Rysslandsdagarna: ”Kreml utnyttjar nationalism för att återskapa det ryska imperiet”

Konflikten i Ukraina har spätt på den ryska nationalismen, skapat stora rubriker och satt igång ett informationskrig mellan Ryssland och Väst. Samtidigt har situationen i Tjetjenien sedan länge hamnat i medieskugga. Under Rysslandsdagarna i Stockholm var båda konflikterna i fokus.

reportage | 2015-10-29
Av: Vera Häggblom

Statsvetaren Lilija Sjevtsova och Aleksej Kozlov. Foto: Vera Häggblom

– Oavsett vem som har regerat i Kreml har man försökt utnyttja den ryska nationalismen för att bevara det ryska imperiet men samtidigt har man också fruktat att den ryska nationalismen är den bomb som till slut kommer att spränga imperiets existens, säger den välkända statsvetaren Lilija Sjevtsova under Östgruppens Rysslandsdagar i Stockholm i oktober.

Lilija Sjevtsova beskriver den ryska nationalismen som delad i tre delar; från ”den spontana nationalismen som pyr bland massorna”, via den mer intellektuella infallsvinkeln som är intresserad av nationalismens byggstenar, till de nationalistiska demokratiska rörelser som vill efterlikna den västerländska nationalismen och, som hon säger, ”har hjälpt de baltiska staterna att hitta sig själva”.

Den sistnämnda typen av nationalism menar hon dock fick en smäll i och med Rysslands annektering av Krim vintern 2014:

– Den demokratiska ryska nationalismen har börjat utnyttjas som instrument av Kreml för att återskapa det ryska imperiet.

Lilija Sjevtsova menar att Kreml visserligen är skickligt på att manipulera men att den ryska federationen samtidigt inte är en stabil konstruktion och att landet inte gång efter annan kan fortsätta att reproducera sig själv som imperium:

– Förr eller senare måste Ryssland gå samma väg som andra imperier, och istället hitta en väg som nationalstat byggd enligt demokratisk, liberal och europeisk modell.

”Ryssland finansierar extremhögern”

Med tanke på de främlingsfientliga strömningar som rinner genom många länder idag kan dock den europeiska modellens status som förebild ifrågasättas.

Aktivisten Aleksej Kozlov säger att Ryssland finansierar högerpartier i Europa. Foto: Anders Mattsson

Aktivisten Aleksej Kozlov från staden Voronezj, som själv lever i exil i Tyskland efter att ha blivit utsatt för hot, menar exempelvis att det finns bevis för att Ryssland finansierar högerextrema partier i Europa, som Front National i Frankrike och Jobbik i Ungern.

– Front National har till exempel både fått förmånliga lån och direkt finansiellt stöd från Ryssland, säger Aleksej Kozlov.

Orsaken menar han är att de högerextrema partierna utgör en viktig opinionspåverkande faktor både i sina egna länder och inom EU, där det har blivit ännu viktigare för Putin att hitta allierade i och med händelserna i Ukraina och annekteringen av Krim.

Aleksej Kozlov menar att även ännu mer extrema rörelser indirekt får stöd av Ryssland, och att det ryska partiet ”Fosterlandet” bland annat har fått i uppdrag att bilda en världsomspännande organisation för att samla högerkrafter.

– Nordiska Motståndsrörelsen uppmanades att bli medlemmar i rörelsen och erbjöds pengar för att kunna växa som parti, säger Aleksej Kozlov.

Aleksej Kozlov anser att man i Europa bör ställa frågor till sina politiker om vad de ryska pengarna går till.

– De ryska pengarna påverkar kanske ganska mycket. Varför är man till exempel emot att ta emot flyktingar från Syrien? Är det egna konstiga idéer eller är det ett uttryck för Putins tankar?, undrar Kozlov retoriskt.

(O)fria val

Att demokrati är en mänsklig rättighet som beskrivs i artikel 21 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna påminner moderatorn Amanda Lövkvist från biståndsorganet SILC om. Samtidigt är det en rättighet som kränks alltmer i Ryssland, enligt företrädare för organisationen Golos, som har övervakat valen i Ryssland de senaste 15 åren.

Lilija Sjibanova är ordförande för organisationen Golos, som har övervakat valen i Ryssland de senaste 15 åren. Foto: Anders Mattsson

Lilija Sjibanova är ordförande för Golos och hon säger att det har blivit allt mindre konkurrens mellan de olika kandidaterna under de år organisationen har existerat och att detta går hand i hand med de minskade möjligheterna att övervaka valen.

Ett exempel på hur regimen med hjälp av lagstiftningen försvårar arbetet för organisationer som Golos är lagen om ”utländska agenter”.

– Golos har sedan tre år tillbaka tackat nej till allt utländskt stöd, men vi står ändå kvar på listan om utländska agenter. Vi har försökt samla in pengar i Ryssland, men då var det en person som visade sig vara utländsk medborgare som hade satt in 1 500 rubel (omkring 200 kronor), vilket självklart sågs som ett bevis för att vi är utländska agenter. Det är en omöjlig situation, säger Lilija Sjibanova.

Politikern Ilja Jasjin har inför höstens lokalval i Ryssland fått uppleva hur det är att kampanja i ett klimat där oppositionen har det allt svårare att göra sin röst hörd, och till och med att få sina röster räknade.

Oppositionspolitikern Ilja Jasjin stod den mördade politikern Boris Nemtsov nära. Foto: Anders Mattsson

Den retoriskt skicklige Ilja Jasjin, som företräder det liberala partiet PARNAS, målar upp en bild som låter helt farsartad: det handlar om inhyrda ”amerikanska diplomater” som glider in till partiets lokaler för att ”bevisa” deras samröre med USA, namnlistor som plockas ned och poliser som kommer till vallokalen för att leta efter en död kropp just under valdagen:

– Då de inte hittade någon död kropp tog de istället med sig pengarna de fann, säger Ilja Jasjin med ett leende.

Men det är inte bara försvårande omständigheter som kan drabba oppositionen. I februari i år mördades den kände politikern Boris Nemtsov vid Kremls murar. Ilja Jasjin, som stod Nemtsov nära, menar att hans död är ett resultat av det hat som med hjälp av propagandan har vuxit i Ryssland sedan inledningen av konflikten i Ukraina.

– De som inte delar Putins syn på Ukraina utmålas som femtekolonnare och landsförrädare. Det är ett statligt maskineri i arbete som skapar en giftig atmosfär i landet. Det utbredda hatet i landet hotar dem som inte håller med och det var hatet som materialiserades i kulorna som dödade Nemtsov, säger Ilja Jasjin.

Tjetjenien – en bortglömd konflikt

Utredningen av mordet på Boris Nemtsov pågår fortfarande och den tjetjenske befälhavaren Zaur Dadaev sitter fängslad för mordet.

– Men utredningen har stoppats upp, för att leda den direkt till Kadyrovs skrivbord, det går ju inte, säger Ilja Jasjin som menar att Tjetjeniens president Ramzan Kadyrov även är ytterst ansvarig för morden på journalisten Anna Politkovskaja 2006 och människorättsförsvararen Natalia Estemirova 2009.

En bild inifrån Kadyrovs Tjetjenien visas i dokumentärfilmen War without trace där envåldshärskaren Ramzan Kadyrov ses beskriva hur mycket han älskar det tjetjenska folket, samtidigt som hans säkerhetsstyrkor håller människor i ständig skräck genom ”försvinnanden” och tortyr.

Olga Kravets och Raisa Borsjtjigova beskriver den svåra situationen i Tjetjenien i samband med visningen av den nya dokumentären "War without trace". Foto: Anders Mattsson

Filmen skildrar också det starka ömsesidiga beroendet mellan Putin och Kadyrov – där den ene bidrar med fullständig handlingsfrihet och finansiellt stöd, utgör den andre en garant för stabiliteten i en tidigare besvärlig region. Samtidigt har omvärlden sina blickar på mer akuta oroshärdar på andra platser i världen.

– Att visa ett intresse för Tjetjenien, att utöva ansvarsfull journalistik och att bidra med utbildning är några av sätten man kan stödja folket på, säger Raisa Borsjtjigova, som var med och gjorde filmen.

Text: Vera Häggblom
vera.haggblom@gmail.com

Liza Umarova sjunger om sin ungdoms stad Groznyj, som efter krigen av FN kallades världens mest förstörda stad. Foto: Vera Häggblom

Läs mera om Ryssland från Amnesty Press
BOKMÄSSAN 2015: ”Den som vågar opponera sig blir uthängd som landsförrädare” - hårdare klimat i Ryssland (28 september 2015)

ÅRSMÖTET I UMEÅ: Den mörka utvecklingen i Ryssland och Kina (8 maj 2015)

Den ryska propagandans makt (21 oktober 2014)

Sången som skakade Putin (Amnesty Press nummer 3/2014)

Ryskt filmfokus i Göteborg (10 februari 2014)

Rysskyla över mänskliga rättigheter i öster (Amnesty Pres nummer 5/2013)

Läs också
Rightwing Russian activists attack Moscow art exhibition (The Guardian 18 augusti 2015)

Östgruppens hemsida

reportage | 2015-10-29
Av: Vera Häggblom