ALMEDALEN2016: Yttrandefriheten hotas – också i Sverige

Samtidigt som den svenska Tryckfrihetsförordningen fyller 250 år hotas det fria ordet. Inte bara globalt, utan också i Sverige. – Vi ser att hatet mot kvinnor i journalistiken uttrycks genom sexuella trakasserier och det leder till att folk överväger att lämna yrket. Här mördas du inte på gatan men vi har också problem som vi behöver ta itu med, säger Cilla Benkö, vd för Sveriges Radio.

reportage | 2016-07-06
Av: Rebecka Bohlin

Panelen: Cilla Benkö, vd Sveriges Radio, Martin Schibbye, chefredaktör Blank Spot Project Ulrica Widsell, vice ordförande Journalistförbundet och Kristina Henschen, kanslichef Union to Union. Foto: Annie Beckman

Det blir allt farligare att verka som journalist men på olika sätt beroende på om det handlar om Sverige, Europa eller resten av världen. Det var samtliga paneldeltagare överens om när frågan diskuterades i samtalet ”Vi måste skydda det fria ordet!”, i Almedalen.

I Sverige finns en trend att hat och hot mot journalister ökar. Flera nyligen publicerade undersökningar pekar på att cirka en tredjedel av alla journalister utsätts för hot och hat, många flera gånger i veckan.

– I Sverige handlar det om att värna den lagstiftning vi har. Och vi ser en oroande utveckling. I den senaste rankningen av länders pressfrihetsindex tappar Sverige från femte till åttonde plats. Den främsta orsaken är ökningen av antalet hot. Det får till konsekvens att journalister blir rädda och att de undviker vissa ämnen. Självcensur är en mycket oroande utveckling, sade Ulrica Widsell, vice ordförande för Journalistförbundet

Är Sverige ett extremt exempel på näthat? undrade moderatorn Helle Klein, chefredaktör för Dagens Arbete.

– Nej, i alla länder med sociala medier finns en baksida. Det är lätt att få ihop en stor mängd människor på fem minuter, svarade Cilla Benkö.

Cilla Benkö ser dock en positiv utveckling i Sverige, framför allt det senaste året, i och med att polisen har förstått att när ett mediaföretag ringer så är det allvar:
– Jag ser en förbättring. Vi pratar inte om person eller funktion, utan om vilken roll funktionen spelar: att granska makten, ställa de obekväma frågorna och göra oss alla klokare så att vi kan bilda oss en uppfattning. Därför är det extra viktigt att polisen rycker ut för att försvara journalisterna.

Men det är inte bara poliserna som behöver förbättra sina insatser för att lagföra de som hotar och hatar på nätet. Flera paneldeltagare uttryckte att journalistutbildningarna måste inbegripa en adekvat utbildning i säkerhet och i att hantera hot och hat.
– Jag vet inte någon journalistutbildning som har en ordentlig utbildning i detta, sade Cilla Benkö.

Martin Schibbye (till höger) menar att det måste kosta att ge sig på journalister. Till vänster Cilla Benkö. Foto: Annie Beckman

Martin Schibbye, chefredaktör för Blank Spot Project, höll med om att utbildning av journalister för att navigera i ett landskap av hot och hat är oerhört viktigt.
– Det är en priofråga och det måste in i regleringsbrevet från regeringen, sade han.
Redan i dag finns avancerade säkerhetsutbildningar som journalister kan gå, men de är dyra.

– Vi delar stipendier till sådana säkerhetsutbildningar, inflikade Ulrica Widsell.

Kristina Henschen, kanslichef på Union to Union, påpekade att det dessutom finns stora representationsproblem i de svenska medierna, som bland annat visar sig genom att bara 24 procent av de experter som kommer till tals i medierna är kvinnor.
– Så få kvinnor speglas i medierna, och de mätningar som görs visar att det inte blir bättre. Detta skulle kunna ändras, sade hon.

Kristina Henschen bollade över frågan om vad som görs för att ta itu med problemet, till Cilla Benkö, som svarade:
– Vi lägger rätt mycket kraft, resurser och pengar på att bli bättre. Men vårt största problem är inte kvinnor, där har vi blivit mycket bättre, det är snarare representation när det gäller socioekonomisk och etnisk härkomst.

På Europa-nivå förändras den politiska verkligheten inte heller i en positiv riktning för yttrandefriheten.

– Efter murens fall såg vi en ökad frihet, nu backas bandet, journalister hotas och regimkritiska journalister sparkas i en rad länder, sade Cilla Benkö.

Ulrica Widsell tog upp länder som Polen, Ungern, Kroatien, Serbien och Turkiet som exempel på länder där situationen för yttrandefriheten förvärras.

– 70 procent av journalisterna i Ungern säger att de inte kan jobba fritt under de nya medielagarna, sade Cilla Benkö.

På global nivå finns ett antal länder där det är riktigt farligt att verka som journalist.

– I länder som Afghanistan och Syrien blir det allt farligare att resa in och verka som korrespondent. Men framför allt är det farligt att arbeta som lokal journalist. 100 journalister dog förra året i Syrien, av dem var det en tiondel som reste in i landet, konstaterar Cilla Benkö.

Martin Schibbye menar att det är mycket viktigt att vi uppmärksammar just faran alla inhemska journalister utsätts för, i osäkra länder och regioner. Han berättade att han under dagen haft kontakt med journalister i Etiopien som vaknat till ljudet av batonger som slogs mot deras väggar bara några timmar tidigare.

– När väl en journalist mördas reser sig världen som en man och fördömer mordet. Men när en journalist fängslas är det en känsligare fråga att kommentera. I dag sitter 199 journalister fängslade, hälften utifrån olika terroristlagar där man använt gummiparagrafer mot dem. Jag är rädd för en utveckling där åklagare i vissa länder kan säga att det är förbjudet att intervjua den eller den personen. Genom att tysta budbäraren tystas budskapet – och det får inga konsekvenser. Vi borde adressera förövarna, de stater som aktivt ger sig på det fria ordet. Det ser jag som en framgångsväg. Vi har en ny komplex värld där det råder jaktsäsong på oss journalister och vi måste lära oss att navigera i den, sade han.

Samtal om en hotad yttrandefrihet. Foto: Annie Beckman

Ulrica Widsell berättade att det finns en medvetenhet om detta och ett utvecklat internationellt samarbete för att ta itu med problemet. Hon har de senaste året deltagit i konferenser i både Frankrike och Finland, där frågan stod högt på dagordningen.

– I andra länder handlar det mer om att hålla journalister vid liv. Det blir påtagligt hur viktigt det är. 112 journalister dödades förra året, sade Ulrica Widsell.

Martin Schibbye tillade att det också finns positiva exempel, att situationen för journalister blir bättre i vissa länder:
– Den gemensamma nämnaren för länder som fått ner antalet journalistsmord, är att rättsstaten tagit ett kliv framåt. De senaste tre–fyra åren har cirka 800 journalister dödats och bara i 10 procent av fallen har det lett till åtal. Det finns mycket att lära från länder som Filippinerna och Colombia som gjort förbättringar. Det ska kosta att ge sig på företrädare för det fria ordet! sade han.

Kristina Henschen underströk att journalister har blivit måltavlor inte bara i krig utan också i fredstid:
– I Asien har åtta journalister mördats sedan i maj, det är ett av världens farligaste yrken. Utrymmet för journalister och fackliga företrädare krymper och krymper. De senaste åren har 60 länder vidtagit åtgärder för att begränsa möjligheten för fackliga aktivister och journalister att verka.

Vad kan politikerna göra? undrade moderatorn Helle Klein.

Cilla Benkö svarade att hon vill se en tuffare inställning från svenska politiker.
– De borde ställa krav på att grundlagen värnar yttrandefrihet och ställa frågor om fängslade journalister.

Martin Schibbye lade till detta att alla politiker bör lära sig namnen på de journalister som är politiska fångar, i de länder de besöker:
– Nämn deras namn! Det görs inte, och så länge man inte gör det bränner det inte till.

Bör biståndet villkoras, inflikade Helle Klein.
–Nej, svarade Martin Schibbye. Men man måste se och uppmärksamma pressdimensionen i demokratin. Fria medier har en central roll att spela som byggsten för demokrati.

Text: Rebecka Bohlin

Foto: Annie Beckman
[email protected]

Läs mer från Amnesty Press
”Jag fortsätter arbeta som journalist” (18 juni 2016)

FN uppmanas stärka skyddet för journalister (9 maj 2016)

PRESSFRIHETENS DAG 2016: Journalistik förenad med livsfara i terrorns Pakistan (3 maj 2016)

PRESSFRIHETENS DAG 2016: Turkiets journalister under allt hårdare tryck (3 maj 2016)

PRESSFRIHETENS DAG 2016: Hot och våld mot kvinnliga journalister stryper pressfrihet (3 maj 2016)

Turkiet: 2 000 rättsfall mot personer som anklagas för att ha skymfat Erdoğan (26 april 2016)

Turkiet stängde grinden vid manifestation för yttrandefrihet (25 april 2016)

Kulturhuvudstaden Wrocław: Oron växer för kulturens frihet i dagens Polen (15 april 2016)

Nio år sedan Hrant Dink mördades: 2 000 i minnesmanifestation i Istanbul (19 januari 2016)

BOKMÄSSAN 2015: Tar vi yttrandefriheten för given? Om Charlie Hebdo, åsiktskorridoren och självcensur (29 september 2015)