EU och kriget mot terror

reportage | 2009-04-21

Med anledning av EU-parlamentsvalet anordnade Amnesty i lördags en utfrågning av kandiderande parlamentariker. Utfrågningen skedde i Svenska Läkaresällskapets museumliknande lokaler nära Sergels Torg i Stockholm. Medverkande var politiker från alla riksdagspartierna samt Feministiskt initiativ och Junilistan. Ämnet för dagen var EU och kriget mot terrorismen.

Efter terrorattackerna den 11 september 2001 inledde USA:s dåvarande regering ett krig mot terrorism där många kränkningar av de mänskliga rättigheterna begicks. Misstänkta terrorister greps och hölls i förvar utan åtal eller rättegång och det var vanligt att den gripne inte ens fick veta vad anklagelserna bestod av.

Många hölls i förvar i hemliga fångläger och utsattes även för tortyr. I sitt okonventionella krig gjorde USA:s regering sin alldeles egna justering av begreppen för att kringgå Genevekonventionen. Istället för krigsfångar sade man illegala stridande och istället för tortyr sade man förstärkta eller stressande förhörsmetoder.

Berivan Öngörur (V), Åsa Westlund (S) och Carl Schylter (MP).

Vad som diskuteras mycket på utfrågningen är EU:s roll i kriget mot terrorismen. Man talar om listor på terrorgrupper som USA tillhandahållit och som EU, praktiskt taget i chocktillstånd efter 11 september, utan vidare antog. Det diskuteras även om antiterrorlagar och om de, som många befarar, har gjort alltför stora inskränkningar på den personliga integriteten.

  • Under situationer som den efter 11 september skiljs agnarna från vetet, säger Carl Schlyter (MP). Då får man veta vilka som har mänskliga rättigheter inbakad som princip i det de gör eller om de bara hänger med i en trend.

Tuve Skånberg (KD) håller med om att misstag gjordes efter 11 september, men säger samtidigt att man måste förstå hur situationen var då:

Olle Schmidt __(FP).

  • Man bör inte ta lätt på 11 september. Världen hade precis sett World Trade Center falla. Det var under de förhållanden som besluten togs.

  • Ingen är ofelbar, säger Olle Schmidt (FP). Jag tar på mig ansvar för vad som hände då, men jag tycker inte man ska gömma sig bakom moraliserande.

Det talas även om diplomatiska försäkringar, då fångar utvisas till länder mot försäkran att de inte kommer att behandlas illa. Dessa garantier har ofta visat sig vara värdelösa. Mest aktuellt i sammanhanget för Sverige är det uppmärksammade fallet med Mohammed Al Zery och Ahmed Agiza, de två egyptierna, som Sveriges regering utvisade till Egypten, ett land där man vet att tortyr av fångar förekommer. Utvisningen skedde med hjälp av CIA.

Anti Avsan (M) och Abir Al-Sahlani.

  • Generellt sett är jag för diplomatiska försäkringar, men man får inte vara naiv, hur fångarna behandlas måste kollas upp, säger Åsa Westlund (S). Det är viktigt att ha ett internationellt rättssystem så att folk inte kan komma undan ansvar för att de flyr till ett annat land.

Anti Avsan (M), den enda av deltagarna som inte kandiderar till EU-parlamentet, säger att han inte avvisar möjligheten att använda diplomatiska försäkringar men han tycker man ska vara försiktig.

  • Det finns skäl att vara misstänksam mot diplomatiska försäkringar, säger han.

Flera av de deltagande efterlyste en större öppenhet om åtgärder som införts för att bekämpa terrorism och även att utvärderingar görs för att utröna deras effekt.

  • Det borde göras en översyn så att vi kan se vad kriget mot terror kostat, inte bara i pengar utan även vad det kostat i form av kränkningar mot de mänskliga rättigheterna, säger Berivan Öngörur (V).

  • Utvärdering är viktigt, säger Abir Al-Sahlani (C). Det bör även finnas en större öppenhet mot det civila samhället, till exempel olika privata organisationer.

Närmast i bild; Leif Danielsson, bredvid honom Kari Kolthoff (FI).

Kersti Kolthoff (FI) anser att orsakerna till terrorism bör undersökas och att man även ser vem som tjänar på det.

Leif Danielsson (Junilistan) anser att Sverige inte har en tillräckligt stark röst i dessa frågor på grund av medlemskapet i EU.

  • Sverige är mer tillbakadraget för att vi som enskild nation hämmas när vi måste rätta oss efter EU, säger han.

Det verkade finnas en konsensus om att USA:s nya regering gjort framsteg vad gäller att rätta till en del av den förra regeringens misstag. Uttrycket krig mot terrorism slutat användas. Fånglägret Guantánamo ska stängas och tidigare hemligstämplade dokument med riktlinjer för de tidigare nämnda stressande förhörsmetoderna har till stora delar gjorts offentliga. Samtidigt har regeringen sagt att de som utfört dessa förhör inte kommer att åtalas av amerikanska myndigheter och kommer åtal från annat håll så ställer regeringen upp med rättshjälp.

  • Det är positivt att USA drar ett streck över den tidigare politiken, säger Berivan Öngörur. Men det är synd att det inte blir några konsekvenser för dem som begått brott.

EU-parlametsvalet hålls den 7 juni och från Sverige ska 18 politiker röstas in i EU:s enda direktvalda organ.

Text: Jasin Abdulssmed Foto: Hanna MI Jakobson

Läs mer:

Ta ansvar för MR-brotten i "kriget mot terrorismen" (Pressnotis 13 december 2007)

Omröstning kring CIA:s ”renditions” i EU-parlamentet (Pressnotis 13 februari 2007)

reportage | 2009-04-21