”Omvärlden måste agera” - allt fler bränner sig själva till döds i Tibet

reportage | 2012-02-28

Fyra ungdomar i Tibet har tänt eld på sig själva - på bara två veckor. Sedan det tibetanska upproret slogs ned brutalt 2008 har minst 21 unga människor bränt sig i ren desperation över bristen på religiös frihet och mänskliga rättigheter i Tibet.
Nu vill vi se konkreta åtgärder från omvärlden, säger den tibetanska parlamentarikern Dhardon Sharling.

Damchoe var den senaste i raden. Den 40-årige munken satte eld på sig själv den 17 februari i Themchen-distriktet i den Tibetanska autonoma prefekturen i Qinghai-provinsen. Detta enligt organisationen International Campaign for Tibet, ICT, som ännu saknar närmare detaljer över det senaste självmordsoffret i Tibet.
Dimman sveper in över ett kylslaget McLeod Ganj och några tibetanska farbröder småhuttrar vid vägkanten där de säljer grönsaker och tibetanska smycken. Vi är i tibetanernas indiska tillflyktsort Dharamsala, där Dalai Lama och exilregeringen har sitt säte. Det ligger i den nordliga delstaten Himachal Pradesh, med fantastiska vyer över de snöklädda topparna.

Dawa Choedon, 63. Pensionär i McLeod Ganj. Hon
flydde till fots till Indien när hon var åtta år gammal.

Utanför en bokaffär sitter pensionären Dawa Choedon och äter en bulle. Hon har just hört om den senaste självbränningen i Tibet.
– Det är väldigt sorgligt. Vi tillhör alla samma familj och slåss alla för frihet. Tibet tillhör tibetanerna!, säger hon.
Dawa Choedon kom till Indien som 8-åring, då hon vandrade med sin mamma och lillasyskon från tibetanska huvudstaden Lhasa till Darjeeling. Det tog tre månader och i slutändan dog hennes syskon av påfrestningen.

Exiltibetaner utanför exilparlamentet i McLeod Ganj, Dharamsala.

Många tibetaner flyr över bergen in till Indien. Inte minst de som släppts från kinesiskt fängelse, som munken Tsering Dorjee, 48. Han sitter och lär sig fotoredigering på ett frivilligcenter för före detta politiska fångar, insvept i sin vinröd mantel. Dorjee kom till Indien 1998, efter att enligt egen utsago ha utstått ett halvårs misshandel och tortyr i kinesiskt häkte. Hans brott var att ha studerat buddhism för Tulku Tenzin Delek Rinpoche, en lama som tidigare bott i Indien och fått audiens hos Dalai lama. Trots att Kina enligt konstitutionen har religiös frihet är detta långt ifrån sanningen i Tibet.

Tsering Dorjee, 48. Före detta politisk fånge
som lyckats fly till Dharamsala.

– De har inget annat val än att bränna sig själva, kommenterar Dorjee den senaste vågen av desperata handlingar i sitt hemland.
Själv flydde han till Indien för att vara med Dalai lama och för att undkomma den kinesiska regeringen. I Tibet är det förbjudet att ens äga ett porträtt av Dalai lama, tibetanernas andlige ledare.

Den kinesiska kampanjen mot Dalai lama har varit särskilt intensiv de senaste 15 åren, berättar Kate Saunders, talesperson på ICT.
– Tibetaner tvingas fördöma honom, vilket är väldigt smärtsamt för dem. Vi vet inte vilka de självbrändas sista ord var, men vi vet att de alla uttalade sin lojalitet till Dalai lama, säger hon.
Kate Saunders är i Dharamsala och har jobbat med Tibet-frågan de senaste 12 åren. Hon berättar om den ”patriotiska omskolning” som tibetanska munkar och nunnor tvingas genomgå, ”ändlösa klasser om kinesiska lagar och om hur Dalai Lama är en farlig separatist”. Omskolningen, som Kate Saunders liknar vid hjärntvätt, ska ha intensifierats efter den tibetanska resningen 2008.
– Då såg vi en omdaning av det politiska landskapet i Tibet, anser Kate Saunders.
Resningen kom i samband med 49-års jubiléet av 1959 års tibetanska resning mot centralmakten då Dalai lamas flydde till exil i Indien samtidigt som världens ögon riktades mot Kina i samband med OS i Peking.

Kate Saunders från International Campaign for Tibet, ICT.

Under några intensiva marsdagar 2008 svepte protester likt en präriebrand över landskapet. Tibetaner angrep inflyttade kineser i området och säkerhetsstyrkorna svarade med hårdhänta metoder samtidigt som Tibet stängdes för insyn från omvärlden. Minst 22 personer dödades enligt officiella uppgifter medan tibetanska källor angav ett betydligt högre antal döda.
Över 950 människor greps av kinesiska säkerhetsstyrkor i efterdyningarna av oroligheterna. I en rapport från 2010 riktade Human Rights Watch hård kritik mot den kinesiska regeringens övervåld och flagranta brott mot internationella lagar hårt
– Sedan 2008 har känslan av att stå upp för sin rätt bestått, nästan som en tibetansk vår, säger Kate Saunders.
Hon menar dock att situationen nu är ännu värre än 2008:
– Å ena sidan har tillslagen på tibetaner intensifierats. Huvudstaden Lhasa är totalt belägrad med prickskyttar, soldater och poliser som åker runt med brandsläckare bakpå bilen på grund av självbränningarna. Samtidigt utmanar den unga generationer bloggare, konstnärer och popsångare det kinesiska ledarskapet på ett djärvare vis än förr.

Dhardon Sharling, 30. Parlamentariker och forskare
vid Tibetanska kvinnoorganisationen.

På högsta våningen på en av huvudgatorna i McLeod Ganj ligger Tibetanska kvinnoorganisationen, där strömmen just har gått. Här forskar den yngsta kvinnliga parlamentarikern Dhardon Sharling, 30, i skumrasket, när hon inte har politikerhatten på sig i exilparlamentet några kilometer bort. Hon låter desperat över situationen i Tibet och har börjat tröttna på omvärldens passivitet.
– Vi vädjar till det internationella samfundet att skicka en opartisk delegation för att utvärdera situationen i Tibet, säger hon.
Exilparlamentet har lobbat för detta sedan ett år tillbaka, men ännu har inte mycket hänt, trots att ett antal regeringar har gjort uttalanden som fördömer Kinas roll i självbränningarna.

Dalai lama vid sitt besök i Sverige våren 2011. Foto: Yvette Lindholm

Den sista vågen av självbränningar har sammanfallit med Kinas vice president Xi Jinpings första officiella besök till USA. Kanske kan det ha varit en av de pådrivande krafterna till att USA:s president Barack Obama tog upp individuella offer för brott mot de mänskliga rättigheterna med Jinping, vilket grupper likt ICT applåderade. Samtidigt nekades dock USA:s ambassadör för religiös frihet, Suzan Johnson Cook, initialt ett visum för att besöka Kina. Detta ska ha hänt den 8 februari enligt den kristna kanalen CBN.

Frågan är hur känslig den kinesiska regeringen är för omvärldens påtryckningar. Mer än något annat hoppas parlamentarikern Dhardon Sharling att Kina kan förmås att ta upp dialogen med Dalai lama igen, en dialog som legat nere sedan 2010. Kanske kan de allt mer frekventa och desperata självbränningarna tjäna som påtryckningsmedel.

Text och bild: Hanna Sistek
McLeod Ganj, Dharamsala, Himachal Pradesh, Indien
hanna.sistek@gmail.com

FAKTA: Lista på alla självbränningarna i Tibet, som började för tre år sedan

Läs mer från Amnesty Press

Tibetaner bränner sig till döds i protest (Amnesty Press 17 januari 2012)

Lobsang Sangay blir ny premiärminister i Tibets exilregering (27 april 2011)

Dalai lama i Stockholm (Amnesty Press 15 april 2011)


I Dalai Lamas spår - Amnesty Press intervjuar favoriten i tibetanska valet (23 mars 2011)

Utländska journalister attackerade (Amnesty Press 2 mars 2011)


”Vi måste stödja tibetanernas frihet” - Kulturkväll i Stockholm om Tibets frihetskamp
(Amnesty Press 7 maj 2010)

Dalai Lama varnar för ökad spänning i Tibet (Amnesty Press 11 februari 2009)

Det omstridda Tibet (Recension av »Tibet och den svenska tystnaden. Tibets politiska status och Sveriges ståndpunkt.« nummer 2/2008 )

Tibetaner i exil splittrade (Amnesty Press 8 april 2008)

Flaggor för Tibet (Amnesty Press 4 april 2008)

Uppror i protest mot Kina (Amnesty Press 14 mars 2008)

reportage | 2012-02-28