Ett år efter Gazakriget: Israeliska soldater kämpar för att bryta tystnaden

I Israel har organisationen Breaking the Silence’s publicering av vittnesmål från soldater som stred under Gaza-kriget år 2014 väckt ilska. Så pass mycket att ett lagförslag om hårdare kontroll av frivilligorganisationer kan komma att antas.

Yehuda Shaul är före detta israelisk infanterisoldat och en av personerna bakom Breaking the Silence som grundades 2004. Genom vittnesmål från israeliska soldater vill organisationen visa ockupationens sanna ansikte för det israeliska samhället. Foto: Bengt Sigvardsson

I elva år har Yehuda Shaul samlat in vittnesmål från israeliska soldater om deras tjänstgöring på de ockuperade palestinska områdena. Själv var han infanterisoldat på Västbanken under kulmen av den andra palestinska intifadan (2000 – 2005).

– Jag har varit med om en del, men vittnesmålen från Gaza-kriget 2014 visar en typ av militära insatsregler som jag aldrig sett like till tidigare, säger han när vi träffas på ett café i Jerusalem.

Yehuda Shaul är en av grundarna till Breaking the Silence (BtS), som består av aktiva och före detta israeliska soldater som motsätter sig Israels ockupation av de palestinska områdena. I maj 2015 publicerade BtS skriften ”This is How we Fought in Gaza” med vittnesmål från över 60 israeliska soldater som deltog i ”Operation Protective Edge” sommaren 2014.

Israels uttalade syfte med kriget, som rasade mellan den 8 juli till den 26 augusti, var att stoppa Hamas raketbeskjutningar mot Israel. Enligt FN dödades över 2 200 palestinier varav kring 70 procent var civila. På den israeliska sidan miste 67 soldater och sex civila sina liv. Cirka 18 000 byggnader förstördes helt eller delvis i Gaza. Yehuda Shaul säger det var ett direkt resultat av att den israeliska armén använde sig av två militära doktriner. Den ena var att soldaterna skulle utsättas för noll risker på marken.

I maj 2015 publicerade Breaking the Silence vittnesmål från över 60 israeliska soldater som stred i Gaza sommaren 2014. Publiceringen har bland annat fått ministrar att ställa sig bakom ett lagförslag om hårdare kontroll av frivilligorganisationer. Foto: Bengt Sigvardsson

– Även om priset var ett stort antal döda civila, säger Yehuda Shaul.

Innan ett område anfölls släppte den israeliska armén flygblad som beordrade civila att fly.

– De civila fick en deadline. När den hade gått ut var allt, utom sjukhus, legitima militära mål, säger Yehuda Shaul.

Vittnen berättar att alla som fanns kvar i området efter att deadlinen löpt ut sågs som kombattanter och ger flera exempel på civila som sköts ihjäl. Yehuda Shaul berättar att under hans militära utbildning instruerades soldaterna med att aldrig skjuta mot någon om det fanns minsta tvekan om huruvida det var en kombattant eller civil.

– Sommaren 2014 gällde det motsatta. Då gällde ”skjut på allt”, säger Yehuda.
Enligt FN genomförde Israel mer än 6 000 luftangrepp samt avfyrade kring 50 000 stridsvagns- och artillerigranater mot Gaza.
– Artilleri är ett urskillningslöst vapen. Jag säger inte att vi gick in i Gaza för att döda så många civila som möjligt, men vi gjorde heller inget för att undvika det, säger Yehuda Shaul.

Omfattningen av artilleribeskjutningar är, enligt Yehuda Shaul, en del av den andra doktrinen som brukar kallas Dahiya-doktrinen efter en stadsdel i Beirut som jämnades med marken under Israels krig mot libanesiska Hizbollah 2006. I korta drag går den ut på att förstöra så mycket som möjligt av den civila infrastrukturen för att avskräcka fienden från att använda den militärt och för att skynda på en seger. Yehuda Shaul säger att sedan 2005 har den israeliska armén följt en trend där varje ny militär operation överträffar den föregående i brutalitet.

Israelisk artilleribeskjutning mot Gaza den 1 augusti 2014. Foto: Albert Sadikov/Xinhua Press/Corbis/AI

– Det är dags att skrika ”nu får det vara nog”, säger han.
BtS kräver en oberoende israelisk utredning som armén inte lägger sig i.
– Armén utreder bara om enskilda soldater bröt mot reglerna, men det är reglerna i sig som är problemet, säger han.

Den israeliska högerregeringen och dess anhängare har gått hårt fram mot BtS publiceringar, bland annat för att de får utländsk finansiering. Röster har höjts för en ny lag, som justitieministern Ayelet Shaked ställer sig bakom, att regeringen måste godkänna utländska bidrag till israeliska organisationer. Yehuda Shaul fruktar att lagen kommer att antas.

– Det följer en oroväckande trend hos de senaste regeringarna att försöka begränsa det civila samhällets handlingsfrihet, säger han.

BtS vill se ett slut på ockupationen av de palestinska områdena och publicerar vittnesmål om dess moraliska pris för den israeliska allmänheten. På bilden köar palestinier vid en israelisk checkpoint i Kalandia, på Västbanken, för att släppas genom separationsmuren som skiljer dem från östra Jerusal Foto: Bengt Sigvardsson

BtS anklagas även för att ha en ideologisk agenda. Yehuda Shaul sticker inte under stol med att målet är att få ett slut ockupationen av de palestinska områdena.

– Vi vill att armén ska vara ett försvarsinstrument, inte en förtryckande ockupationsstyrka. Vi har valt att bekämpa detta genom att använda vår kunskap om ockupationens moraliska pris. Många israeler känner inte till det, därför måste vi skrika ut det, säger Yehuda Shaul.

BtS klandras också för att använda sig av anonyma vittnesmål.
– En del av vittnena är fortfarande i armén, andra har begått kriminella handlingar. De riskerar fängelse om deras identitet avslöjas. Vi jobbar som journalister på det viset att vi skyddar våra källor, men cirka hundra av våra medlemmar har kommit ut ur garderoben, säger Yehuda Shaul.

I Tel Aviv träffar jag 29-årige Nadav Weiman som är BtS aktivistsamordnare. När han ”kom ut” år 2011 gick hans familj och tidigare lumparkompisar i taket. Bekanta vände honom ryggen. Under sommarens bokmässa i Tel Aviv, där BtS hade ett bokstånd, var stämningen ibland mycket aggressiv.

BtS aktivistsamordnare, Nadav Weiman, berättar att han började ifrågasätta ockupationen av de palestinska områdena under sin tjänstgöring som krypskytt på Västbanken. På bilden ses bosättningen Ma’ale Adumim på Västbanken. De israeliska bosättningarna på ockuperat område är illegala. Foto: Bengt Sigvardsson

– Jag har stått på bokmässan i fyra år, men aldrig upplevt en aggressivare stämning än i år. Vid ett tillfälle omringades vi av tio till tjugo personer som skrek att vi är förrädare som borde skjutas, säger han.

Under sin uppväxt fick Nadav Weiman ständigt höra att Israel var under konstant hot och att det mest ärofyllda man kunde göra var att försvara sitt land. Mellan 2005 och 2008 tjänstgjorde han som krypskytt i rekognoseringsförbandet Nahal-brigaden, både i Gaza och på Västbanken. Han säger att ideliga trakasserier mot civila palestinier rimmade illa med den gängse bilden i Israel att IDF (Israel Defense Forces) är världens mest moraliska armé.

– På Västbanken var jag i själva verket ett polisbefäl som upprätthöll våra militära lagar bland palestinierna och skyddade israeliska bosättare, säger Nadav Weiman.

29-årige Nadav Weiman är en före detta prickskytt i israeliska armén. Han gav sitt vittnesmål till Breaking the Silence 2011 och har valt att vara offentlig. Något som inneburit mängder av hat-mejl, utskällningar och folk som har sagt upp bekantskapen. Foto: Bengt Sigvardsson

BtS har ofta utställningar och föreläsningar utomlands. Mycket av deras material översätts till engelska. Kritiker menar att detta går stick i stäv med det uttalade syftet att visa ockupationens sanna ansikte i Israel. Nadav Weiman kontrar med att BtS framförallt verkar i Israel, men att kampen mot ockupationen är internationell.
– Vi vill visa att det finns kritiska röster i Israel mot ockupationen och IDF:s handlingar. Talesmän för regeringen, IDF och bosättare åker världen runt för att få stöd för ockupationen. Vi måste åka till samma platser och säga vad vi tycker, säger Nadav Weiman.

I juni hade BtS en utställning om Gazakriget i Zürich i Schweiz som upprörde Israels biträdande utrikesminister Tzipi Hotovely. Hon kallade den ”en smutskastning av israeliska soldater” med målet att befläcka bilden av Israel. Regeringen försökte förgäves stoppa det schweiziska utrikesministeriets sponsring av utställningen.

– Genom att försöka tysta oss så skadar Tzipi Hotovely bilden av Israel hundra gånger mer än vad vi gör. Och om det är något som ger en negativ bild av Israel så är det den fortsatta ockupationen, säger Nadav Weiman.

En ambulans har träffats i Gaza den 21 juli 2014. Foto: Privat/AI

Han tänker inte låta sig tystas. Vittnesmålen från Gaza-kriget 2014 har gjort honom ännu mer motiverad.
– Det var totalt vansinne att tillämpa Dahiya-doktrinen i Gaza – ett av världens mest tätbefolkade områden. Över 500 barn dödades. Jag blir vansinnig när jag tänker på det. Vi gör något som är väldigt fel när 500 barn dödas, säger Nadav Weiman.

Bengt Sigvardsson
[email protected]

Läs också

Amnestys kampanj för rättvisa för offren under Gazakriget

UN: Gaza conflict report a key step towards justice for victims on both sides (Amnesty International 22 juni 2015)

Palestinian armed groups killed civilians on both sides in attacks amounting to war crimes ( Amnesty International 26 mars 2015)

Läs mer
Starka känslor när tystnaden bryts - konflikten Israel/Palestina hamnar på museum (Amnesty Press 25 mars 2013)