ALMEDALEN2016: Stor utsatthet för kvinnor på flykt

Sexuella övergrepp, misshandel och hot hör till vardagen för kvinnor på flykt. Ibland fortsätter kränkningarna på svenska asylboenden. Men nu kommer den som kränker någon att få lämna Migrationsverkets boenden. – Så har vi aldrig gjort tidigare, säger Mikael Ribbenvik på Migrationsverket.

reportage | 2016-07-08
Av: Jennie Aquilonius
Madelaine Seidlitz berättade om Amnestys intervjuer med kvinnor på flykt som vittnade om hot och sexuella trakasserier.

Madelaine Seidlitz berättade om Amnestys intervjuer med kvinnor på flykt som vittnade om hot och sexuella trakasserier. Foto: Annie Beckman

På onsdagen höll Brottsofferjouren ett seminarium i Almedalen om kvinnor och barn på flykt.

– Det mer är regel än undantag att kvinnor och flickor utsätts för olika former kränkningar, sade Madelaine Seidlitz, flyktings- och migrationsexpert på Amnesty.

Hon berättade att Amnesty har intervjuat 40 kvinnor från Irak och Syrien som flytt via Turkiet och Grekland, över Balkan, och nu befinner sig i norra Europa. I princip alla har varit utsatta för olika typer av hot, ett antal för sexuella trakasserier och några för regelrätta övergrepp. Många upplever starka skamkänslor och stigma.

Huvudproblemet är, enligt Madelaine Seidlitz, att det inte finns några lagliga vägar till Europa. Kvinnorna utsätts av smugglare, gränsvakter och poliser i olika länder. De kan till exempel få erbjudanden om mat och mediciner till sina barn i utbyte mot sexuella tjänster, eller att de får komma med en båt trots att de inte har råd, mot en sexuell tjänst. Förövarna straffas sällan, om kvinnan ens vågar göra en polisanmälan. Transitboenden i Europa är också en osäker plats.

– Där finns också vittnesmål om kvinnor och barn som utsatts för sexuella övergrepp. Många kvinnor vågar inte sova på transitboenden eller i flyktingläger eftersom de är rädda. En del försöker att inte äta för att slippa gå till de gemensamma toaletterna, där det finns män som hänger och väntar på att kvinnor ska gå dit, sade Madelaine Seidlitz.

Väl framme behöver de tillgång till vård och traumabehandling:
– Det finns kvinnor som utsatts för sexuella övergrepp under flykten som, även när de kommit fram och kan söka asyl, tar livet av sig för att de inte klarar av situationen.

Eva Jonsson, sakkunnig i migration på Röda korset, poängterade också behovet av vård och traumabehandling. Röda korset har sex behandlingscenter och behandlade drygt 1 600 personer under 2015, både män och kvinnor.

– Det är långt ifrån tillräckligt, konstaterade hon. Vi har långa köer, uppemot ett år. Tyvärr ser vi att det finns landsting och regioner som bestämmer sig för att de inte ska ha specialiserade vård riktad till dem som varit utsatta för den här typen av övergrepp, utan att det ska finnas inom den ordinarie psykiatrin.

 Från vänster: Eva Jonsson, Gulan Avci, Åsa Witkowski, Mats Pertoft, Madelaine Seidlitz och  Mikael Ribbenvik.

Från vänster: Eva Jonsson, Gulan Avci, Åsa Witkowski, Mats Pertoft, Madelaine Seidlitz och Mikael Ribbenvik. Foto: Annie Beckman

Eva Jonsson berättade att det är vanligt att kvinnor bär på multipla trauman. Många har svårt att tala om sexuella övergrepp, ofta kommer det sent i asylprocessen. Hon poängterade vikten av att tidigt identifiera dem som är traumatiserade. Eva Jonsson sade också att det sker ytterligare övergrepp på asylboenden i Sverige, och att det saknas ett genusperspektiv:
– Vi talar om barnvänliga platser under flykten och i Sverige, och det är något som vi borde kunna använda när det gäller kvinnor.

Efter de inledande föreläsningarna var det dags för debatt. TV4:s Kalla fakta har visat att kvinnor och flickor utsätts för våldsbrott även på svenska asylboenden men att många avfärdas av Migrationsverket och inte får hjälp. Den internationella människorättsorganisationen Womens Refugee Commission har också kritiserat Migrationsverket för hanteringen av våldsbrott mot kvinnor på asylboenden.

I panelen satt Mikael Ribbenvik, ställföreträdande generaldirektör och operativ chef på Migrationsverket. Han berättade att Migrationsverket i våras tog fram en handlingsplan för att öka tryggheten. Som en del i den kommer verket att teckna en överenskommelse med Polisen inom de närmaste dagarna. Den innebär att myndigheterna samordnar sina resurser.

– I stället för att flytta på personer som inte kan hålla sig till reglerna kommer vi också att be dem lämna våra boenden. Det har vi aldrig gjort tidigare och det kan säkert bli ett rättsligt efterspel på det. Jag har fått rapporter om kvinnor som inte vågar gå utanför rummet, och det är oacceptabelt, sade han.

 Mikael Ribbenvik från Migrationsverket sade att det är oacceptabelt att kvinnor inte vågar lämna rummen på asylboende. Till vänster Mats Pertoft (MP) och Madelaine Seidlitz, Amnesty.

Mikael Ribbenvik från Migrationsverket sade att det är oacceptabelt att kvinnor inte vågar lämna rummen på asylboende. Till vänster Mats Pertoft (MP) och Madelaine Seidlitz, Amnesty. Foto: Annie Beckman

Panelen fortsatte lugnt och stillsamt med många ord om samverkan och att våld inte är acceptabelt. Fokus låg framför allt på kvinnor och barnperspektivet försvann någonstans på vägen. Enda gången det hettade till var när Mikael Ribbenvik ville ge diskussionen spänst genom att säga att det finns en övertro till information:

– Det är så många som vill att vi ska göra saker vid det första ansökningstillfället och gruppinfon. Vi informerar massor om samhället, skolan, vårdcentralen, rättigheter, och det är ingen som kommer ihåg någonting. Det är ”information overload”.

Och spänst blev det. Gulan Avci, ordförande för Liberala kvinnor, blev provocerad: – Jag blir oroad över din raljerande ton. Det är viktigt att slå fast hur lagarna funkar och vilka rättigheter och skyldigheter man har, hur jämställdheten ser ut i Sverige, den informationen måste ut.

Hon tyckte också att det faktum att kvinnor och flickor är extra utsatta måste tas på mycket större allvar. Annars finns risk att samhället tidigt legitimerar hederskultur, att det är okej för vissa grupper att begränsa kvinnors och flickors frihet.

Gulan Avci, Liberala kvinnor, (i mitten) tyckte att Mikael Ribbenvik hade en raljerande ton. Till vänster Eva Jonsson, Röda korset och till höger Åsa Witkowski från NCK.

Gulan Avci, Liberala kvinnor, (i mitten) tyckte att Mikael Ribbenvik hade en raljerande ton. Till vänster Eva Jonsson, Röda korset och till höger Åsa Witkowski från NCK. Foto: Annie Beckman

Mikael Ribbenvik bad om ursäkt i en mjukare ton och sa att det inte var meningen att vara raljerande.

– Jag inser bara myndighetens och informationens begränsningar. Vi talar om asylboendena, men vad som händer i till exempel ebo (eget boende, reds. anm.) har vi inte kontroll över. Den största invandringen är också anhöriginvandringen, många gånger handlar det om en kvinna i beroendeställning till en man.

Sven-Erik Alhem, förbundsordförande för Brottsofferjouren, föreslog att Migrationsverket skulle ta ansvaret för att göra anmälan vid brott.

– När jag var chef på åklagarsidan hade vi ett system där en åklagare aldrig fick bestämma själv om den skulle göra en anmälan om brott i tjänsten, utan det var myndigheten som stod för anmälan. Vi tyckte att det inte var en enskild angelägenhet, utan det var en viktigt för rättsväsendet att en anmälan kom till stånd.

Mikael Ribbenvik trodde att de här frågorna har en annan känslighet än ”åklageriet”, men att Migrationsverket är noggranna med att informera om möjligheten och vikten av att anmäla. Här fick han medhåll av Eva Jonsson från Röda korset som menade att det är den som varit utsatt för brott som ska anmäla.

– Men vi ska erbjuda stöd. Vi ska också komma ihåg att anmälningsbenägenheten bland kvinnor med svenskt medborgarskap också är väldigt låg när det gäller den här typen av brott, sade hon.

Text: Jennie Aquilonius
jennie.aquilonius@gmail.com
Foto: Annie Beckman
annie.beckman@gmail.com

Fotnot: Deltagare i debatten var Eva Jonsson, Röda korset, sakkunnig migration, Gulan Avci, ordförande Liberala Kvinnor, Åsa Witkowski, verksamhetschef Kvinnofridsenheten, Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK),Mats Pertoft, vice ordförande i justitieutskottet, Miljöpartiet Madelaine Seidlitz, flyktings- och migrationsexpert, Amnesty och Mikael Ribbenvik, ställföreträdande generaldirektör och operativ chef, Migrationsverket. Moderator var Sven-Erik Alhem, förbundsordförande, Brottsofferjouren Sverige.

Läs också
Flyktingar och migranter utsätts för sexuellt våld, övergrepp och exploatering i Libyen (Amnesty International 1 juli 2016)

Amnesty Press i Almedalen

ALMEDALEN2016: Nu kommer samtycke i sexualbrottslagstiftningen (7 juli 2016)

ALMEDALEN2016: Nya vittnesmål om våld och hot på asylboenden (7 juli 2016)

ALMEDALEN2016: Amnesty avslöjar Telias inblandning i människorättskränkningar i Vitryssland (7 juli 2016)

ALMEDALEN2016: Yttrandefriheten hotas – också i Sverige 6 juli 2016)

reportage | 2016-07-08
Av: Jennie Aquilonius