127 personer begravdes i Srebrenica 21 år efter massakern

Anhöriga tar farväl 11 juli 2007.

Anhöriga tar farväl 11 juli 2007. Foto: Adam Jones Adam/Wikipedia

Tusentals personer närvarade på måndagen när 127 personer begravdes i Srebrenica på årsdagen av de massakrer som inleddes den 11 juli 1995 när bosnienserbiska styrkor, VRS, intog staden och genomförde massmord på bosniakiska (muslimska) män. Det innebär att närmare 6 500 män nu har begravts i staden i östra Bosnien. Det yngsta offret var 14 år och den äldste 77 år.

FN:s säkerhetsråd hade utropat Srebrenica till en säker zon och området skyddades av FN-trupper från Nederländerna som var oförmögna att skydda befolkningen när skräckslagna civila sökte skydd på FN-basen i Potocari när staden intogs av VRS.

De bosnienserbiska styrkorna, under ledning av general Ratko Mladic, separerade män från kvinnor och barn. De sistnämnda fick i buss lämna Srebrenica och fördes till staden Tuzla, som kontrollerades av Sarajevoregeringen. Många män försökte fly Srebrenica genom skogarna i riktning mot Tuzla. Under de kommande veckorna beräknas omkring 8 000 bosniakiska män ha mördats och FN:s krigsförbrytartribunal i Haag har slagit fast att massmorden utgör ”folkmord”.

I mars i år dömdes Radovan Karadzic, som under Bosnienkriget 1992-1995 var president i Republika Srpska, för folkmord i Srebrenica. Rättegången mot Ratko Mladic pågår fortfarande.

Varje år hålls en ceremoni i Srebrenica den 11 juli för att minnas offren från sommaren 1995. Då begravs också de offer som har identifierats under det gångna året. De som dödades 1995 begravdes i massgravar. När Bosnienkriget avslutades med Daytonfreden hösten 1995 flyttades många av kropparna till nya massgravar i ett försök att dölja vad som hade hänt.

Rättsmedicinska undersökningar har dock till sist kunnat identifiera de flesta av de mördade och de anhöriga har kunnat ta ett sista farväl. The Independent rapporterar att Fatima Duric, 52, var en av dem som på måndagen begravde sin man som hon inte hade sett sedan i juli 1995.

Ceremonierna i Srebrenica omgärdas varje 11 juli av politiska konflikter. I år deltog inga representanter för den serbiska regeringen. Däremot deltog Cedomir Jovanovic, ledare för LDP, det liberaldemokratiska partiet, i Serbien. Partiet företräder en antinationalistisk politik. Företrädare för SNS, det dominerande regeringspartiet i Serbien, anklagade enligt Radio B92 i Belgrad borgmästaren i Srebrenica, Camil Durakovic och den bosniakiske representanten i det bosniska presidentrådet, Bakir Izetbegovic, för att driva en fortsatt krigspolitik med andra metoder.

Radovan Karadzic får sin dom i Haag i mars 2016.

Radovan Karadzic får sin dom i Haag i mars 2016. Foto: ICTY

Förra året, 20-årsdagen av massakern i Srebrenica, var den serbiske premiärministern Aleksandar Vucic närvarande vilket sågs som ett steg mot en försoning. Vucic möttes dock av stenar och flaskor under ceremonin.

Serbiska organisationer i civilsamhället utlyste en ljusvaka utanför det serbiska parlamentet i Belgrad till måndagskvällen och uppmanade serbiska parlamentsledamöter att delta i denna ceremoni där för att hedra minnet av de som mördades 1995.

Daytonfreden 1995 skapade en bosnisk stat, Bosnien-Hercegovina, delad i två entiteter: Federationen som domineras av bosniaker och bosnienkroater och Republika Srpska, dominerad av bosnienserber.

Milorad Dodik, president i Republika Srpska, sade på måndagen enligt Radio B92 att hans republik aldrig kommer erkänna att det var folkmord i Srebrenica då ”detta aldrig hände”. Dodik sade i ett tal i Republika Srpskas huvudstad Banja Luka att ”bosniakerna har manipulerat antalet offer” som han sade nu är nere i 4 000 personer.

– Vi vet inte vad som är sant. Vi försöker inte förneka men vi vill att sanningen ska fastställas, sade Dodik och efterlyste en ”neutral kommission”.

Kriget i Bosnien-Hercegovina beräknas ha skördat omkring 100 000 dödsoffer. År 2013 genomfördes en folkräkning, den första sedan år 1991. Resultatet ansågs dock känsligt och vållade en politisk strid varför resultatet ej har offentliggjorts. Sedan EU ställt ett ultimatum att resultatet måste publiceras före 1 juli 2016 om Bosnien-Hercegovinas ansökan om medlemskap i EU ska behandlas valde myndigheterna att den 30 juni publicera resultatet, rapporterar RFE/RL.

Befolkningen som år 1991 var 4,4 miljoner är nu 3,5 miljoner. Drygt hälften, 50,1 procent är bosniakiska muslimer, 30,8 procent bosnienserber och 15,4 bosnienkroater.

Ulf B Andersson

11 juli 2016

Läs mer
I Srebrenica pratade vi också om normer (Aftonbladet Debatt 11 juli 2016)

Srebrenica Betrayed, 21 Years Later (Gordana Knezevic på RFE/RL 11 juli 2016)

Belgrade Activists Light Candles for Srebrenica Victims (Balkan Insight 12 juli 2016)

Läs mer från Amnesty Press
Jugoslavientribunalen stänger nästa år – vilken roll har den spelat på Balkan? (1 maj 2016)

Två domar i Jugoslavientribunalen som blev historiska (21 april 2016)

20 år efter Daytonfreden: ”Andra är skyldiga” (20 november 2015)

I skuggan av folkmordet 1995 (10 juli 2015)

Folkmordet i Srebrenica juli 1995 – fortsatt politisk strid (10 juli 2015)

Den historiska domen om Nederländernas ansvar för Srebrenica (24 februari 2014)

Hårda domar mot bosnienkroater i Haag – Kroatiens roll i Bosnienkriget slås fast (30 maj 2013)

”Jag hade en son, nu finns han inte mer” - Amnesty Press i Srebrenica 17 år efter folkmordet (Amnesty Press 20 juli 2012)

Från Srebrenica till Timbuktu (4 juni 2012)

UÇK-ledare frikänd av EU-domstol i Pristina (2 maj 2012)

40 000 sörjande samlades i Srebrenica (11 juli 2011)

Tusentals protesterar i Zagreb mot att Haagtribunalen dömde Ante Gotovina och Mladen Markac (15 april 2011)

Anklagas för delaktighet i massakern i Srebrenica - greps i Frankrike (6 februari 2011)

Förre premiärministern Ramush Haradinaj greps igen - i häkte i Haag (26 juli 2010)

15 år efter massakern - de reste från Belgrad till Srebrenica (15 juli 2010)

Hashim Thaçi förnekar mord och kidnappningar (12 april 2009)

Vem gav order om morden i Ljuboten? (13 juli 2008)

Friande dom mot Oric fördöms av serber (5 juli 2008)

Haradinaj frikänd i Haag (3 april 2008)

70 000 hyllade ”krigshjälten” Gotovina (12 december 2005)

General Gotovina greps på Teneriffa (8 december 2005)

Historien om Milan Lukic (23 augusti 2005)

Film på massaker kan innebära ny bevisning mot Milosevic (2 juni 2005)

De största krigsförbrytarna saknas (Amnesty Press nummer 1/2005)

SFOR slog till i Bosnien: Naser Oric greps i Tuzla och flygs till Haag (11 april 2003)

Seselj flög från Belgrad - förs till tribunalen i Haag(Amnesty Press 24 februari 2003)

Ulf B Andersson
Amnesty Press