Nu är studentledaren Phyoe Phyoe Aung fri: ”Fantastiskt att känna stödet”

Efter drygt ett år i fängelse frigavs i våras den burmesiska studentledaren och aktivisten Phyoe Phyoe Aung från fängelset. I en intervju med Amnesty Press berättar hon om tiden i fängelset och om västvärldens stora misstag i Burma.

reportage | 2016-11-30
Av: Axel Kronholm
Även publicerad i AmnestyPress #4/2016
OMHÄKTAD. Phyoe Phyoe Aung vid domstolsförhandlingen i maj 2015 då hon omhäktades. I april 2016 lades åtalet mot henne och andra studentledare ned.

OMHÄKTAD. Phyoe Phyoe Aung vid domstolsförhandlingen i maj 2015 då hon omhäktades. I april 2016 lades åtalet mot henne och andra studentledare ned. Foto: Privat/AI

Det var inte lätt att hålla kontakten med världen utanför. Phyoe Phyoe Aung fick besök av sin familj i fängelset en halvtimme varje månad. Resten av tiden fördrev hon med att läsa böcker och meditera.

– Jag har läst många böcker om fängelser och politiska fångar. Det hjälpte faktiskt. Dessutom har jag lärt mig en del av min pappa, första gången han satt fängslad var det i 16 år, säger Phyoe Phyoe Aung.

När Amnesty Press träffar studentledaren på hennes kontor i Burmas största stad Rangoon är det ungefär ett halvår sedan hon släpptes fri. Då hade varit fängslad i tretton månader. Det var hennes andra fängelsevistelse, så helt grön var hon inte men likväl var det mentalt påfrestande.

– Det går inte att undvika, man börjar må dåligt av att sitta där. Samtidigt är det lättare som politisk fånge. Vi behöver inte utföra straffarbete och vi kan få in tidningar och böcker att läsa. Inte alla böcker förstås, fängelseledningen måste godkänna allt och de ville inte ge mig böcker om politisk filosofi, säger hon.

FORTSATT KONTROLL. Polisen och underrättelsetjänster fortsätter att övervaka aktivister, säger  Phyoe Phyoe Aung.

FORTSATT KONTROLL. Polisen och underrättelsetjänster fortsätter att övervaka aktivister, säger Phyoe Phyoe Aung. Foto: Vilhelm Stokstad

Phyoe Phyoe Aung greps i mars 2015 i samband med att hon varit med och organiserat landsomfattande demonstrationer mot förändringar av landets utbildningssystem. Som generalsekreterare för All Burma Federation of Student Unions, ABFSU, paraplyorganisationen för Burmas alla studentföreningar, greps hon tillsammans med ett hundratal andra demonstranter. Phyoe Phyoe Aung och hennes studentkamrater krävde ett decentraliserat akademiskt system med större transparens och möjlighet till ansvarsutkrävande.

Fängslandet av Phyoe Phyoe Aung fick stor internationell uppmärksamhet. Det tidigare amerikanska presidentparet George W. och Laura Bush uttalade sig till exempel till stöd för henne och de andra studentaktivisterna.

Genom Amnesty-kampanjen ”Skriv för frihet” i slutet av år 2015 skrev närmare 400 000 människor världen över, varav 22 000 i Sverige, under vädjanden för henne.

Av detta märkte Phyoe Phyoe Aung ingenting, förutom när hon en gång i månaden togs från häktet till domstolen för att delges beslutet att hon skulle förbli häktad. I samband med det kunde hon möta media och känna vidden av uppståndelsen.

– Det kändes fantastiskt att se att så många intresserade sig för mitt fall. Det var påtryckningar från EU, amerikanska ambassaden, och så alla vanliga människor som skrev brev. Det gav mig större självförtroende och gjorde det lättare att klara de mentala utmaningarna.

STÖD. Brevhögar i slutet av förra året som skickades vidare från London till Phyoe Phyoe Aung.

STÖD. Brevhögar i slutet av förra året som skickades vidare från London till Phyoe Phyoe Aung. Foto: Amnesty International

Särskilt de stöttande breven från världens alla hörn värmde, berättar Phyoe Phyoe Aung.

– Jag fick så fina brev från människor runtom i världen, fina hemmagjorda vykort. Det kändes bra att folk trodde på vår kamp. Vakterna i häktet blev också nyfikna och ville titta på breven och vad folk skrev. De tyckte det var fascinerande att så många brydde sig om mig, säger hon.

Den 9 april frigavs Phyoe Phyoe Aung slutligen efter att domstolen lagt ner åtalen mot henne och flera av de andra studenterna. Hon välkomnar förstås frigivningen men är noga med att betona att förföljelsen inte är över.

– Polisen och underrättelsetjänster följer oss fortfarande, håller koll och övervakar allt vi gör. Inrikesministeriet och polisen kontrolleras ju fortfarande av militären, så de står utanför regeringens och Aung San Suu Kyis kontroll. Det händer fortfarande att fredliga demonstranter häktas. Sedan i maj sitter 15 avskedade plywoodarbetare och studentaktivister i häkte efter att en fredlig protestmarsch stoppades i huvudstaden Naypyitaw.

SKEPTISK. Phyoe Phyoe Aung är skeptisk mot att sanktionerna mot Burma nu har upphävts.

SKEPTISK. Phyoe Phyoe Aung är skeptisk mot att sanktionerna mot Burma nu har upphävts. Foto: Vilhelm Stokstad

Phyoe Phyoe Aung är beredd att organisera nya demonstrationer, men just nu försöker hon att ta det lugnt. Efter frigivningen har hon blivit gravid och hon planerar en semester i Frankrike med sin pojkvän. Hon berättar att hon planerar att avgå som generalsekreterare för studentorganisationen abfsu. Dels för att ge plats för någon ny ledare, dels för att hinna göra klart sina egna studier.

– Studentaktivister som gripits kan inte fortsätta sina utbildningar när vi släppts fria, berättar hon. Den nya regeringen har sagt att vi kan få komma tillbaka om vi skriver ett brev och ber om ursäkt för våra demonstrationer, men vi vill inte ha ett sådant system. Så jag tittar just nu på möjligheten att läsa färdigt på ett privat universitet, men det är ganska dyrt.

På längre sikt är det inte omöjligt att vi kan få se Phyoe Phyoe Aung i Burmas parlament. Hon berättar att hon funderar mycket på att ge sig in i professionell politik:

– Jag har ännu inte bestämt mig. Jag är ju aktivist i grunden och ska jag vara politiker måste jag lära mig mycket mera för att vara en bra politiker.

Som så gott som alla av hennes vänner röstade Phyoe Phyoe Aung på Aung San Suu Kyis parti National League for Democracy, NLD, i valet för ett år sedan och firade när demokratiikonen och fredspristagaren vann en jordskredsseger och kunde bilda regering. Men den nya regeringen har stora utmaningar framför sig.

– Fred, utbildning, mänskliga rättigheter… Det är mycket som NLD måste lösa och jag är inte säker på att de kan göra det ens under den här mandatperioden. De har inte tillräckligt med kapacitet och kunskaper. Samtidigt oroar vi oss mycket för militären och den gamla byråkratin som kan hålla koll på regeringen och sätta käppar i hjulet och styra vad den tar sig för, säger Phyoe Phyoe Aung.

FRI AKTIVIST. Studentledaren Phyoe Phyoe Aung är åter fri och funderar på att ge sig in i politiken.

FRI AKTIVIST. Studentledaren Phyoe Phyoe Aung är åter fri och funderar på att ge sig in i politiken. Foto: Vilhelm Stokstad

Just när det gäller militärens roll i Burma beklagar Phyoe Phyoe Aung att västvärlden verkat ge upp sina försök att påverka den i rätt riktning. Den 7 oktober beslutade USA:s president Barack Obama att ta bort de kvarvarande ekonomiska sanktionerna mot Burma. Bland annat upphävdes de riktade sanktionerna mot landets tidigare diktator, general Than Shwe, tillsammans med 16 andra högt uppsatta militärer. Man tog även bort sanktioner mot flera stora företag med nära band till militären, såsom Myanmar Economic Holdings Limited, Myawaddy Bank och den statligt ägda vapentillverkaren Directorate of Defence Industries.

– Det är alldeles för tidigt att släppa sanktionerna. De behövs som påtryckningsmedel. NLD kan inte själva få grepp om makten. Vi aktivister har inga vapen och NLD har inte heller några vapen, så det är ett ojämnt maktförhållande mellan oss och militären. Därför hade vi behövt sanktionerna, för att hålla koll på militären.

Tanken bakom att häva sanktionerna var att ekonomin skulle stimuleras och att vanligt folk på så vis skulle få det bättre ställt. Phyoe Phyoe Aung tror att det är önsketänkande:

– I vårt land är ekonomin sedan länge hårt kontrollerad av militären och deras underhuggare. Jag tror det blir svårt för vanligt folk att tjäna på den här sortens reformer, eftersom det ökade välståndet framför allt kommer att tillfalla eliten och ge militären ännu mer makt. Då blir det också svårare för oss att slåss mot dem om demokrati.

Text: Axel Kronholm
axel.kronholm@gmail.com

Foto: Vilhelm Stokstad
vilhelm@kontinent.se

Rättelse: Tyvärr har det blivit fel fotograf i redaktionsrutan i AP nummer 4/2016. Omslagsbilden är tagen av Vilhelm Stokstad. Redaktören ber om ursäkt för misstaget!

Fakta/ Burma (Myanmar)
Huvudstad: Naypyidaw
Politik: Självständigt från Storbritannien 1948. Militärstyre från 1962 till 2015. Htin Kyaw är president medan Aung San Suu Kyis är de facto-ledare för regeringen.

Yta: 656 578 km2.(Sverige 449 964 km2)
Befolkning: 51,5 miljoner.

Mer om Burma från Amnesty International (aktion för rohingyas i delstaten Rakhine)

Läs mer om Burma från Amnesty Press
Burma: 69 studenter och aktivister fria efter att åtal lagts ned (8 april 2016)

Vart går Burma? – ”Det ni hör är bara toppen av isberget” (nummer 2/2015)

Aung San Suu Kyi: Rättigheter och ansvar viktigt för Burmas journalister (5 maj 2015)

BURMA: Demokratiprocess med förhinder (22 februari 2015)

BURMA: ”Rohingyas utsätts för ett långsamt folkmord” (22 februari)

Ödesår för Burma (ledare i nummer 4/2014)

ALMEDALEN: Är Burma verkligen på väg mot fred och demokrati? (1 juli 2014)

ÅRSMÖTET I MALMÖ: Stående ovationer för en av Burmas frigivna fångar (Amnesty Press 13 maj)

Aung Sung Suu Kyi - från fängslad frihetssymbol till kampanjpolitiker (18 april)

Tomás Ojea Quintana: ”Militärens tid är förbi i Burma” (Amnesty Press 4 april) Burmas väg mot demokrati ( reportage i Amnesty Press nr 1/2014)

MR-DAGARNA: ”Rohingyafolket hotas av utplåning” (Amnesty Press 16 november 2013)

Arakan – Burmas nya krishärd (reportage i Amnesty Press nr 5/2012)

De bortglömda flyktingarna från Burma (9 juni 2010)

Manifestation för Burmas folk (Amnesty Press 28 september 2007)

reportage | 2016-11-30
Av: Axel Kronholm
Även publicerad i AmnestyPress #4/2016