”Kriget mot terrorismen legitimerar tortyr”

reportage | 2005-05-26

”Kriget mot terrorismen” har varit bättre på att urholka de mänskliga rättigheterna än på att motverka hotet från den internationella terrorismen, menar Amnesty.
- För mig är 2004 året som fick oss att inse att ”kriget mot terrorismen” inte var en tillfällig reaktion på attackerna mot USA den 11 september 2001, sa Carl Söderbergh, svenska Amnestys generalsekreterare, under en presskonferens i samband med offentliggörandet av Amnesty Internationals årsrapport.

Carl Söderbergh,
generalsekreterare
svenska Amnesty

Presskonferens i samband med att
Amnesty släppte sin årsrapport,
Stockholm 25 maj 2005.

Amnesty har under lång tid försökt göra världen uppmärksam på de övergrepp som begicks mot fångar i Irak, Afghanistan och Guantánamobasen. Klara bevis har nu framkommit att övergreppen på dessa fångar **har varit sanktionerade eller till och med beordrade uppifrån. Trots det har bara en handfull soldater och fångvaktare av låg rang ställts inför rätta.
- Det här kallar jag hyckleri. Vi har också fått höra företrädare från den amerikanska regeringen påstå att grundläggande mänskliga rättigheter inte gäller ”illegala kombattanter”, sa Carl Söderbergh.

Amnesty riktar skarp kritik mot ett flertal länder där anti-terrorismretoriken använts för att rättfärdiga grova kränknigar av de mänskliga rättigheterna. Nyss hemkommen från Nepal är Carl Söderbergh djupt oroad över landets människorättssituation. Maoisterna kontrollerar stora delar av Nepal och härjar fritt. Utpressning, hot, kidnappning, tvångsrekrytering och mord på motståndare kännetecknar maoisternas strategi.
- Trots att undantagstillståndet hävdes i månadsskiftet april-maj sitter fortfarande omkring 1000 politiska fångar fängslade och utsätts för allvarliga övergrepp. Militären har också börjat tvinga byar att skapa egna miliser och åtminstone två paramilitära grupper har skapats med stöd av regimen, sa Carl Söderbergh.

Amnesty fördömer användandet av
"kriget mot terrorismen" som ursäkt för
tortyr och andra människorättskränkningar.

År 2004 visade sig även vara ett ödesdigert år för de demokratiska processerna i Ryssland. President Putin använde ”kriget mot terrorismen” för att legitimera en drastisk centralisering av statsmakterna. I Irak drabbades många oskyldiga i samband med de stora svepen av gripanden, och ett flertal gisslor och civila mördades brutalt. Förtrycket i Zimbabwe hårdnade och befolkningens rättigheter inskränktes. Även i konflikten mellan Israel och Palestina fortsatte civila offer att skördas på båda sidor. Bombattackerna mot tåget i Madrid var ännu ett exempel på hur oskyldiga civila fallit offer för ”kampen mot terrorismen”.

Trots de allvarliga kränkningarna står omvärlden alltför passiv och FN:s kommission för mänskliga rättigheter har blivit alltmer politiserad, menar Amnesty.
- Situationen i Darfur visar på ett väldigt tydligt sätt hur FN blivit gisslan för ländernas egna intressen. De "säkra områden" som den sudanesiska regeringen och FN utsåg åt Darfurs internflyktingar visade sig exempelvis vara allt annat än säkra, sa Carl Söderbergh.

Även i år kritiserades Sverige på flera pukter. Amnesty upprepar sin skarpa kritik mot hur den svenska regeringen har agerat i fallet med de två asylsökande egyptierna Muhammad Suleiman Ibrahim El-Zari och Ahmed Hussein Mustafa Kamil Agiza, som avvisades till Egypten den 18 december 2001. Under år 2004 avslöjades nya uppgifter om hur männen avvisades under brutala former från Bromma flygplats. Det framkom även att svenska regeringen undanhållit information för FN:s tortyrkommitté.
– Det mest avskyvärda är att Ahmed Agiza ännu sitter fängslad, säger Madelaine Seidlitz, asyl- och flyktingansvarig på Amnesty.

Madelaine Seidlitz, asyl-
och flyktingansvarig på Amnesty
berättade om situationen i Sverige,
bl.a. framfördes ny kritik angående
Sveriges avvisning av de två
egyptierna år 2001.

Sverige kritiseras även för diskriminering av landets etniska minoriteter och utlänningar, enligt uppgifter från FN:s kommitté för eliminering av rasdiskriminering. Kritik riktas vidare mot Sveriges överfyllda häkten och Sveriges förvar av asylsökanden på obestämd tid.

Till de positivare nyheterna hör att dödsstraffet avskaffades i flera länder under år 2004, däribland Senegal, Samoa och Bhutan. USAs högsta domstol har också beslutat att dödsstraff för minderåriga strider mot landets konstitution.
– Jag skulle även vilja karaktärisera 2004 som de internationella domstolarnas år, sa Carl Söderbergh.

Han pekade på situationen i Darfur som ska tas upp i den internationella brottsmålsdomstolen, ICC, och beslutet av USA:s högsta domstol; att landets domstolar har jurisdiktion över Guantánamo. Även de brittiska laglordernas kritik mot praxisen att hålla misstänkta terrorister fängslade på obestämd tid i Storbritannien kan ses som en av 2004 års ljusglimtar.

Text: Lisa Söderlindh
Praktikant Amnesty Press och media

Bild: Josef Björklund
Praktikant Amnesty Press och media

reportage | 2005-05-26