Valet i Indien: ”Rättssystemet är trasigt”

I vår går det som brukar kallas världens största demokrati till val. Men Indien är en alltmer tilltufsad demokrati. ”Ett hindufascistiskt företag”, enligt författaren Arundhati Roy. Nu är hon en av de regeringskritiker som väntar på rättegång. Det gör även journalisten och tidigare Amnestychefen Aakar Patel.

artiklar | 2024-03-07
Av: Anna Dahlqvist
Även publicerad i AmnestyPress #1/2024

Det är tidig kväll i Bangalore är när Aakar Patel sätter sig i soffan och slår på kameran. Hunden skäller förtjust i bakgrunden. Patel har precis kommit hem efter en lång dag i domstolen.

– Nästan sju timmar tog det, men den mesta tiden går åt till att vänta, säger han.

Aakar Patel, journalist och tidigare Amnestychef i Indien

Aakar Patel, journalist och tidigare Amnestychef i Indien Foto: Privat

Processen handlar om att tillfälligt få tillbaka passet för att kunna åka på en konferens i USA. Det kräver flera domstolsbesök och att vänner ställer upp med ekonomiska garantier.

– Man vänjer sig. För oss är det numera ”normalt” att regeringen beter sig som man förväntar sig i en auktoritär stat.

Aakar Patel är journalist och styrelseordförande för Amnesty International India. Innan organisationens verksamhet i Indien avbröts 2020, som en följd av anklagelser om brott mot lagen om bidrag från utlandet, var han dess chef. Att passet konfiskerats hänger ihop med pågående rättsfall mot honom själv. Efter att ha skrivit om premiärminister Narendra Modis kasttillhörighet och om att regeringspartiet Bharatiya Janata Party, (BJP), profiterar på våld mot muslimer anklagas han för att ”verka för fiendskap mellan olika grupper”.

– I Indien brukar man säga att rättegångsprocessen är ett straff i sig. Just nu väntar jag på rättegång efter flera anmälningar från BJP:s företrädare och under tiden gäller särskilda villkor, bland annat kring resande.

När jag ber honom om fler exempel på journalister som råkat illa ut skrattar han lite. Det finns ju så många. Han nämner Siddique Kappan, som greps när han var på väg till Uttar Pradesh för att rapportera om en gängvåldtäkt, och som – utan rättegång – avtjänade två års fängelse, anklagad för terrorism och pengatvätt. Och så den Kashmir-baserade Sanna Irshad Matto som nekades lämna landet för att ta emot Pulitzerpriset i New York.

I Reportrar utan gränsers senaste pressfrihetsindex (2023) hamnar Indien på bottennoteringen 161 av 180 granskade länder. Den oberoende organisationen Freedom House nedgraderade 2021 Indien från ”fri demokrati” till ”delvis fri demokrati”.

– Regeringen missbrukar lagar om förtal, uppvigling och terrorism mot journalister. Samtidigt är många av de stora mediehusen beroende av regeringens finansiering. Istället för självständig journalistik ägnar de sig åt självcensur eller, i värsta fall, PR-verksamhet för BJP.

2021 avslöjade Amnesty International, tillsammans med en grupp journalister, att spionprogrammet Pegasus installerats på journalisters, aktivisters och oppositionellas mobiltelefoner i Indien. Högsta domstolen tillsatte en kommitté för utredning, men resultatet har inte offentliggjorts. Senast under hösten 2023 visade det sig att Pegasus återigen dykt upp på indiska journalisters telefoner.

– Rättssystemet är trasigt, säger Aakar Patel och tar upp bristen i ”checks and balances”, det vill säga fördelningen av makt som en motkraft till centralisering.

Invigningen av Ramatemplet i Ayoudhya den 22 januari blev starten för BJP:s valkampanj.

Invigningen av Ramatemplet i Ayoudhya den 22 januari blev starten för BJP:s valkampanj. Foto: Wikipedia

Det som ofta kallas världens största demokrati har, sedan BJP kom till makten 2014, glidit allt djupare ner i ett mörker där kritiker regelmässigt tystas. Och där regeringspartiets ideologi ”hindutva”, en form av hinduisk nationalism, sällan granskas i media, enligt Aakar Patel.

– Vad gäller grundläggande medborgerliga rättigheter är demokratin tveklöst svag. När det kommer till rätten att rösta, bilda partier och hålla fria val står sig Indien relativt bra. I år går Indien till val. Datum har ännu inte fastställts men det väntas bli i april eller maj. (Besked kommer 16 mars) Omkring 960 miljoner väljare är registrerade i parlamentsvalet där BJP utmanas av alliansen Indian National Developmental Inclusive Alliance (INDIA). Finns det en risk att inskränkningar i press-och yttrandefrihet trappas upp inför valet?

– Jag kan inte föreställa mig hur det skulle kunna bli värre än det redan är, säger Aakar Patel.

I New Dehli, drygt 200 mil norr om Bangalore, är författaren Arundhati Roy också belagd med reserestriktioner i samband med en rättsprocess. I november tvingades hon ställa in besöket på bokmässan i München, där hon skulle ha invigningstalat. Anklagelsen är densamma som för Patel, om ”fiendskap mellan olika grupper”, efter ett uttalande om den omstridda delstaten Kashmir för tio år sedan. I ett annat rättsfall behandlas Roys benämning av Indien som ”ett hindufascistiskt företag”.

– Hon fortsätter att skriva och prata, men vi som skriver på engelska når en begränsad publik, en minoritet av intellektuella, säger Aakar Patel.

Hennes internationella stjärnglans som Indiens kanske mest kända författare med böcker som De små tingens gud och Lyckans yttersta ministerium utgör, enligt Patel, inget skydd.

– Hon är inte tillräckligt populär här i Indien.

Och i den mån regeringen nås av kritik från omvärlden kring rättighetsfrågor besvaras det helt enkelt med en hänvisning till landets demokratiska konstitution.

Med det sagt – viss betydelse har ändå internationella påtryckningar. Aakar Patel ger Europaparlamentets agerande kring lagen om medborgarskap från 2019 som exempel. Kritiken var stenhård när Indien klubbade förslaget om att muslimer skulle uteslutas från rätten till medborgarskap vid invandring från grannländerna.

– Jag tror att det är en av anledningarna till att lagen inte har trätt i kraft trots att det gått flera år. Men nu har jag hört att det kan ske inom månader.

Några veckor efter intervjun händer precis det, lagen träder i kraft.

Sedan 2014 har flera lagar som riktar sig mot de mer än 200 miljonerna muslimer i landet införts. Aakar Patel kallar lagarna ”absurda”. Bland annat har äktenskap över religionsgränserna kriminaliserats i flera stater. Straffen för slakt av kor – heliga djur inom hinduismen – och innehav av nötkött har blivit allt hårdare. Våldsamma attacker mot muslimer som påståtts förvara nötkött, i flera fall med dödlig utgång, har inte fått rättsliga påföljder.

– Jag är 54 år och har arbetat som journalist i flera decennier, men jag har aldrig tidigare upplevt den typ av våld vi ser i dag, det som kallas ”nötkötts-lynchningar”. Det är oerhört skrämmande.

"Bulldozer justice" har blivit ett begrepp för rivningar av muslimska byggnader och hem på order av myndigheterna.

"Bulldozer justice" har blivit ett begrepp för rivningar av muslimska byggnader och hem på order av myndigheterna. Foto: TT-bild

De senaste åren har också ”bulldozer justice” blivit ett begrepp i indisk media. Aakar Patel beskriver hur hindunationalistiska mobbar uppmuntras av BJP-medlemmar att provocera fram sammandrabbningar i muslimska områden. I en brutal maktdemonstration följer sedan myndigheternas bulldozers som jämnar muslimers hus och affärslokaler med marken. Det var just en sådan händelse som fick Arundhati Roy att kalla Indien ett hindufascistiskt företag i en intervju med Al Jazeera.

– Vi ser sådana här saker varje dag. Och jag skulle säga att det är så djupt rotat nu, polariseringen och våldet, att det skulle fortsätta även utan BJP vid makten, säger Aakar Patel.

Att muslimer hamnar i skottlinjen är, enligt Patel, en logisk följd av BJP:s hindunationalistiska ideologi. I projektet ”den stora hindunationen” är muslimer att betrakta som främmande element.

– Som land är vi så upptagna med att jaga minoriteter nu att nationen ”äter sig själv”. Det finns inget slut, bara mer förföljelse. Samtidigt tar det uppmärksamhet från ekonomin och den utbredda arbetslösheten.

Det har blivit färre tidningar som publicerar Aakar Patels texter. Han säger att regeringens representanter utövar påtryckningar mot redaktörer kring kritiska journalister. Men han fortsätter att skriva och har fortfarande flera plattformar. Han är inte rädd, låter sig inte tystas, men attackerna mot såväl journalister som civilsamhälle fungerar avskräckande för många. Amnesty är långt ifrån den enda frivilligorganisation som tvingats stänga ned i Indien. Över 20 000 organisationer har stoppats på liknande grunder.

– ”Håll käften” är det enkla budskapet. De fryser konton, företrädare grips och fängslas under falska anklagelser om terrorism och pengatvätt.

Aakar Patel tar en paus och vänder kameran mot det som låter i bakgrunden, två lekande hundar i soffan. Han ler och berättar att det är familjens hund och en gatuhund som brukar komma in i lägenheten. Innan vi lägger på frågar jag om det kommande valet, där Modi och BJP i dagsläget ser ut att ligga bäst till.

– De är överlägset mest välfinansierade. Och det saknas verktyg för att ställa dem till svars för maktmissbruket. Men man hoppas ändå ... Med fria val finns alltid en chans.

Det är vägen framåt på lång sikt, menar han, fria val med utrymme för partier som är progressiva och demokratiska, med en starkare opposition som sätter maktmissbruk och brott mot mänskliga rättigheter på agendan.

– På kortare sikt handlar det om att jobba för ett fungerande, självständigt rättssystem som kan sätta stopp för lagar som strider mot konstitutionen, säger Aakar Patel.

Text: Anna Dahlqvist

Fakta

INDIEN HUVUDSTAD: New Delhi. STATSSKICK: Republik. YTA: 3 288 000 km (Sverige: 449 964 km). BEFOLKNING: 1,4 miljarder.

Templet i Aoydhya

Den 22 januari invigde Indiens premiärminister Narendra Modi Rama-templet i Ayodhya. 1992 revs en moské på platsen av en hindunationalistisk mobb. I upploppen som följde dödades 2000 personer. Templet ska ha kostat runt 23 miljarder kronor att uppföra, och invigningen användes av BJP för att sätta igång valrörelsen.

"Bulldozer-rättvisa"

Amnestys rapport “If you speak up, your house will be demolished: Bulldozer Injustice in India” beskriver rivningar av 128 muslimska hem, affärsverksamheter och religiösa byggnader från april till juni 2022 på order av myndigheter. Rivningarna fungerar som en sorts bestraffning mot personer eller områden med koppling till protester

Läs mer:

Medborgarlagen – stämplades som illegal invandrare

Inför valet: Så utnyttjar partierna religionen

Right Livelihood: Regeringen i Indien stänger ner demokratin

artiklar | 2024-03-07
Av: Anna Dahlqvist
Även publicerad i AmnestyPress #1/2024