Optimistisk Hamid Karzai på Europa-resa

reportage | 2002-12-22
Av: Ulf B Andersson

Veckan före jul gjorde Afghanistans president Hamid Karzai en rundresa i
Europa för att få ökat stöd till den övergångsregering som sedan i somras
leder det krigshärjade landet.

Amnesty Press var med när Karzai vid Stockholmsbesöket framträdde i riksdagen.

När Hamid Karzai den 18 december träder in i riksdagens förstakammarsal
hälsas han med stående ovationer. Under en hektisk dag i Stockholm har
han hunnit träffa statsminister Göran Persson, kungaparet och ge en kort
presskonferens där han förnekar att al-Qaida har lyckats skaffa sig nya
baser i östra Afghanistan.

Nu kommer han ägna nästan en timme åt ett offentligt möte arrangerat av Svenska Afghanistankommittén, SAK.

Lena Hjelm-Wallén hälsar den afghanske presidenten välkommen och uttrycker en förhoppning om att Karzai nu ska leda sitt land mot en fredlig utveckling och påminner om det stora svenska humanitära engagemanget för Afghanistan under två decennier.

Lena Hjelm-Wallén är nyvald ordförande att leda SAK, som under ett antal år med hjälp av SIDA-pengar varit en av de största internationella hjälporganisationerna i Afghanistan.

Hamid Karzai tecknade en optimistisk bild av Afghanistans möjligheter idag:
- De senaste 30 åren har förmodligen varit den värsta perioden i landets historia. Men den afghanska nationen har överlevt. Det afghanska folket har överlevt, trots kommunistregimen, den sovjetiska invasionen, mujaheddin-regeringen och talibanregimen. Nu är talibanerna borta och Afghanistan är fritt igen.

Karzai påminde om att Afghanistan den 22 december 2001 fick en ny regering installerad i Kabul efter de FN-ledda förhandlingarna i Bonn, Tyskland, men medgav att "om det inte är en bra regering, så är det åtminstone inte en dålig regering".

Innan Karzai tog planet från Kabul till Oslo hade han undertecknat ett
dekret som tolkas som ett sätt att komma åt krigsherrarnas makt i
Afghanistan. I fortsättningen måste man välja i Afghanistan: Antingen är
man militär ledare eller så har man en civil, politisk post.

De elaka kritikerna av Karzai brukar säga att han i bästa fall är borgmästare av huvudstaden Kabul. Ute i landet fortsätter krigsherrarna att styra över sina gamla domäner. Karzai valde att i samband med det rådslag, loya jirga, som i juni samlades i Kabul, låta krigsherrarna vara med och de har sedan fått poster som guvernörer och ministrar i Kabul-administrationen. Krigsherrarna fortsätter att styra över sina områden med hjälp av stora välbeväpnade privatarméer. Etniska minoriteter förföljs och då och då förekommer väpnade sammanstötningar mellan olika krigsherrar.

  • Nu håller vi på och bygger upp en nationell afghansk armé, förklarade Karzai. Med hjälp av USA, Storbritannien, Frankrike och Turkiet ska vi ha en armé av max 70 000 frivilliga betalda soldater. Dessutom håller vi med tysk hjälp på att bygga upp en poliskår.

I motsats till tidigare uttalanden sade Karzai i riksdagshuset att Afghanistan inte behöver utländska soldater för att sköta säkerheten i landet. Enligt honom är krigsherrarna fortfarande ett problem, men ett minskande sådant.

Den 20 december 2001 antog FN:s säkerhetsråd resolution 1386 om en internationell säkerhetsstyrka, ISAF, för att upprätthålla säkerheten i Kabul. Den svenska regeringen beslöt den 19 december i år att även i fortsättningen bidra med 45 svenska soldater till ISAF-styrkan.

Under det senaste året har både internationella organisationer och afghaner krävt att ISAF:s mandat ska utsträckas till andra områden än Kabul men USA har motsatt sig detta då USA och dess allierade i resten av landet fortsatt föra ett "krig mot terrorismen".

Men många bedömare har pekat på att uppbygget av den nationella armén går mycket långsamt. Den 19 december rapporterade ABC News från Kandahar i södra Afghanistan att general Khan Mohammed, befälhavare för armén i den stad som tidigare var basen för talibanerna, hade beklagat sig över att han bara hade några hundra soldater under sitt befäl:
- Vi kan inte betala löner till soldaterna och vi har inte ens uniformer. Vi har inte heller kontorslokaler för att sköta pappersarbetet och de vapen vi har kommer från motståndskampen mot Sovjet på 1980-talet.

Bland de framsteg Karzai nämnde vid sitt besök fanns vägprojekt där utländska intressen idag finansierar reparationer och förbättringar av kommunikationerna. Skolväsendet har erbjudit undervisning till bland annat en miljon afghanska flickor och återvändandet av flyktingar under 2002 överträffade alla förväntningar. Närmare 1,8 miljoner afghaner återvände enligt Karzai hem. Detta trots att det internationella biståndet som betalats ut inte har motsvarat de löften som gavs när talibanregimen hade fallit och att arbetslösheten fortfarande är gigantisk.

President Karzai medgav dock att Afghanistan har ett allvarligt problem:
- Opiumodlandet har återuppstått vilket vi är fast beslutna att bekämpa. Narkotikan går hand i hand med extremism och terror.

Trots att Human Rights Watch, HRW, i en ny rapport den 17 december
http://www.hrw.org/press/2002/12/herat1217.htm tecknade en mycket dyster bild av kvinnornas situation i Herat-området i västra Afghanistan, undvek Karzai att besvara direkta frågor om denna rapport. Att guvernören av Herat, eller emiren av Herat, som Ismail Khan kallar sig, enligt HRW har skapat ett klimat av terror där kvinnorna nu alltmer tvingas anpassa sig till en politik som påminner om talibanstyret,
tycks vara en alltför känslig fråga.

Hamid Karzai föredrog att peka på att han på loya jirgan faktiskt för första gången utmanades av en kvinnlig motkandidat till presidentposten, Massouda Jalal som fick 171 röster. Dessutom pekade han på utbildning som nyckeln för att ge kvinnorna en starkare roll i morgondagens Afghanistan. Däremot nämnde han inte den hårda kritik som riktades under och efter rådslaget där många bedömare var upprörda över hot som riktades mot deltagare och hur gamla medlemmar ur den kommunistiska säkerhetstjänsten KHAD nu hade återtagit sin gamla övervakande roll.

  • Krigsherrar som bombarderade Kabul (1991-96) skulle ju inte vara här på loyan jirgan, sade en delegat till HRW i juni 2002. Människor som har händerna fulla med blod borde inte få ministerposter.

Hamid Karzai betonade att arbetet med en ny författning nu pågår och han hoppades att det ska leda fram till allmänna val i Afghanistan på sommaren 2004.

Efter besöket flög han vidare till Rom för avslutningen av en konferens om Afghanistans framtida juridiska system. Karzai utlovade där ett oberoende rättsväsende där alla afghaner ska ha samma rättigheter.

Medan Karzai reste runt i Europa kom nya rapporter om attacker runt Kabul där en självmordsbombare attackerade en bas för ISAF-styrkorna och vid en granatattack i centrala Kabul sårades två afghaner och två amerikanska soldater. Vid en raketattack den 20 december sårades en amerikansk soldat nära gränsen till Pakistan.

Och två beslut under veckan visar att friheten i dagens Afghanistan har sina gränser. Afganistans högsta domstol förbjöd kabeltevekanaler i staden Jalalabad att visa filmer som är "oislamiska". Enligt domstolen visas filmer från Väst och Indien som är "obscena" och som totalt strider mot "islam, afghansk kultur och jihads anda". I samma domstolsutslag fanns enligt BBC ett beslut om att den statliga radion och televisionen i sina lokala program inte får sända inslag som anses vara mot islam och afghansk kultur.

Den 19 december uppgav också nyhetsbyrån Hindukosh att Abdul Gafur, chefredaktör för veckotidningen Farda, som ges ut i Kabul, hade dömts till ett ospecificerat fängelsestraff. Brottet var att Farda hade publicerat en skämtteckning om Karzai. Nyhetsbyrån påpekade att Karzai är en förespråkare för fria medier och beklagade att domen kom strax efter att seminarier hade hållits i Kabul om mänskliga rättigheter och pressfrihet.

Text: Ulf B Andersson

reportage | 2002-12-22
Av: Ulf B Andersson