ÅRSMÖTET2021: ”Man går sönder inombords av så hårda ord”
Det blev en stark inledning på ett av passen under årsmötets sista dag där ordförande Parul Sharma vittnade om att hon blivit utsatt för hårda ord och rasistiska påhopp. Hon lyfte vikten av jämlikhetsarbete och en empatisk kommunikation inom rörelsen. Årsmötet fattade också beslut om att arbeta för att förbättra den rättsliga situationen för ensamkommande afghanska barn och unga vuxna samt att få till ett totalstopp för tvångsåtersändanden till Afghanistan.
reportage | 2021-05-11 Av: Jennie Aquilonius Även publicerad i AmnestyPress #2/2021 |
Parul Sharma betonade att det interna jämlikhetsarbetet är viktigt för Amnestys trovärdighet. Foto: Zoom
Söndagen den 9 maj ägde den sista delen av Amnestys digitala årsmöte rum. Ordförande Parul Sharma inledde ett av passen med att förtydliga att ingen skugga ska falla över den tidigare generalsekreteraren Anna Lindenfors efter att hon och styrelsen valde att gå skilda vägar i december 2020.
– Jag har hållit mig noggrant till samma manuskript för att i högsta mån undvika att få det att verka som att den tidigare GS ska bära hundhuvudet för de utmaningar som rörelsen står inför, sade Parul Sharma.
Amnesty Sverige är inte ett tvåmannabolag där man kan peka ut ett ledarskap eller en chef som det enda problemet, fortsatte hon. Det är en stor apparat med många ansvars- och kontrollsystem.
– Styrelsen och jag har gjort vår bästa för att tydliggöra detta, och lyft vikten av att visa en person, som givit sju år av sitt yrkesliv till att driva och utveckla Amnesty Sverige, den respekt hon förtjänar.
Trots detta, fortsatte Parul Sharma, har det kommit många mejl från medlemmar och andra som insisterar på att få höra sanningen.
– Sanningen är att styrelsen och tidigare GS inte såg lika på Amnestys framtid, som GS-rollen, jämlikhetsarbetet och den omorganisation vi står inför. Styrelsen såg behovet av ett nytt ledarskap och agerade på detta.
Parul Sharma valdes till ordförande i svenska Amnesty i oktober 2020. Foto: Amnesty
Hon förklarade vidare att Amnesty Sverige står inför ekonomiska utmaningar och ett tungt bagage med över 25 incidenter med upplevelser av rasism, diskriminering och kränkningar. De utreds nu av den tillförordnade generalsekreteraren Anna Johansson och en arbetsrättsadvokat. Det interna jämlikhetsarbetet är viktigt för Amnestys trovärdighet som människorättsorganisation, poängterade Parul Sharma.
– Vi har många medarbetare och medmänniskor som känner sig otrygga på Amnesty som arbetsplats. Amnesty Sverige måste bli en fredad zon.
Parul Sharma berättade också att hennes svar till Amnesty Press, i en artikel om att den tidigare generalsekreteraren lämnat sin post, också väckt känslor.
Hon har fått motta tunga och aggressiva mejl från personer inom Amnesty där hon kallats för antidemokrat och fått höra att hon inte har respekt för press- och tryckfrihet.
– Jag håller fast vid att jag de facto ställde upp i en intervju när jag skickade in mina svar till Amnesty Press. Jag har regelbunden kontakt med medier i min yrkesroll via sms, mejl, messenger och whatsapp, och gjorde exakt samma sak med Amnesty Press.
– När vi mejlar och talar med varandra inom rörelsen tror jag att det är viktigt att vi väger orden lite mer, för att man går sönder lite inombords när man tar emot så hårda ord, fortsatte hon.
Parul Sharma berättade också att hon under sin korta tid som ordförande mottagit rasistiska påhopp från personer som hävdat att de är medlemmar i Amnesty. De vill till exempel inte ha en muslim som ordförande.
– I morse hittade jag den här lappen utanför min dörr, sade Parul Sharma och vecklade ut ett vitt papper med den handskrivna texten ”Om du har problem med n-ordet så kan du avgå, du är det värsta som har hänt oss.”
– Jag kommer inte att lämna min ordförandepost utan sitter kvar den mandatperiod jag är invald för. Jag vill understryka återigen: vi är Amnesty, vi kommer i alla möjliga färger, bakgrunder och ursprung, men vi är alla människor, och arbetar för ett mål: mänskliga rättigheter för alla, alltid.
Flera av deltagarna på årsmötet uttryckte stöd till Parul Sharma i chatten. Årsmötets ena ordförande, Hanna Roberts, uttryckte att hon var berörd och skakad.
– Det är svårt att hoppa till praktiska frågor efter det här, sade Hanna Roberts, när hon ledde in årsmötet mot diskussion och omröstning av motioner och förslag.
Årsmötet sade nej till amnesti för ensamkommande men beslöt om en kompromiss. Foto: Zoom
Mest uppmärksamhet fick en motion som föreslog att Amnesty ska arbeta för en lagändring som ger ensamkommande afghanska ungdomar som varit i Sverige i mer än tre år permanent uppehållstillstånd.
Styrelsen hade först föreslagit att motionen skulle avslås, framför allt då Amnesty av princip inte förespråkar amnestier eftersom varje asylsökande har rätt till en individuell prövning av sina asylskäl. Årsmötet fattade också beslut redan 2020 om att prioritera asyl- och flyktingfrågor. Även beredningsgruppen föreslog att motionen skulle avslås.
Därefter hade motionärerna och styrelsen kommit överens om ett ändringsförslag som de båda stod bakom. I det nya förslaget har motionen ändrats till att Amnesty bland annat ska ta ”initiativ till att den rättsliga situationen för ensamkommande afghanska barn och unga vuxna, som kommit till Sverige från 2014 eller senare, blir belyst och på nytt juridiskt prövad för uppehållstillstånd”. Amnesty ska också fortsätta och intensifiera arbetet för att snarast få tillstånd ett totalt stopp för tvångsåtersändanden till Afghanistan. Organisationen ska även på nytt verka för en översyn av lagen om mottagande av asylsökande, LMA.
– Vi ser att en konsekvens av ändringarna i den lagen, LMA, är att personer blir oerhört utsatta och varken har boenden eller mat för dagen, säger Madelaine Seidlitz, sakkunnig i flykting- och migrationsfrågor, och tillade:
– Vi pratar inte om amnestier utan om att verka för att få en ändring av den rättsliga situationen. Det kan tyckas som finlir men det är betydelsefullt att vi upprätthåller den individuella prövningen, men vår ambition är att personer ska få en rättssäker prövning som ska leda till att man också får uppehållstillstånd.
Efter några mindre ändringar som gällde språk och formalia röstades den nya motionen igenom med 51 röster för och 1 emot.
Årsmötet röstade också igenom en stadgeändring om att personer som är förtroendevalda av årsmötet inte får vara anställda av sektionen under sin mandatperiod. Man beslöt också att medlemsavgifterna ligger kvar på samma nivå som tidigare. Personer över 20 år betalar 240 kronor, de mellan 18 och 20 år betalar 160 kronor och för personer under 18 år är medlemskapet avgiftsfritt.
Årsmötet gick vidare till att välja personer till olika förtroendeposter, bland annat valdes Tuija Geelnard in som ny kassör i styrelsen.
Det fanns 175 röstberättigade medlemmar anmälda till det digitala årsmötet, men i omröstningarna deltog som mest 60 personer. Medlemmen Åsa Jacobs lyfte det problematiska i att så få röstar i en organisation med nästan 90 000 medlemmar. Tidigare under söndagen hölls också en workshop om hur Amnesty ska få fler att delta på årsmöten.
Nästa årsmöte äger rum den 7–8 maj år 2022 och hålls, om fysiska träffar är möjliga, i Stockholm.
Jennie Aquilonius
[email protected]
Fotnot: En något kortare och omarbetad version publiceras i nummer 2/2021.
Amnesty Press på digitala årsmötet 2021
ÅRSMÖTE2021: Amnesty stakar ut sin framtid (19 maj 2021)
ÅRSMÖTE2021: Ansiktsigenkänning ett hot mot mänskliga rättigheter (18 maj 2021)
ÅRSMÖTE2021: ”Det är dags att stänga Guantánamo” (6 maj 2021)
ÅRSMÖTE2021: Ett år präglat av coronapandemin (4 maj 2021)
reportage | 2021-05-11 Av: Jennie Aquilonius Även publicerad i AmnestyPress #2/2021 |