Foto: Hanna Strid

”De slår oss varje gång” – röster från EU:s yttre gräns


reportage | Av Hanna Strid | 2018-12-13

Dagligen kommer människor tillbaka misshandlade till flyktinglägren i Bihac och Velika Kladusa i nordvästra Bosnien-Hercegovina. De bär med sig sönderslagna telefoner och spår av kroatiska tjänstemäns våld är ofta synligt på kroppen. Både unga män, barnfamiljer och kvinnor vittnar om misshandeln som bara ökar, samtidigt som EU har svårt att enas om gemensamma lösningar gällande migrationspolitiken. – Den kroatiska polisen slog sönder våra telefoner, tog pengarna, slog oss med batonger och sade ”gå tillbaka till Bosnien”, säger Kashit.









Raphaël Lemkin. Foto: Center for Jewish History, NYC/Wikimedia

FOLKMORDSKONVENTIONEN 70 ÅR: Brottens brott – Folkmord


Reportage | Av Lennart Aspegren | 2018-12-07 | Publicerad i AP #4/2018

Den 9 december 1948 antog FN:s generalförsamling resolution 260 om en konvention mot folkmord. 56 länder röstade för, inget land röstade mot och två länder var frånvarande vid omröstningen. Konventionen var resultatet av ett enträget arbete av juristen Raphaël Lemkin. Den tidigare FN-domaren Lennart Aspegren beskriver här vikten av arbetet mot ”brottens brott”, folkmord.



Marzuki Darusman, ordförande för The Independent International Fact-finding Mission on Myanmar (i mitten), tillsammans med Christopher Sidoti (t v) and Radhika Coomaraswamy (t h), håller presskonferens i Genève den 27 augusti om sin rapport som överlämnades 18 september. Foto: UN Photo/Violaine Martin

FOLKMORDSKONVENTIONEN 70 ÅR: FN-rapport anklagar generaler i Myanmar för folkmord


Reportage | Av Ulf B Andersson | 2018-12-07 | Publicerad i AP #4/2018

Den 9 december 1948 antog FN:s generalförsamling resolution 260 om en konvention mot folkmord.56 länder röstade för, inget land röstade mot och två länder var frånvarande vid omröstningen. Det är sällsynt att FN i sina utredningar talar om folkmord men nu anklagas de ledande generalerna i Myanmar för folkmord mot rohingyer.



 Constantin Karadja. Foto: Coll.Yad.

En bortglömd svensk-rumänsk motsvarighet till Raoul Wallenberg


reportage | Av Clara Lee Lundberg | 2018-12-05

Diplomaten och prinsen Constantin Karadja räddade över 50 000 rumänska och ungerska judar under Förintelsen. Ändå är han relativt okänd för de flesta svenskar och rumäner. Amnesty Press var med när Rumänska Kulturinstitutet, Rumänska Ambassaden och Judiska Församlingen i Stockholm presenterade boken ”Romanian Diplomats in the Service of Life. Constantin I. Karadja and the rescuing of Romanian Jews in Europe during the Third Reich”.