ALMEDALEN2019: Mord, förföljelse och slavliknande förhållanden – verklighet för arbetare i många länder

Många migrantarbetare tvingas arbeta under slavliknande förhållanden. Samtidigt kränks fackliga rättigheter och arbetstagares rättigheter runt om i världen. 2018 mördades 53 fackligt aktiva personer. Men det finns ljuspunkter. Transparensen ökar inom klädindustrin och Bygg- och Träarbetarinternationalen har lyckats få till ett avtal om arbetsmiljöinspektioner i Qatar, där många migrantarbetare bygger arenorna inför fotbolls-VM 2022.

artiklar | 2019-07-07
Av: Jennie Aquilonius
 Alice Petrén är migrationskorrespondent på Sveriges Radio.

Alice Petrén är migrationskorrespondent på Sveriges Radio. Foto: Ylva Sundgren

Den 29-åriga filippinskan Joanna hittas död i en frysbox i Kuwait den 6 februari 2018. Hon tros ha legat där i över ett år. Joanna hade arbetat som hembiträde, köpt genom Kafala-systemet, där människor säljs mer eller mindre som slavar. Systemet finns i Mellanöstern och går ut på att arbetsgivaren köper en person för omkring 30 000–40 000 kronor för att sedan ha full tillgång till hen. Arbetskraften kommer från länder som Filippinerna, Indien och Nepal.

Det berättar Alice Petrén, Sveriges Radios migrationskorrespondent, på seminariet ”Migrantarbetare: När jobbet är rena slaveriet” i Almedalen.

Alice Petrén kom till Kuwait strax efter att kvinnan hade hittats i frysboxen. Det var en krisartad situation där den filippinska ambassaden hade börjat rädda kvinnor ur slavkontrakt. Hon mötte filippinska kvinnor som fråntagits sina pass och mobiltelefoner, som inte hade rätt att gå ut på egen hand och många hade blivit våldtagna. En kvinna hade arbetat för en familj i över tio år men bara fått lön det första året.

– En hade bott på balkongen och inte fått betalt på fyra, fem år. Hon hade jobbat dygnet runt och inte haft några lediga dagar, säger Alice Petrén.

Sofia Östmark, kanslichef på Union to Union.

Sofia Östmark, kanslichef på Union to Union. Foto: Ylva Sundgren

Det beräknas finnas över 150 miljoner migrantarbetare i världen. De drivs framför allt av fattigdom, en önskan om att kunna försörja sig själva och sina familjer. Vissa söker arbeten frivilligt, andra tvångsrekryteras. Ofta producerar de varor som vi köper billigt i Sverige.

– Många migrantarbetare lever under slavliknande förhållanden och har inga rättigheter på arbetsmarknaden, säger Sofia Östmark, kanslichef på Union to Union, LO:s, TCO:s och Saco:s gemensamma biståndsorganisation, som arrangerar seminariet.

Per-Olof Sjöö är ordförande för GS-facket, som organiserar skogs- trä- och grafisk sektor, och den internationella fackliga sammanslutningen Bygg- och Träarbetarinternationalen, BWI.

Migrantarbetare, främst från Sydasien, har under hårda villkor byggt idrottsanläggningar i Qatar där fotbolls-VM för herrar ska hållas år 2022. Här en match i ”Emirens cup” år 2009.

Migrantarbetare, främst från Sydasien, har under hårda villkor byggt idrottsanläggningar i Qatar där fotbolls-VM för herrar ska hållas år 2022. Här en match i ”Emirens cup” år 2009. Foto: D@LY3D from Qatar, Doha/Wikimedia

Han berättar att migrantarbetare ofta utför hårt arbete under långa arbetsdagar på livsfarliga arbetsplatser. I till exempel Gulfstaterna blandas det här med extrem värme och dåliga bostadsförhållanden. Det blir en giftcocktail med nedslitande arbete, olyckor och dödsfall. Men fackligt arbete kan ha effekt. BWI arbetar till exempel med rättigheterna för de migrantarbetare som bygger upp arenorna inför fotbolls-VM för herrar i Qatar 2022.

– När vi började jobba med frågan var facklig organisering förbjudet enligt lag. Vi fick jobba underground och besöka människor i labour camps för att bygga en prioriteringslista. De flesta var bekymrade över sin arbetsmiljö, säger Per-Olof Sjöö.

Per-Olof Sjöö, ordförande för GS-facket i Sverige och Bygg- och Träarbetarinternationalen, BWI.

Per-Olof Sjöö, ordförande för GS-facket i Sverige och Bygg- och Träarbetarinternationalen, BWI. Foto: Ylva Sundgren

Arbetet ledde till ett avtal med Qatars regim, som nu tillåter arbetsmiljöinspektioner på arbetsplatserna. Just nu jobbar BWI med utbildning av skyddsombud där arbetstagarna så småningom ska få utse sina egna representanter.

– Det är i liten skala, det är inte facklig organisering i traditionell bemärkelse, men i den här fientliga miljön är det ett fantastiskt framsteg. Utan den uppmärksamhet och det sökljus som riktades mot Qatar i samband med att de ska arrangera fotbolls-VM, och allmänhetens engagemang, hade vi aldrig varit där vi är i dag, säger Per-Olof Sjöö.

I publiken sitter Anna Hammargren som jobbar på Utrikesdepartementet. Hon undrar hur stort det här problemet är i Sverige. Per-Olof Sjöö svarar att Sverige inte är förskonat.

Arbetstillstånd bygger också på att du har en anställning hos en specifik arbetsgivare, vilket öppnar för utnyttjande.

– GS-facket har haft många fall där människor har blivit utnyttjande. Vi har fått stå upp för arbetare från Kamerun och Kambodja som blivit riktigt illa behandlade i skogen i Sverige, säger han.

Den 8-9 januari beräknas minst 150 miljoner arbetare ha deltagit i vad som har beskrivits som den största generalstrejken någonsin när tio fackliga centralorganisationer i Indien gick samman.

Den 8-9 januari beräknas minst 150 miljoner arbetare ha deltagit i vad som har beskrivits som den största generalstrejken någonsin när tio fackliga centralorganisationer i Indien gick samman. Foto: ITUC

De fackliga rättigheterna och arbetstagares rättigheter kränks alltmer runt om i världen. Det visar världsfacket ITUC:s rapport Global Rights Index 2019, som granskar hur 145 länder respekterar grundläggande mänskliga rättigheter i arbetslivet.

– Det är dessvärre en dyster läsning. Vi ser en försämring i princip alla världens regioner, säger kanslichefen Sofia Östmark, på ett annat av Union to Unions seminarier om rättigheter i arbetslivet: ”Mord, hot och demokratin i kris – här är länderna på fackens svarta lista”.

Bangladesh är ett av de värsta länderna i världen när det gäller arbetares rättigheter. Här är H&M den största inköparen av kläder.

Linda Ingolfsdottir arbetar med hållbarhet på H&M Group och Brands. Förändringsarbete tar tid. Det insåg Linda Ingolfsdottir när hon under två år bodde och arbetade för H&M i Bangladesh.

År 2015 började hon arbeta med social dialog, alltså förhandlingar och informationsutbyte mellan representanter för arbetsgivare, arbetstagare och regeringar. Många leverantörer ruskade på huvudet, varför skulle H&M komma här och ha åsikter om att de borde ha en dialog med sin personal?

– Jag var tillbaka i Bangladesh för ett halvår sedan och nu ser många leverantörer fördelen med att ha en dialog med sina arbetstagare. Men när det kommer till rätten att organisera sig fackligt ser vi fortfarande en stor utmaning i Bangladesh, säger Linda Ingolfsdottir.

Göran Arrius, Linda Ingolfsdottir och Anders Österberg, biståndspolitisk talesperson för Socialdemokraterna.

Göran Arrius, Linda Ingolfsdottir och Anders Österberg, biståndspolitisk talesperson för Socialdemokraterna. Foto: Ylva Sundgren

Hon menar att det globala företag som H&M främst kan göra är att utbilda leverantörer och textilarbetare om rätten att organisera sig och vad social dialog innebär. H&M-gruppen har också ramavtal med IF Metall och det globala fackförbundet Industriall. Syftet är att stärka arbetsmarknadsrelationer och fredlig konflikthantering. Inom avtalet har de skapat sex nationella råd som består av representanter från facket och H&M-gruppen.

Över 1 130 personer dödades vid huskollapsen i Dhaka.

Över 1 130 personer dödades vid huskollapsen i Dhaka. Foto: rijans - Flickr: Dhaka Savar Building Collapse/Wikimedia

Det har också börjat hända saker när det gäller transparens. Den 24 april 2013 kollapsade åttavåningshuset Rana Plaza i Bangladeshs huvudstad Dhaka. Där fanns fem fabriker och över 1 130 människor omkom. Händelsen fick stor uppmärksamhet runt om i världen.

Måns Molander, chef för Human Rights Watch Sverige, berättar att det blev svårt för drabbade att få kompensation, eftersom det inte fanns någon dokumentation över vem som hade beställt varorna. Det här blev startskottet för en ökande transparens inom klädindustrin, i dag lägger många ut listor över sina underleverantörer.

– Vi jobbar med att sprida den här kulturen av öppenhet till andra branscher. Vi driver till exempel en kampanj för att överföra det till smyckesindustrin, där vi rankar de stora företagen utifrån hur transparenta de är med var de köper sina juveler. Vi uppmanar också konsumenter att fråga företag var till exempel en ring kommer ifrån, konsumentmakten är viktig för att tvinga fram transparens, säger Måns Molander.

Göran Arrius, ordförande för Saco, Linda Ingolfsdottir, H&M-gruppen, Anders Österberg, biståndspolitisk talesperson för Socialdemokraterna, Måns Molander, Sverigechef för Human Rights Watch.

Göran Arrius, ordförande för Saco, Linda Ingolfsdottir, H&M-gruppen, Anders Österberg, biståndspolitisk talesperson för Socialdemokraterna, Måns Molander, Sverigechef för Human Rights Watch. Foto: Ylva Sundgren

Anders Österberg är biståndspolitisk talesperson för Socialdemokraterna. Han berättar att Sverige bland annat jobbar med att exportera den svenska modellen till andra länder genom Global Deal, en satsning på social dialog och bättre villkor.

– Vi försöker också vara på de här regeringarna. Det kan låta smått, men det är inte trevligt att hela tiden bli påmind om att nu bröt ni mot den här mänskliga rättigheten och nu bröt ni mot den här mänskliga rättigheten. Sverige som demokratiskt land måste ta på sig det ansvaret, säger Anders Österberg.

Text: Jennie Aquilonius
[email protected]
Foto: Ylva Sundgren
[email protected]

Rapporten Global Rights Index

Den 19 juni presenterade världsfacket ITUC sin rapport Global Rights Index 2019.

Där granskar de hur grundläggande mänskliga rättigheter i arbetslivet respekteras i 145 länder. Rapporten pekar på en negativ utveckling:

  • Antalet länder som begränsar rätten att gå med i eller etablera en fackförening har ökat från 92 under 2018 till 107 under 2019.
  • 80 procent av länderna har kränkt rätten att förhandla kollektivt.
  • 85 procent av länderna har kränkt strejkrätten.
  • 53 fackligt aktiva mördades under 2018.
  • Demokratin och yttrandefriheten är hårt ansatt i 54 länder.
  • I 52 länder utsätts arbetstagare för våld.
  • På ett år har antalet länder där det förekommer massarresteringar av arbetstagare ökat från 59 till 64.

Källa: ITUC och Union to Union

De tio värsta länderna (i bokstavsordning) för arbetstagare:
Algeriet
Bangladesh
Brasilien
Colombia
Filippinerna
Guatemala
Kazakstan
Saudiarabien
Turkiet
Zimbabwe
Källa: ITUC och Union to Union

Läs mer från Amnesty Press

Emil Jensen medverkade i seminariet ”Migrantarbetare: När jobbet är rena slaveriet”.

Emil Jensen medverkade i seminariet ”Migrantarbetare: När jobbet är rena slaveriet”. Foto: Ylva Sundgren

MR-DAGARNA2018: Fackligt aktiva trakasseras och mördas (17 november 2018)

Hon överlevde katastrofen vid Rana Plaza i Dhaka (10 mars 2018 – även i nummer 1/2018)

Oberoende fackföreningar i Kazakstan under hårt tryck från regimen (16 juni 2017)

Libanon: Utländska hembiträden bildar fackförening (23 mars 2015)

Wu Guijun fängslades i ett år efter arbetarprotest (8 mars 2015 – också i nummer 1/2015)

»Han var bara 35 år« - de livsfarliga villkoren för gästarbetare i Qatar (5 mars 2014 – också i nummer 1/2014)

Egypten: Facklig kamp möter motstånd (5 mars 2014 – även i nummer 1/2014)

Världsrekord i strejker, internetkontroll och blivande supermakt - Vart går dagens Kina? (23 oktober 2012)

Fria fackföreningar växer fram i det nya Egypten (18 juli 2011)

”Svenska företag i Kina måste ta sitt ansvar” (9 juli 2008)

Kina: Facket och storföretagen hand i hand (21 maj 2008 – också i nummer 2/2008)

Amnesty Press i Almedalen

ALMEDALEN2019: Efter IS nederlag – komplext ansvarsutkrävande med förhinder (7 juli 2019)

ALMEDALEN2019: ”Ett människoliv verkar vara mycket olika värt” (6 juli 2019)

ALMEDALEN2019: Afghanistan – fred till vilket pris? (5 juli 2019)

ALMEDALEN2019: ”Sexualitet och reproduktion är centralt inom högerextremismen” (5 juli 2019)

ALMEDALEN2019: Samtyckeslagen ger redan effekt (5 juli 2019)

ALMEDALEN2019: ”Xinjiang är ett massivt övervakningssamhälle” (4 juli 2019)

ALMEDALEN2019: Många tågade för mångfalden i Visby (4 juli 2019)

ALMEDALEN2019: De många konflikterna i Mellanöstern (4 juli 2019)

ALMEDALEN2019: ”Barn i människohandel får inte det stöd de har rätt till” (3 juli 2019)

artiklar | 2019-07-07
Av: Jennie Aquilonius