Toussaint Louverture och hans närmaste krets som fångar och de förs till Frankrike där Louverture avlider i fängelse 1803.

Toussaint Louverture ledde Haiti till självständighet. Foto: Alexandre-François-Louis/Wikimedia

1804 Haiti utropas den 1 januari som självständig republik, den andra självständiga staten i Amerika efter USA. Jean-Jacques Dessalines utropas som kejsare Jacques I. Slaveriet avskaffas permanent. Flera tusen vita fransmän mördas i massakrer. Kejsaren mördas 1806.

1825 Frankrike tvingar Haiti att skriva under ett avtal där landet tvingas kompensera franska slavägare och företagare för ”uteblivna inkomster” och ”förlorad egendom”. Skulden uppgår till 150 miljoner guldfranc, senare reducerat till 90 miljoner. För Haiti kommer detta avtal påverka ekonomin negativt i många år och först 1947 är skulden betald. År 2016 upphävde det franska parlamentet i en symbolisk gest avtalet från 1825.

1844 Efter ett krig delas ön Hispaniola i de två självständiga staterna Haiti och Dominikanska republiken. Haiti fortsätter präglas av politisk instabilitet.

1915 President Vilbrun Guillaume Sam beordrar att 167 politiska fångar ska avrättas. Det leder till kraftiga protester och Sam tvingas avgå och flyr till Frankrikes ambassad. En folkmassa bryter sig in på ambassaden och Sam lynchas. USA:s marinkår invaderar Haiti för att skydda USA:s egendom och investeringar.

Haitier som har dödats av USA:s marinkår 11 oktober 1915. Foto: Bettmann Collection/Wikimedia

USA:s ockupation varar till 1934 och USA anklagas för att mörda haitier och använda tvångsarbetare. Ända fram till 1947 behåller USA ekonomisk kontroll över Haiti. USA ockuperar också Dominikanska republiken 1916-1924.

1957 François ”Papa Doc” Duvalier väljs till president. Han är populist och svart nationalist och har ett visst folkligt stöd. 1961 hålls en folkomröstning om Duvalier ska sitta kvar en ny period. Resultatet blir 1 320 748 röster för och 0 emot.

François Duvalier skapade milisstyrkan Tonton Macoute som mördade och spred terror i Haiti. Foto: Volontario/Wikimedia

1964 utropar han sig till president på livstid och hans styre präglas av personkult och en skoningslös repression. En milisstyrka, kallad ”Tonton Macoute” bildas 1959 och det beräknas att mellan 30 000 och 60 000 haitier mördas av milisen.

1971 Efter François Duvaliers död tar hans 19-årige son Jean-Claude "Baby Doc” Duvalier över presidentposten. Även han utropar sig till president på livstid. Förtrycket fortsätter med tusentals dödade eller torterade medan tiotusentals haitier flyr från landet.

1986 USA, då med Ronald Reagan som president, hade betraktat Duvaliers regim som en nära antikommunistisk allierad men när protester ökar i styrka uppmanas presidenten att lämna landet. Den 7 februari flyger USA ut Jean-Claude Duvalier till exil i Frankrike. Han hade byggt upp en förmögenhet på 900 miljoner dollar medan befolkningen lever i djup fattigdom.

Jean-Claude och Michèle Duvalier på väg till flygplatsen i Port-au-Prince den 7 februari 1986 för att flygas till exil i Frankrike. Foto: Okänd/Wikimedia

1990 Efter flera år av instabilitet hålls den 16 december Haitis första fria val. Jean-Bertrand Aristide, som har varit präst, inspirerad av befrielseteologin, vinner valet med 67 procent av rösterna. Han inleder reformer, bland annat när det gäller skolgång, begränsar militärens makt och rättegångar inleds mot milisledare från Tonton Macoute. Han möter motstånd från den militära och ekonomiska eliten i Haiti. Aristide får också kritik för att inte följa konstitutionen och för att inte ta tydligt avstånd från haitier som med våld tar lagen i egna händer.

Jean-Bertrand Aristide återvänder i triumf 15 oktober 1994 sedan USA med FN:s stöd invaderat Haiti. Foto: USAF/Wikimedia

1991 Den 29 september störtas Aristide i en kupp ledd av generallöjtnant Raoul Cédras. Aristide tvingas i exil och under militärstyret dödas flera tusen människor av armén och milis. Tiotusentals människor flyr till havs. FN inför sanktioner mot militärregimen. Aristide får i exil starkt internationellt stöd.

1994 FN:s säkerhetsråd antar 31 juli en resolution med tolv röster för, två nedlagda (Brasilien och Kina) och Rwanda frånvarande, som ger klartecken för USA att leda en militär intervention för att störta militärregimen och återinsätta Aristide. I september inleds USA:s invasion och den 15 oktober kan Aristide återvända. Aristide avskaffar armén. Han avgår när hans period går ut 1995 och René Préval vinner då valet.

2000 Haiti glider åter in i politisk instabilitet och när Aristide vinner valet den 26 november är det ett lågt valdeltagande och bojkott från oppositionen. Aristide anklagas för auktoritära maktmetoder. Fackföreningsaktivister fängslas, journalister mördas och de som fredligt vill manifestera kritik mot Aristides styre beskjuts eller misshandlas av gäng som säger sig agera i presidentens namn. Aristide retar upp Frankrike genom att 2003 kräva att Haiti får ett skadestånd, omräknat till dagens penningvärde, för att kompensera för skuldavtalet från 1825.

Baron de Mackau tvingar Haitis president Jean-Pierre Boyer att 1825 gå med på att betala för att Frankrike förlorat plantager och slavar. Först 1947 var Haiti skuldfritt. Foto: Okänd/Wikipedia

2004 Ett väpnat uppror utbryter och rebeller tar kontroll över allt fler städer. Bland ledarna för upproret finns milisledare som anklagats för allvarliga brott under Jean-Claude Duvaliers styre och miilitärstyret 1991-1994. USA anklagas för att i hemlighet stödja rebellerna. USA och Frankrike kräver att Aristide ska avgå och den 29 februari lämnar han landet under oklara former och flygs av USA till Centralafrikanska republiken.
Aristide hävdar att han tvingats bort i en statskupp medan USA påstår att han avgick för att undvika blodspillan. FN:s säkerhetsråd antar enhälligt en resolution den 29 februari om en internationell styrka för att assistera de haitiska säkerhetsstyrkorna i att ”upprätta allmän säkerhet, lag och ordning och främja och skydda mänskliga rättigheter”. USA, Frankrike, Kanada och Chile skickar soldater.

USA:s marinsoldater patrullerar i Port-au-Prince den 9 mars 2004. Foto: Wikimedia

2004 FN beslutar 30 april att inrätta MINUSTAH, en styrka med militär och polis, ledd av Brasilien som ska bidra till stabilisering av Haiti. Styrkan blir kvar till 2017 och många länder bidrar med personal. FN-styrkan kritiseras både för övervåld, sexuella övergrepp och för att ha orsakat ett utbrott av kolera som orsakat upp emot 10 000 dödsfall.

2010 Den 12 januari skakas Haiti av en jordbävning där 300 000 människor beräknas ha dött. Över 1,5 miljoner människor blir hemlösa.

2017 Jovenel Moïse tillträder som president 7 februari efter en omstridd valprocedur. Under hans styre förekommer omfattande protester mot prisökningar på bränsle och presidentens styre. Den 7 juli 2021 mördas presidenten.

Brasilianska kommandosoldater vid en FN-bas under strider mot gängen i Port-au-Prince 2011. Foto: Exército Brasileiro/Wikipedia

2023 Politiskt kaos fortsätter och väpnade gäng agerar fritt. Den 1 juli kommer FN:s generalsekreterare António Guterres till Port-au-Prince. Han uttalar sin solidaritet med det haitiska folket och vill omedelbart ha en internationell styrka för att bistå Haitis poliskår. Kenya erbjuder sig i juli att leda en FN-styrka till Haiti.

2023 Den 2 oktober beslutar FN:s säkerhetsråd att en styrka ska skickas till Haiti för att i samarbete med Haitis regering under ett år arbeta för säkerhet. 13 medlemmar röstar för, medan Kina och Ryssland lägger ner sina röster. Kenya har erbjudit sig att leda styrkan och är villigt att bidra med 1 000 poliser. Även Bahamas, Jamaica och Antigua och Barbuda har lovat att bidra till styrkan. Det är oklart när styrkan kan vara på plats.

Läs mer om Haiti