”Juridiskt tvivelaktigt” när Amnesty kritiserade Ukraina

Amnesty drog för långtgående och kategoriska slutsatser när organisationen den 4 augusti 2022 anklagade den ukrainska militären för att utsätta civila för risk. Det framgår av den externa utvärdering som nu har offentliggjorts.

reportage | 2023-06-05
Av: Charlie Olofsson
Även publicerad i AmnestyPress #2/2023

Amnestys pressmeddelande den 4 augusti 2022 ledde till omfattande kritik. Här omslaget till nummer 3-2022. Utifrån den externa utvärderingen kommer en handlingsplan att tas fram som underlag för ett förändringsarbete inom Amnesty International. Foto: Amnesty Press

Den 4 augusti förra året publicerade Amnesty International ett pressmeddelande med kritik mot Ukrainas försvar, och utspelet mötte starka reaktioner. I Sverige lämnade 2 000 medlemmar organisationen under veckorna som följde. En av dem som avslutade medlemskapet var Per Wästberg, som var med och startade den svenska Amnestysektionen år 1964.

I utvärderingen, som offentliggjordes i mitten av maj, granskas dels den juridiska analysen som låg till grund för pressmeddelandet, dels Amnesty Internationals arbetsprocesser kring publiceringen.

Den juridiska analysen har utförts av en oberoende expertpanel med fem specialister på internationell humanitär rätt. Delar av deras analys läckte ut tidigare i våras och uppmärksammades då i en artikel i New York Times, men nu har utvärderingen alltså offentliggjorts i sin helhet.

Anna Johansson, generalsekreterare på Amnesty Sverige, välkomnar genomlysningen.

− Vi från Amnesty Sverige var med och drev på för att det skulle göras en gedigen utvärdering och det tycker jag verkligen att man har gjort, säger hon.

I det kritiserade pressmeddelandet larmade Amnesty om att den ukrainska militären försatte civila i fara genom att väpnade styrkor placerades i närheten av civila, inklusive i civila byggnader som sjukhus och övergivna skolor.

Svenska Amnestys generalsekreterare Anna Johansson välkomnar att en gedigen utvärdering har gjorts efter pressmeddelandet om Ukraina 4 augusti 2022. Foto: Malin Sundelin

Amnesty skrev i pressmeddelandet att Ukrainas militär hade ”misslyckats med att vidta försiktighetsåtgärder för att skydda civila i deras verksamhetsområden”. I praktiken innebar det att man anklagade Ukraina för att begå brott mot humanitär rätt, och där menar den oberoende expertpanelen att Amnesty drog för långtgående slutsatser.

För att anklagelsen om folkrättsbrott skulle haft bäring hade Amnesty behövt utreda orsaken till att styrkorna befann sig i närheten av civila. Expertpanelen framhåller att situationen kan ha varit sådan att det inte fanns alternativa platser där styrkorna kunde placeras samtidigt som det kan ha funnits hinder som gjorde det omöjligt att evakuera lokalbefolkning. I så fall rör det sig inte om något brott mot folkrätten.

Anna Johansson tycker att utvärderingen visar att allvarliga misstag begicks när pressmeddelandet publicerades.

− Det är allvarligt att vi har dragit för långtgående slutsatser utifrån informationen vi hade samlat in. Jag hoppas att vi fortsättningsvis kommer vara mer noggranna med att uttrycka oss nyanserat, säger hon.

Amnestys pressmeddelande den 4 augusti 2022 väckte kraftiga reaktioner. Här en demonstration utanför Amnestys kontor i Sydney i Australien den 9 augusti. Foto: Richard Milnes/Shutterstock/TT

Samtidigt betonar hon att det är viktigt att Amnesty som organisation klarar att kommentera kontroversiella frågor. I utvärderingen slår expertpanelen fast att det var rätt av Amnesty att granska Ukraina utifrån internationell humanitär rätt, det som brukar kallas krigets lagar.

− Det är en viktig slutsats, säger Anna Johansson. En stor del av kritiken mot oss förra sommaren grundade sig i att vi kritiserade Ukraina när de försvarade sig, men som människorättsorganisation ska vi kunna kritisera såväl den angripande parten som den som blir angripen utifrån brott mot humanitär rätt. Det är vår roll och det är bra att det lyfts fram i utvärderingen. Om Amnesty tummar på den principen riskerar framtida konflikter att få ännu värre konsekvenser för civila.

Den oberoende expertpanelen bedömer att det var ett misstag av Amnesty att publicera kritiken mot Ukrainas militär i ett pressmeddelande som enligt organisationens regler får vara på max 1 700 ord. De konstaterar att frågan är för komplex för att kunna beskrivas korrekt i en så kort text. Dessutom, menar de, blev tonen i pressmeddelandet inte bra. De skriver att språket var ”tvetydigt, oprecist och i vissa avseenden juridiskt tvivelaktigt”. Även om det inte var menat så ser expertpanelen att man kan tolka pressmeddelandet som att Amnesty tycker att den ukrainska militären bär skuld till att civila har dödats i ryska attacker.

I utvärderingen framgår det att orsaken till att Amnesty valde att gå ut med uppgifterna i ett pressmeddelande var att man inte ville lägga mer resurser på frågan, vilket hade krävts om man valt att göra en mer omfattande rapport. Inom organisationen bedömde man att resurserna hellre skulle riktas mot att granska de ryska krigsbrotten, som var allvarligare.

Anna Johansson tycker att det är tydligt att just textformatet utgjorde ett problem.

− Vanligtvis har vi i våra rapporter långa stycken om hur vi har tolkat folkrätten i det aktuella fallet, men det fick inte plats i den här texten, säger hon.

I den del av utvärderingen som handlar om Amnestys arbetsprocess framgår att det uttrycktes intern kritik mot pressmeddelandet innan det publicerades, men att den kritiken inte togs omhand på ett bra sätt.

Agnés Callamard, Amnesty Internationals generalsekreterare, kritiseras i utvärderingen för inlägg på sociala medier i samband med kritiken mot pressmeddelandet. Här besöker hon Borodjanka den 2 maj 2022 där många bostadshus förstörts vid ryska anfall. Foto: Eduardo Quiros Riesgo/ Amnesty

Det framgår också att ledande företrädare inom Amnesty, efter publiceringen av pressmeddelandet, använde sociala medier på ett sätt som kan ha förvärrat krisen. Här rekommenderas att i känsliga situationer ska personer som generalsekreteraren Agnès Callamard använda sociala medier först efter råd från avdelningarna för kommunikation och/eller rättsliga frågor.

I utvärderingen analyseras även splittringen som uppstod mellan Amnestys internationella sekretariat och Amnesty Ukraina. Efter publiceringen av pressmeddelandet avgick Oksana Pokaltjuk, chef för Amnesty Internationals kontor i Ukraina, i protest. Hon beskrev det som att de lokala medarbetarna i Ukraina inte hade blivit lyssnade på.

I utvärderingen framgår det att Amnesty Ukraina inte involverades i arbetet med pressmeddelandet förrän i mitten av juli, i ett läge där texten redan var mer eller mindre klar. Från Amnestys internationella sekretariat har man menat att man höll Amnesty Ukraina utanför dels för att skydda det nationella kontoret i Ukraina, dels för att man var osäker på om ett lokalt kontor i ett angripet land kan behålla sitt oberoende.

Oksana Pokaltjuk, chef för Amnesty Internationals kontor i Ukraina, lämnade sin post i protest mot Amnestys pressmeddelande 4 augusti 2022. Här talar hon på en presskonferens i Kiev den 6 maj 2022 när Amnesty presenterade en rapport om ryska krigsförbrytelser i nordvästra Kiev. Foto: Amnesty International

Från Amnesty Ukraina har man kritiserat flera aspekter av processen kring pressmeddelandet. Man har bland annat ifrågasatt varför den ukrainska regeringen bara gavs några få dagars möjlighet att svara på kritiken, något som också tas upp som en brist i den juridiska expertpanelens utvärdering.

I expertpanelens analys konstateras att Human Rights Watch, HRW, den 21 juli 2022 hade publicerat kritik mot att ukrainsk militär placerades bland civila utan att det ledde till någon storm av kritik. HRW hade den redan den 6 maj gett Ukrainas försvarsdepartement gett möjlighet att bemöta anklagelserna men inte fått något svar. Mot bakgrund av detta ansåg Amnesty att det inte var troligt att Ukraina skulle svara den här gången heller.

Amnesty Ukraina har även kritiserat Amnestys internationella experter, som man menar har haft dålig insikt i lokala sammanhang.

Anna Johansson ser att man, inom Amnesty, behöver se över hur man får en bra balans mellan lokala medarbetare och internationella experter.

− Hur hanterar vi situationer där vi inte är överens? Det behöver vi jobba vidare med, säger hon.

Charlie Olofsson
[email protected]

Fotnot: Utvärderingen finns att läsa i sin helhet via Amnestys hemsida (17 maj). Den 14 juni kommer det hållas ett medlemsmöte om rapporten för organiserade aktivister inom Amnesty Sverige.

Detta har hänt

Text: Ulf B Andersson

29 juni 2022. OHCHR, FN:s högkommissariat för mänskliga rättigheter, anklagar ryska styrkor för att i ockuperade områden ha använt civila som ”mänskliga sköldar”. Både ryska armén och dess allierade och ukrainska armén anklagas för att ha militära positioner i bostadsområden eller nära civila mål och ha använt dessa positioner för militära operationer utan att ha vidtagit åtgärder för att skydda de civila.

21 juli 2022. Human Rights Watch, HRW, publicerar ”Russian, Ukrainian Bases Endangering Civilians” där rysk och ukrainsk militär anklagas för att äventyra civilas säkerhet genom att placera militär i anslutning till civila.

29 juli 2022. Amnesty International informerar Ukrainas försvarsdepartement om det pressmeddelande som ska publiceras 4 augusti och ger Ukraina möjlighet att svara på innehållet. Något svar kommer inte.

4 augusti 2022. Amnesty International publicerar sitt pressmeddelande om att civila har försatts i fara genom att ukrainska armén upprättat baser och använt vapensystem i befolkade bostadsområden. Totalt listas 19 städer och byar i regionerna Charkiv, Donbass och Mykolajiv där Amnesty ska ha dokumenterat detta. Det betonas att dessa överträdelser på inget sätt rättfärdigar ”Rysslands urskillningslösa attacker, som har dödat och skadat otaliga civila”.

5 augusti 2022: Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj går till angrepp mot Amnesty och anklagar Amnesty för att försöka ”skifta ansvaret från angriparen till offret”.

6 augusti 2022. Oksana Pokaltjuk, chef för Amnestys Ukrainakontor, avgår i protest mot pressmeddelandet. Hon skriver senare i Washington Post om skälen till sin avgång.

7 augusti 2022. Amnesty International säger i ett uttalande att organisationen står fast vid sina slutsatser i pressmeddelandet men ”men beklagar den upprördhet som orsakats”.

Amnestys internationella ordförande Anjhula Mya Singh Bais. Foto: Amnesty.

8 augusti 2022. Centre for Strategic Communication i Ukraina hävdar att en del av intervjuerna som Amnesty baserat sitt pressmeddelande på har gjorts av journalister och frivilliga bland fångar i ryska filtreringsläger och fängelser på ockuperat område. Amnesty dementerar kraftfullt detta påstående och säger att ”det är fullständigt falskt”.

11 augusti 2022. Amnestys sektion i Kanada (engelsktalande) publicerar ett uttalande med hård kritik mot Internationella sekretariatet.

12 augusti 2022. Amnesty meddelar att en extern utvärdering ska göras på uppdrag av internationella styrelsen om beslut och arbetsmetoder i samband med publiceringen av pressmeddelandet.

28 april 2023. New York Times publicerar en artikel sedan en del av utvärderingen har läckt ut.

17 maj 2023. Amnesty publicerar utvärderingens två delar på sin hemsida. Amnestys internationella ordförande Anjhula Mya Singh Bais tackar de åtta experter som gjort de två utredningarna; en juridisk analys och en om de interna arbetsprocesserna bakom pressmeddelandet. Å den internationella styrelsens vägnar ber hon om ursäkt för den smärta och vrede som pressmeddelandet väckt. Hon försäkrar att Amnesty International bestämt fördömer Rysslands krig och aggressionsbrott mot Ukraina.