25 år efter Srebrenica: Varningar för förnekandet av folkmordet

På grund av covid-19 blev det i år en nedtonad minnesceremoni den 11 juli då 25-årsminnet av massakern i Srebrenica uppmärksammades. Det som FN:s krigsförbrytartribunal har beskrivit som ett folkmord innebär fortfarande djupa sår i Bosnien och Hercegovina och på den serbiska sidan fortsätter förnekandet över det som hände i juli 1995 när den bosnienserbiska armén intog Srebrenica och över 8 000 muslimska män mördades.

reportage | 2020-07-14
Av: Ulf B Andersson

Frankrikes president Macron talar vid minnesceremonin. Foto: BH Televison

Den pågående pandemin gjorde att utländska dignitärer vid minnesceremonin i Srebrenica den 11 juli fick framföra sina budskap på videoskärm. Ytterligare nio identifierade kvarlevor av män som mördades i juli 1995 begravdes vid minnesplatsen i Potočari där tidigare 6 640 män har begravts. Fortfarande beräknas att 1 000 män saknas och efter 25 år finns det kvarlevor från massgravar där möjligheten att nu hitta någon levande släkting för DNA-test minskar.

Spridningen av coronaviruset har de senaste veckorna åter ökat på Balkan och i år var det bara en mindre grupp som på grund av smittrisken tilläts delta i begravningen som andra år brukar bli en ceremoni med många tusen deltagare. Den 11 juli är en officiell minnesdag inom Europeiska unionen för offren från Srebrenica.

Kvarlevorna efter nio personer som har identifierats efter att ha mördats i Srebrenica sommaren 1995 begravdes den 11 juli 2020 vid minnescentret i Potočari. Foto: Elvis Barukcic/AFP/TT

I sitt budskap den 11 juli betonade FN:s generalsekreterare António Guterres att freden i Bosnien fortfarande är bräcklig, trots att det i höst är 25 år sedan fredsavtalet i Dayton, USA, slöts och avslutade det krig som pågick 1992-1995 och där omkring 100 000 människor dödades.

– Folkmordet i Srebrenica var det värsta brottet på europeisk mark sedan andra världskriget, sade
António Guterres. 25 år senare delar vi sorgen med familjerna till de tusentals som mördades och lovar att aldrig glömma dem.

FN:s generalsekreterare betonade i sitt videobudskap att FN och det internationella samfundet svek Srebrenicas invånare för 25 år sedan och att FN:s tidigare generalsekreterare Kofi Annan konstaterat att detta svek ”kommer att förfölja oss för alltid”. Kofi Annan (1938-2018) var 1993-1996 chef för FN:s fredsbevarande styrkor.

FN-soldater från Nederländerna i Srebrenica. Foto: Ministry of Defence, Netherland/Wikimedia

Srebrenica var ett av sex områden i Bosnien som av FN:s säkerhetsråd hade utropats som en skyddad zon. När den bosnienserbiska armén, VRS, i juli inledde ett anfall mot Srebrenica fanns en FN-styrka från Nederländerna på plats. De 370 soldaterna i Dutchbat, var illa utrustade och blockaden från VRS mot Srebrenica hade gjort att FN-soldaternas tillgång på förnödenheter hade varit begränsad vilket påverkade moralen i styrkan.

Begäran om flygunderstöd från Nato när VRS ryckte fram mot Srebrenica gav bara ett sent och mycket begränsat resultat och Dutchbats oförmåga att förhindra massakern har blivit något av ett trauma i Nederländerna. Efter sju års undersökning presenterades år 2002 en rapport med förödande kritik varvid premiärminister Wim Kok och hans regering avgick.

António Guterres sade också i sitt budskap att ”ta itu med det förflutna” är ett viktigt steg för att återuppbygga förtroende:

– Försoning måste bygga på ömsesidig empati och förståelse. Försoning innebär ett avvisande av förnekande av folkmord och krigsförbrytelser och alla försöka att glorifiera dömda krigsförbrytare.

Gravstenar i Srebrenica. Foto: Michael Büker/Wikimedia

Han sade också att försoning innebär att alla offers lidande måste erkännas och att kollektiv skuld måste avvisas:

– Det är därför jag uppmanar alla i regionen och utanför att motverka hatpropaganda och splittringens retorik och spridande av misstro och rädsla. Alla folkgrupper, alla ledare och alla organisationer, inklusive medierna, måste göra denna utfästelse.

Andra budskap på 25-årsdagen av folkmordet kom bland annat från EU:s ledare Ursula von der Leyen, Charles Michel och Josep Borrell, liksom från USA:s förre president Bill Clinton, USA:s utrikesminister Mike Pompeo, Nederländernas premiärminister Mark Rutte, den brittiske prinsen Charles, Kanadas premiärminister Justin Trudeau, Spaniens premiärminister Pedro Sánchez, Storbritanniens premiärminister Boris Johnson, Sveriges statsminister Stefan Löfven och Frankrikes president Emmanuel Macron.

Dunja Mijatovic från Bosnien-Hercegovina är Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter. Foto: CoE

Dunja Mijatovic, Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter, uttryckte i sitt budskap den 11 juli stor oro över att förnekelse kring brotten är vanligt:

– Istället för att erkänna Srebrenica som ett av de värsta kapitlen i Europas moderna historia och arbeta för en försoning, så underblåser många prominenta politiker och offentliga personer i Bosnien och Hercegovina och i Serbien nationalismens lågor och sprider uppsåtligt hat. Detta är en farlig situation.

I en rapport, publicerad den 9 maj, varnar Srebrenica Memorial Center för att förnekelsen av vad som hände i juli 1995 fortsätter.

Munira Subasic, ordförande för Srebrenica och Zepas mödrar, sade i sitt tal i Potočari att ”sanning och rättvisa” är en förutsättning för fred. Srebrenicas mödrar har sedan 1995 spelat en viktig roll, både i Bosnien och internationellt, för att kräva rättvisa efter att deras manliga anförvanter mördades.

Srebrenicas mödrar vid en manifestation. Foto: womensenews.org

Bosnien-Hercegovina har ett presidentråd som har tre ledamöter. Dessa ska representera de bosnienkroatiska, bosnienserbiska och bosniakiska (muslimska) invånarna i landet. Ordförandeskapet i presidentrådet roterar mellan ledamöterna. Bosniaken Šefik Džaferović , som nu är ordförande i presidentrådet, uppmanade den serbiska politiska, religiösa och intellektuella eliten att ” utan reservation acceptera sanningen och ta avstånd från den ideologi” som ledde fram till folkmordet i Srebrenica.

Serge Brammertz, chefsåklagare vid Jugoslavientribunalen, sade i sitt videobudskap vid minnesceremonin att det ”vårt ansvar att kämpa för rättvisa och sanning” och ansåg att den ökande glorifieringen av krigsförbrytare måste stoppas:

– Alldeles för länge har det internationella samfundet hoppats att detta problem helt enkelt bara kommer att försvinna. Så är det inte.

Minnestavlan i Potočari över de dödade sommaren 1995. Foto: ICTY

Händelserna i Srebrenica 1995 är idag väldokumenterade. ICTY, FN:s krigsförbrytartribunal för forna Jugoslavien, har dömt 47 personer för delaktighet i det som tribunalen slog fast var ett folkmord. Den video som 2005 dök upp visade hur ”Skorpionerna”, ett serbiskt frivilligförband, reste över gränsen till Bosnien och sedan filmade hur de avrättade sex män från Srebrenica. Det gav åklagarsidan vid ICTY bevis för direkt serbisk inblandning vid massavrättningarna i Srebrenica.

Bland de dömda i Haag finns Radovan Karadžić, som var bosnienserbernas politiske ledare, och Ratko Mladić, befälhavare för VRS under kriget. Bägge är dömda för folkmord även om domen mot Mladić är överklagad av både åklagarsidan och försvaret. På grund av pandemin har den rättsliga processen i Nederländerna blivit försenad.

Det faktum att omkring 8 000 män mördades i Srebrenica medan kvinnor och barn deporterades av VRS från staden till Tuzla, som var under kontroll av den bosniska armén, har gjort att det har ifrågasatts om det var folkmord. Serbiens premiärminister Ana Brnabić har till exempel sagt att det var ett fruktansvärt brott som begicks i Srebrenica men att det inte var ”folkmord”

General Ratko Mladic (i mitten) i Sarajevo i juni 1993. Foto: I Evstafiev/Wikimedia

Dunja Mijatovic från Europarådet pekade på att krigsförbrytare har framskjutande positioner i Republika Srpska, den serbiska entiteten i Bosnien och Hercegovina, ställer upp i val i Serbien och deltar i det offentliga livet där de fortsätter att ”främja samma avskyvärda åsikter och lögner” som lett till så mycket mänskligt lidande.

Milorad Dodik, president i Republika Srpska 2010-2018 och ledare för SNSD, alliansen av oberoende socialdemokrater, är sedan 2018 den serbiske representanten i det bosniska presidentrådet. Han sågs under 1990-talet som ett reformistiskt icke-nationalistiskt alternativ i opposition till Radovan Karadžić och dennes extremnationalistiska parti SDS. Idag är Dodik en ledande bosnienserbisk nationalist och anser att folkmordet i Srebrenica är ”en myt” som bosniakerna har byggt upp. Han har starkt ifrågasatt antalet offer.

Dodik, som de senaste åren har hotat med att Republika Srpska ska bryta sig loss från Bosnien har också deltagit i hyllningar till Radovan Karadžić, som vid invigningen av en minnesplakett till ”republikens förste president” 2016.

Före krigets utbrott 1992 hade Srebrenica kommun nästan 37 000 invånare. Enligt 1991 års folkräkning var 75 procent muslimer (bosniaker) medan 22 procent var serber. När den bosniska regeringen våren 1992 lyckades behålla kontrollen över staden lämnade de flesta serber staden. Tusentals muslimer från andra områden i östra Bosnien flydde till Srebrenica. Efter sommaren 1995 blev staden helt serbisk.

Srebrenica år 2005. Foto: Samum at German Wikipedia.

En ny folkräkning genomfördes i Bosnien 2013 och då hade Srebrenica kommun 11 700 invånare. Av dessa var 54 procent bosniaker medan 45 procent var serber. Vid det senaste lokalvalet 2016 vann bosnienserben Mladen Grujičić, från Dodiks parti SNSD, borgmästarvalet. Han tillhör de som inte anser att folkmord begicks 1995. I området finns också andra grupper, som Östra alternativet, som sätter upp affischer på general Ratko Mladić och i år utlyste ett firande den 11 juli av ”segern och Srebrenicas befrielse”.

Parlamentet i Republika Srpska har beslutat att en kommission ska undersöka ”lidande för alla folkgrupper i Srebrenica-regionen 1992-1995” , ett initiativ från Milorad Dodik. Kommissionen, Independent international Commission for Investigating the Sufferings of all Peoples in the Srebrenica Region in the Period from 1992 to 1995, väntas presentera sitt resultat i år och ses som ett försök att nedtona folkmordet i Srebrenica.

Det var dock inte bara bosniaker som utsattes för krigsförbrytelser under krigsåren i östra Bosnien.

Den bosniska armén i Srebrenica leddes under belägringen 1992-1995 av Naser Orić. De bosniska arméstyrkorna har anklagats för övergrepp, däribland tortyr och mord på serbiska fångar och dödande av civila i byar runt Srebrenica. Bland bosniaker ses Naser Orić som en krigshjälte men han har åtalats av FN:s krigsförbrytartribunal där han anklagades för krigsförbrytelser. Åklagaren krävde 18 års fängelse och i första instans dömdes Naser Orić till två års fängelse men frigavs på grund av att han hade suttit i häkte en längre tid.

Domen överklagades och 2008 frikändes Naser Orić helt av Jugoslavientribunalen.

Han åtalades dock igen av krigsförbrytarkammaren i Bosnien men friades i november 2018.

25 år efter krigsslutet finns ingen samsyn kring krigen på Balkan. Personer som anklagas för krigsförbrytelser ses som hjältar i den egna gruppen. Denna syn finns i alla de länder som drabbades av 1990-talets konflikter.

Det senaste exemplet är Hashim Thaçi, president i Kosovo, som den 13 juli reste till Haag för att svara på frågor från åklagare vid ”Kosovo Specialist Chambers”, den EU-stödda specialdomstolen som anklagar Hashim Thaçi för krigsförbrytelser under det krig UÇK, Kosovas befrielsearmé, förde 1997-1999 mot det serbiska styret i Kosovo. Hashim Thaçi och andra ledare inom UÇK, anklagas för omkring 100 mord som drabbade serber, romer och albaner som inte stödde UÇK. Hashim Thaçi har anklagats för att ha försökt förhindra domstolens arbete att söka rättvisa.
I Haag hade demonstranter samlats för att visa sitt stöd för krigshjältar som Thaçi.

Denna gamla batterifabrik i Potočari var högkvarter för den nederländska FN-styrkan i Srebrenica. Hit strömmade invånare när VRS instog staden. Foto: Michael Büker/Wikimedia

Trots ett kvarts sekel av fred i Bosnien och Hercegovina finns idag ingen gemensam läroplan för landets skolelever. Dagens unga undervisas ofta i etniskt delade skolor och inbördeskriget berörs inte alls i undervisningen.

Och vid sidan av förnekandet finns också ett hyllande av massmorden i juli 1995, påpekar Shaun Walker, korrrespondent och författare, i The Guardian och nämner som exempel den man som i mars 2019 sköt ihjäl 51 moskébesökare i Christchurch, Nya Zeeland. Mördaren spelade en sång som hyllade Radovan Karadžić när han var på väg till brottsplatsen

Shaun Walker påpekar också att utdelningen av Nobelpriset i litteratur förra året till den österrikiske författaren Peter Handke också skapade debatt då Handke bland annat höll tal vid begravningen 2006 av Serbiens tidigare president Slobodan Milošević och länge har gjort sig känd för förståelse och stöd för den serbiska sidan i krigen på Balkan.

I Haag deltog bland annat veteraner från Dutchbat vid minnesceremonin den 11 juli vid Het Plein. Unga nederländare med bosniskt ursprung hade satt upp en fotoutställning vid torget där ett minnesmärke ska resas. Foto: Ana Fernandez/SOPA Images/Shutterstock/TT

I Nederländerna fortsätter Srebrenica vara ett svårbearbetat kapitel i landets historia. Det var meningen att medlemmar i Dutchbat skulle ha åkt till Bosnien för att delta i minnesceremonin men covid-19 gjorde att detta var omöjligt. Istället deltog de i den årliga ceremonin i Haag där ett permanent minnesmärke nu ska uppföras. Jan Pronk, minister 1995, och nuvarande försvarsministern Ank Bijleveld, höll tal och namnen på de mördade männen lästes upp.

Förra året beslöt Högsta domstolen i Nederländerna att landet bar en del av skulden, satt till tio procent, för att 350 muslimska män som flytt till den nederländska FN-basen överlämnades till VRS för att sedan mördas. De anhöriga ska nu få kompensation enligt domstolsbeslutet.

Srebrenicas mödrar vände sig i januari i år till Europadomstolen för mänskliga rättigheter i Strasbourg för att få en prövning av den nederländska statens ansvar för folkmordet i Srebrenica i juli 1995.

8 juli 2015: FN:s säkerhetsråd röstar 8 juli 2015 om en resolution som skulle förklara att folkmord begicks i Srebrenica i juli 1995. Ryssland lade in sitt veto. Foto: UN Photo/Eskinder Debebe

I FN, som har utrett sitt agerande sommaren 1995, har ännu inte säkerhetsrådet beskrivit massmorden i Srebrenica som ett ”folkmord”. Inför 20-årsdagen av folkmordet lades en resolution den 8 juli 2015 fram i FN:s säkerhetsråd och tio länder röstade för medan Kina, Venezuela, Angola och Nigeria lade ned sina röster. Ryssland röstade nej och kunde genom sin vetorätt stoppa resolutionen.

Ulf B Andersson

Läs också
Bosnia and Herzegovina: 25th Anniversary of Srebrenica massacre is a sombre warning from history (Amnesty International 9 juli 2020)

Läs mer

Kistorna från Srebrenica är för lätta att bära. Sanjin Pejković skriver om medierade minnen, historieförfalskning och krigets eftermäle i Europa (Expressen kultur 11 juli 2020)

Vänstern svek Srebrenica. Alen Musaefendic påminner om sanningens vikt och vänsterns ansvar. (Expressen kultur 11 juli 2020)

Jasenko Selimovic: Västvärlden tittade bara på när folkmordet i Srebrenica genomfördes. Västvärldens skuld är stor, skriver Jasenko Selimovic, men Haagtribunalen har gjort en avgörande insats för att döma de skyldiga krigsförbrytarna.(DN 10 juli 2020)

Lyssna på

Ny P3-dokumentär om Srebrenica (5 juli 2020)
Det här är berättelsen om det som händer i Srebrenica under Bosnienkriget 1992-1995. Tio tusentals bosnienmuslimer flyr ner till dalen där Srebrenica ligger och staden förvandlas till ett enormt flyktingläger. Området är omringat av bosnienserber och det pågår en humanitär katastrof med akut matbrist.

P3-dokumentär om Sveriges FN-insats i Bosnien (18 april 2010)
Få trodde att svenska FN-soldater skulle kunna göra någon större skillnad i Bosnienkriget på 90-talet, men svenskarna skulle överraska omvärlden som ett av få FN förband som stod upp rakryggat och utmanade aktörerna i kriget.

Läs mer om Bosnien från Amnesty Press