BOKMÄSSAN2016: Turkiets längtan till det som en gång var

– Jag vill svara på frågan ”varför förstår vi inte Turkiet, och varför förstår inte de oss?”, sade Eugene Schoulgin, ordförande för Internationella PEN, vid ett seminarium om Europa och Turkiet på Bokmässan.

reportage | 2016-09-30
Av: Fanny Hedenmo
Eugene Schoulgin och Bitte Hammargren på bokmässan.

Eugene Schoulgin och Bitte Hammargren på bokmässan. Foto: Fanny Hedenmo

Hur ska egentligen Europa hantera Turkiet? Eugene Schoulgin, som har bott i Turkiet i flera år, diskuterade frågan med Utrikespolitiska institutets Bitte Hammargren på bokmässan under fredagen. Han tror att unionens ledare måste agera mer kraftfullt – ”ta i med hårdhandskarna”.

– Det är det enda språket president Erdoğan förstår. Han är en brutal typ. Att spela finlir med honom är bortkastat – han tar det som ett tecken på svaghet, sa han.

Svaghet – det är precis vad EU har visat i förhållande till Turkiet, menade Eugene Schoulgin, och nämnde det så kallade flyktingavtalet som ett exempel. Enligt avtalet, som slöts i våras, förbinds Turkiet att åter ta emot de flyktingar som åkt över havet till Grekland och tvingats återvända. Turkiet har också placerat ut gränsvakter som stoppar flyktingarna från att ta sig vidare in i EU. I gengäld har landet lovats omfattande ekonomiska bidrag och visumfrihet i hela unionen – någonting som inte har levererats.

Recep Tayyip Erdoğan.

Recep Tayyip Erdoğan. Foto: Wikipedia

– Avtalet är både moraliskt och taktiskt förkastligt. Se bara hur Merkel (Tysklands förbundskansler Angela Merkel) kvaddades som en liten mus under Erdoğan, sade Eugene Schoulgin.

Men fortsatt förhandlande kan bli svårt för den turkiska presidenten, spådde han:

– Jag ser det som att han har vunnit en seger på kort sikt, men på lång sikt har han förlorat all sympati från de flesta ledarna i världen. Han är ensam idag.

Bokmässans tema, yttrandefrihet, stod på agendan även för det här samtalet. Situationen för turkiska journalister har länge uppmärksammats och kritiserats av pressfrihetsorganisationer och människorättsorganisationer och Turkiet har kallats ”världens största fängelse för journalister”.

– Hur ser situationen ut idag? Beskriv klimatet, uppmanade Bitte Hammargren.

– Sedan decennier har det varit laglösa förhållanden i Turkiet för de med obekväma åsikter. Det vi ser nu är en fortsättning på det. Skillnaden är att det förut var förutsägbart vilka som löpte risk att förlora sin frihet. Idag löper alla risken, svarade Eugene Schoulgin.

Som ett exempel nämndes Ahmet Altan, tidigare chefredaktör för en av de starkaste oppositionella tidningarna i Turkiet, Taraf. Tillsammans med sin bror står han nu åtalad för att ha varit inblandad i den misslyckade statskuppen som utfördes av delar ur militären i juli 2015.

– Det är vanligt förekommande numera. Flera stora tidningar som tidigare stödde Erdoğan, som dagstidningen Zaman, har också blivit nedstängda, eller så har man stormat in på redaktionen och kastat ut folk och ersatt med egna journalister, sade Eugene Schoulgin.

Sedan i juli 2015 har vapenvilan mellan PKK, Kurdistans arbetarparti, och den turkiska staten och i sydöstra delarna av landet råder åter ett tillstånd av krig. Tusentals personer rapporteras ha dödats och hundratusentals människor har flytt. En del bedömare har varnat för att konflikten nu är värre än under 1990-talet. Den turkiska staten har anklagats för brutala metoder i kampen mot PKK.

– Det rör sig om rena rama krigsförbrytelser, jag har själv varit där och sett effekterna av hans framfart. Det är inte särskilt bättre än på många ställen i Syrien, förklarade Eugene Schoulgin .

Miljoner människor demonstrerade under sommaren mot kuppförsöket den 15 juli. Här en manifestation i Tokat i norra Anatolien den 17 juli.

Miljoner människor demonstrerade under sommaren mot kuppförsöket den 15 juli. Här en manifestation i Tokat i norra Anatolien den 17 juli. Foto: Lubunya/Wikipedia

Men hur ser opinionen ut i Turkiet? Trots massgripanden, avskedanden och misstänkliggörande av oppositionella så tycks stödet för president Recep Tayyip Erdoğan knappast minska. Efter kuppförsöket uppmanades turkiska medborgare att gå ut på gatorna och demonstrera för sin president. Uppmaningen följdes av miljontals, påminde Bitte Hammargren.

– Ja, såklart - han har ungefär 50 procent av landets befolkning i ryggen. Minst!, instämde Eugene Schoulgin, och fortsatte:

– Men vi ska inte glömma att han också har en väldigt aktiv och relativt viktig opposition. Erdoğan är en aggressionssökande ledare. Han kan nästan inte öppna munnen utan att förolämpa en del av sin befolkning.

Så varför tycks inte resten av Europa förstå Turkiet, och vice versa? Enligt Eugen Schoulgin ligger en del av svaret i en falsk, turkisk självbild av ett modernt och progressivt samhälle. I själva verket kämpar landet fortfarande med en längtan till det som varit.

– Turkiet är ett land som lever på sina traditioner mer än de allra flesta andra länder, trots att de också vill ses som moderna. De lever på minnet av sin storhet och sin stolthet över att vara turk. Det finns också en känsla av att de ses ner på och misstänkliggörs i Europa – och det skapar konspirationsteorier.

Det finns hopp, menade Eugene Schoulgin, och pekade på moderna politiker som partiledarna Selahattin Demirtaş och Figen Yüksekdağ från det prokurdiska partiet HDP som sitter i parlamentet. HDP hotas dock av anklagelser om samarbete med PKK och det finns oro att ledamöter i parlamentet kommer att gripas och ställas inför rätta.

Det politiska landskapet i Turkiet måste stöpas om anser Eugene Schoulgin:

– Turkiets stora svaghet är att de inte är så duktiga på att tala med varandra. Det måste komma till en dialog mellan de olika partierna, det är otroligt viktigt.

Fanny Hedenmo
fanny.hedenmo@gmail.com

Läs mer

Internationella PEN:s hemsida

Turkey closes at least 20 TV, radio stations (Committe to Protect Journalists 30 september 2016)

Turkey: 32,000 jailed for links to group 'behind' coup (Al-Jazira 28 september 2016)

Turkey: Amnesty International welcomes the ad-hoc visit by the Committee for the Prevention of Torture (Amnesty International 9 september 2016)

Turkey: Temporary closure of Özgür Gündem latest blow to freedom of expression (Amnesty International 19 augusti 2016)

Amnesty Press på bokmässan

BOKMÄSSAN2016: Martín Caparrós – författaren som vill väcka insikt om den onödiga hungern (28 september 2016)

BOKMÄSSAN2016: Ett dystert jubileum – Dawit Isaak fängslad i femton år (26 september 2016)

BOKMÄSSAN2016: Mässan ”yrvaken” i frågan om Nya Tider

BOKMÄSSAN2016: ”Tiden har stannat i Syrien”

BOKMÄSSAN2016: ”Medlemsstaterna i EU har i princip gjort allting fel” (24 september 2016)

Läs mer om Turkiet från Amnesty Press

Hon var på seminarium i Stockholm – nu är Sebnem Korur Fincanci häktad i Turkiet (Amnesty Press 23 juni 2016)

Prideparad förbjuds i Istanbul – Amnesty uppmanar till protester (18 juni 2016)

PRESSFRIHETENS DAG 2016: Turkiets journalister under allt hårdare tryck (3 maj 2016)

Turkiet: 2 000 rättsfall mot personer som anklagas för att ha skymfat Erdoğan (26 april 2016)

Turkiet stängde grinden vid manifestation för yttrandefrihet (25 april 2016)

Vart är Turkiet på väg? (nummer 1/2016)

Nio år sedan Hrant Dink mördades: 2 000 i minnesmanifestation i Istanbul (19 januari 2016)

Turkiet inför 100-årsminnet av folkmordet (23 april 2015)

Kurder vill leda kampen för ett mer demokratiskt Turkiet - Amnesty Press rapporterar från Diyarbakir (5 mars 2013)

Jag bokar nästa resa till Istanbul (27 november 2012)

Åter till 1915 (2 augusti 2012)

Yttrandefriheten sitter trångt i Erdogans Turkiet - ”70 journalister och författare fängslade” (15 juni 2011)

När bokstaven W blir en fråga om mänskliga rättigheter (6 oktober 2009)

Kampen för pressfrihet i Turkiet (5 juli 2007)

reportage | 2016-09-30
Av: Fanny Hedenmo