Trots Obamas löfte - 171 fångar kvar på Guantánamo

reportage | 2012-01-13

Den 11 januari 2002 fördes de första personerna till det amerikanska fånglägret vid Guantánamo-basen på Kuba. Tio år senare sitter 171 fångar fortfarande kvar, trots att USA:s president Barack Obama i januari 2009 lovade att stänga fångläget inom ett år. Amnesty International uppmärksammade dagen i ett tiotal länder runt om i världen. I Stockholm genomfördes en aktion vid Stureplan och ett panelsamtal.

Lise Bergh håller tal.

Den 11 januari 2002 fördes de första personerna till det amerikanska fånglägret vid Guantánamo-basen på Kuba. Tio år senare sitter 171 fångar fortfarande kvar, trots att USA:s president Barack Obama i januari 2009 lovade att stänga fångläget inom ett år. Amnesty International uppmärksammade dagen i ett tiotal länder runt om i världen. I Stockholm genomfördes en aktion vid Stureplan och ett panelsamtal.

Den amerikanska flaggan och en Guantánamofånge på Stureplan i Stockholm.

Vid Stureplan i Stockholm hade förbipasserande möjlighet att skriva på en uppmaning till Barack Obama med fem krav. Bland annat krävs att de som är ansvariga för kränkningar ställs till svars och att fångarna antingen får en korrekt rättegång eller släpps fria. På plats fanns också en bur i de amerikanska färgerna, där Amnestyaktivister i de typiska orange fångkläderna hölls inspärrade. För att låsa upp för dem var det bara att skriva på uppropet. Nog fångade det en och annan stressad stockholmares uppmärksamhet.

– Vi vill få folk att stanna upp och det tror vi att vi gör med buren på plats och den stora Amnesty-skärmen som upptar en hel husvägg. Dessutom bjuder vi på popcorn ur specialdesignade burkar, där folk kan läsa om fyra olika fall från Guantánamo. Ju mer man äter desto mer info får man, berättar Emma Hernborg, pressekreterare och kommunikatör på Amnestys svenska sektion.
Målen för aktionen är att uppmärksamma att det var tio år sedan fånglägret på Guantánamo öppnade men också att samla in namnunderskrifter som ska skickas till Barack Obama innan han håller sitt State of the Union-tal den 22 januari.
– Självklart vill vi också få så många som möjligt att bli sms-aktivister för Amnesty. säger Emma Hernborg.

Aktioner pågick samtidigt runt om i världen , bland annat i Spanien, Tyskland och Australien. I Washington bildades en mänsklig kedja av aktivister utanför Vita Huset i en protest organiserad av 25 organisationer, däribland Amnestys sektion i USA.

Svenska Amnestys generalsekreterare Lise Bergh höll ett tal på Stureplan där hon framförde kraven att Guantánamo ska stängas och att ansvariga måste ställas till svars för de övergrepp som har begåtts.

Ada Salomón kom till Stureplan.

Ada Salomón är på plats, med en egenskriven skylt med ett tydligt ”Stäng Guantánamo”.
– Vi måste kämpa emot orättvisor och det här är en av de största orättvisorna, att sitta flera år i fängelse utan rättegång. USA tror att de kan göra som de vill, säger hon.

Inte långt från Stureplan, på biografen Zita, diskuterades vad som har hänt sedan fånglägret på Guantánamo öppnades och vad vi kan vänta oss av framtiden. Amnesty Press chefredaktör Ulf B. Andersson ledde samtalet där två jurister deltog; Madelaine Seidlitz från Amnesty och Anna Wigenmark, ordförande i föreningen Ordfront. Dessutom deltog Pål Wrange, som är docent i folkrätt.

Ulf B Andersson, Pål Wrange, Anna Wigenmark och Madelaine Seidlitz på Zita.

Under perioden före 11:e september 2001 var mänskliga rättigheter på frammarsch men allt föll platt som en sten efter terrorattackerna mot USA, anser Anna Wigenmark:
– Helt plötsligt började det föras diskussioner om vilka personer som var värda mänskliga rättigheter. Om inte Genèvekonventionerna för väpnade konflikter gäller så ska mänskliga rättigheter gälla, säger hon.

USA införde ett nytt begrepp, olagliga kombattanter, för fångarna på Guantánamo där de kombinerade det värsta av två saker. Fångarna på Guantánamo har alltså inga juridiska rättigheter och kan hållas kvar på obestämd tid eller åtminstone så länge kriget fortsätter.

– Att säga att man kan hålla någon fängslad tills kriget mot terrorismen är slut är fullkomligt absurt. Men det är intressant att USA, trots att de hittar på ett nytt begrepp som passar deras syften, ändå argumenterar för det juridiskt. Det är vad som skiljer USA från diktaturer, säger Pål Wrange.

– Konsekvenserna av USA:s agerande är dock många, fortsätter han. Förutom det uppenbara, mänskligt lidande, har diktaturerna fått en dålig förebild och det finns flera exempel på länder som använder liknande metoder, däribland Ryssland, Kina och Uganda. Etiopien har nyligen infört en hård terrorlagstiftning, vilket de svenska journalisterna Johan Persson och Martin Schibbye nu drabbas av.

Pål Wrange menar även att USA:s handlande har försvagat kampen mot terrorismen och gjort det lättare att rekrytera nya terrorister. Men det mest tragiska, enligt honom, är att USA som förebild för mänskliga rättigheter har försvagats avsevärt.

Madelaine Seidlitz, jurist på svenska Amnesty försöker se något positivt i det internationella samfundets gemensamma regler.
– Folkrätten står ändå på en fast grund och reglerna finns till för svåra situationer, inte när det är frid och fröjd. Enskilda stater kan inte hitta på egna begrepp och vi kan inte acceptera att man gör skillnad på olika människor, säger hon.

Sverige har inte heller rent samvete och det mest ökända fallet är de två egyptierna, Ahmed Agiza och Mohammed Alzery, som avvisades från Bromma flygplats i ett amerikanskt flygplan den 18 december 2001. Detta trots att de riskerade att utsättas för tortyr, vilket de också utsattes för i Egypten. Ahmed Agiza dömdes i en militärdomstol till ett långt fängelsestraff men frigavs i augusti 2011 medan Mohammed Alzery aldrig ställdes inför rätta utan frigavs år 2003.

Fallet har kritiserats internationellt, bland annat av FN-organ, men både Madelaine Seidlitz och Anna Wigenmark anser att det finns mer att utreda.
– De har inte fått en fullständig ekonomisk kompensation och det bör även klargöras vilka CIA-agenter som var på plats på Bromma, säger Anna Wigenmark.

– Allra viktigast är att de har rätt till svenskt uppehållstillstånd, men även en ursäkt och rehabilitering. Och det måste utredas om någon ska ställas till ansvar för händelsen, menar Madelaine Seidlitz.

Barack Obama lovade i januari att stänga Guantánamo, men det senaste han gjorde, den 31 december 2011, var istället att underteckna en lag som innebär att de fångar som är kvar kan få sitta där för all framtid utan rättegång. Han har helt enkelt inte kongressen med sig för att göra det han lovade under valrörelsen 2008.

– Det är svårt att som amerikansk president visa sig svag i kriget mot terrorismen. Jag tror inte att Obama kommer att stänga Guantánamo, men däremot kommer han nog inte hitta på så många nya tokigheter, säger Pål Wrange.

Målet är att minst 100 000 namn ska skickas till Barack Obama inför hans tal den 22 januari.

Vad som händer vid ett eventuellt maktskifte i USA vid valet i november återstår att se. Flera av de republikanska presidentkandidaterna har till exempel sagt att de tycker att det är rätt att använda sig av tortyrmetoden waterboarding, skendränkning. Något som Obama har tagit avstånd från.

Totalt har 779 fångar suttit på Guantánamo. Sex personer har ställts inför rätta. Frågan är nu vad som kommer att hända med de 171 personer som är kvar i fånglägret. USA vill bli av med flera av dem som inte är misstänkta för något brott, men det finns många problem på vägen. USA vill absolut förhindra att någon av dem sätter sin fot på amerikansk mark. En domare beordrade år 2008 att en grupp på 17 uigurer från Kina skulle friges från Guantánamo och få komma till USA men den domen överklagades snabbt. Att få ett tredje land att ställa upp har också varit svårt. Bermuda, Schweiz och Palau är några av de länder som hittills har ställt upp på att ta emot fångar där USA avskrivit alla terroristmisstankar.

– Sverige bör ta emot dessa människor, men intresset från politikerna har varit ljumt. De tycker att det är USA:s ansvar och det kan man ju tycka. Men i slutändan innebär det att individer som inte är misstänkta för något brott får sitta kvar i fängelse, säger Madelaine Seidlitz.

Så hur ser framtiden ut? Kommer vi om tio år sitta och diskutera Guantánamo på samma sätt? Madelaine Seidlitz är den enda som är positiv och tror, eller kanske mest hoppas, att fånglägret då har stängt. De andra två är mer negativa.
– Jag tror att vi redan nu kan boka in ett möte den 11 januari 2022, säger Pål Wrange.

Text och bild: Lisa Olsson

Läs mer:

Guantánamo: A Decade of Damage to Human Rights, (Amnestys rapport om Guantánamo 16 december 2011)

USA: Bringing George W. Bush to justice: International obligations of states to which former US President George W. Bush may travel (Amnesty om varför George W Bush bör åtalas)

Human Rights Watch om Guantánamo

Stureplansaktionen på Youtube

Uppropet till Barack Obama (svenska Amnesty)

Läs också

New York Times bakgrund om de 171 fångarna och fånglägrets historik

Amnestys bur vid Stureplan med Susanna Warhammar
inlåst.

reportage | 2012-01-13