Det går utför för demokratin i Kirgizistan

reportage | 2010-04-06

Den centralasiatiska republiken Kirgizistan brukade ses som en ö av demokrati i regionen. I dag måste försvarare av demokrati och mänskliga rättigheter ständigt vara på sin vakt. Tolekan Ismailova, grundare och ledare för den kirgiziska organisationen Citizens against Corruption, har de senaste två månaderna hämtat andan i Sverige. Tisdagen 30 mars talade hon om sina erfarenheter i _Civil Rights Defenders_lokaler i Gamla Stan, Stockholm.

Med andan i halsen stegade Tolekan Ismailova in i Civil Rights Defenders lokaler i Gamla Stan, Stockholm. Vanligtvis bor hon i Kirgizistan, men de senaste två månaderna har hon och hennes familj varit i Stockholm. För att berätta om situationen i hemlandet, studera arbetet med mänskliga rättigheter i Sverige, men också för att få ett andrum. Tolekan Ismailova är grundare och ledare för den kirgiziska organisationen Citizens against Corruption, CAC. Som försvarare av demokrati och mänskliga rättigheter i Kirgizistan lever hon under ständig oro för repressalier från regeringen. Repressalier som har kommit att bli vardag för aktiva i människorättsorganisationer.

Tolekan Ismailova började sitt anförande med att ge en positiv bild av sitt hemland. Men beskrivningen passar inte in på dagens situation, utan skildrar tiden från självständigheten 1991 och fram till 1993.

  • Kirgizistan var ett av de mest öppna länderna i regionen. Media kunde verka relativt fritt och mellan 1991-1993 sågs landet som en ö av demokrati, sade hon.

Hon menar att det finns flera orsaker till varför den demokratiska utvecklingen i landet tappade fart. Som en av faktorerna nämner hon ett kanadensiskt guldföretag som startade verksamhet i landet. Hon anser att det var i samband med företagets etablering som regeringen tappade fokuset på demokrati och mänskliga rättigheter och istället blint började sträva mot ekonomisk utveckling.

Tolekan Ismailova är grundare och ledare för den kirgiziska organisationen Citizens against Corruption,CAC. Som försvarare av demokrati och mänskliga rättigheter i Kirgizistan lever hon under ständig oro för repressalier från regeringen.

Organisationen Civil Society against Corruption, CSAC, bildades i maj 2000. Dess syfte var delvis att involvera medborgarna i beslutsfattande på alla nivåer, arbeta för ökad transparens och verka för medborgares ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. På våren 2005 tog organisationen ett nytt namn och går i dag under namnet Human Rights Centre Citizens against Corruption, CAC. Ett av CAC:s huvudfokus ligger på skapandet av ett nytt nationellt ledarskap för att få till stånd en ny politiskt kultur. Organisationen har också skapat ett nationellt nätverk för att kunna stötta lokala grupper som arbetar mot korruption. 2008 hade nätverket 140 organisationer och grupper anslutna.

  • Vi arbetar också för kvinnligt ledarskap och just nu har nätverket en övervägande majoritet av kvinnliga aktiva, konstaterade Tolekan Ismailova.

I samband med presidentvalet i Kirgizistan 2005 uppstod folkliga protester på grund av att oppositionella politiker hindrats att ställa upp. Demonstranterna krävde att den segrande presidenten Askar Akajev skulle avgå och statliga byggnader intogs i södra delarna av landet. Den 24 mars samma år annullerade landets Högsta domstol valresultatet och dagen efter valdes en av de oppositionella ledarna, Kurmanbek Bakijev, till president och premiärminister av det gamla parlamentets överhus. I dag sitter Danijar Usenov på posten som premiärminister. Den politiska omvälvningarna har kommit att kallas Tulpanrevolutionen, en revolution som Tolekan Ismailova inte är helt positiv till:

  • Regering är korrumperad och Bakijev stöds av kriminella. Tulpanrevolutionen var en banditrevolution!

Bergskedjan Tian Shan i Kirgizistan. BILD: __Andrzej Barabasz på Wikimedia Commons

Tolekan Ismailova berättade hur 2009 har kantats av ett strängt arbetsklimat för landets demokrati- och människorättsförsvarare. Oberoende journalister och medier utsätts för attacker, samhällsaktivister och aktiviteter övervakas av nationella säkerhetsorgan och deltagare i fredliga demonstrationer grips.

  • Sedan 2006 har mer än 40 journalister utsatts för attacker och flera journalister har mördats, sade Tolekan Ismailova.

Var fjärde år genomför FN en global översyn av sina medlemsländer, en så kallad Universal Periodic Rewiev, UPR. I år har turen kommit till Kirgizistan och landets icke-statliga organisationer har tillsammans tagit fram en skuggrapport för att ge sin bild av situationen i landet. I den 15 sidor långa rapporten har organisationerna samlat fakta rörande exempelvis yttrandefrihet, rätten till tillgång till information samt kvinnors rättigheter och jämställdhet.

  • I dag är situationen för demokrati och mänskliga rättigheter i Kirgizistan mycket dålig, konstaterade Tolekan Ismailova efter att hon redogjort för den långa rad övergrepp, attacker och mord som skett i landet under de senaste åren.

Även om hon uttryckte sig kritisk till det klanstyre som utgör landets regering, påpekade hon att även påverkan från andra länder har försvårat situationen i landet. Det kanadensiska guldföretaget Kumtor har givit sitt stöd till president Kurmanbek Bakijev och gifter från företagets gruvverksamhet kan komma att bli ett stort och underligt ekologiskt problem, menar Tolekan Ismailova. Guldgruvan ligger i närheten av Petrova-sjön som hotas att översvämmas. Om vattenströmmen går via guldgruvan kan gifter föras vidare till en huvudkälla för vatten.

Rysslands president Dmitrij Medvedev och president Kurmanbek Bakiyev i huvudstaden Bishkek, 2008. BILD: www.kremlin.ru

Både Ryssland och USA har intressen och flygbaser i landet.

  • Efter terroristattacken mot USA den 11 september 2001, slöt Kirgizistan en överenskommelse med USA om en amerikansk flygbas i landet. Efter att den upprättades 2001 förändrades mycket i mitt land, sade Tolekan Ismailova.

Bara en kort tid därefter inrättade Ryssland en egen flygbas, bara ett stenkast från den amerikanska.

  • Det finns ett stort politiskt tryck från Kreml i Kirgizistan, men också i Centralasien i stort. Ryssland vill gärna vara en del av det som händer i Kirgizistan, men deras inflytande är dåligt. CAC samarbetar dock med ryska människorättsförsvarare och vi fortsätter kämpa, avslutade Tolekan Ismailova.

Den senaste månaden har flera regeringskritiska mediekällor i landet stängts ner. I början av mars bannlyste en domstol två nyhetstidningar med motiveringen att de ”skadat presidentens anseende”. Tidningarna skall enligt domstolsbeslutet böta motsvarande drygt 770 000 svenska kronor. Förra veckan stängdes också nyhetstidningen Forum ner, oberoende internetsajter har blockerats och utrustning från kanalen Stan-TV:s kontor beslagtogs på fredagen, enligt nyhetsbyrån AFP.

På lördagen förra veckan besökte FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon Kirgizistan som en del av sin första rundresa i regionen. Demonstranter hade samlats utanför parlamentet för att protestera mot den senaste tidens allt hårdare situation för landets icke-statliga organisationer och mediekanaler. Då Ban Ki-moon anlände till parlamentsbyggnaden motades demonstranterna bort med våld av polisen men inga gripanden gjordes. Enligt nyhetsbyrån AP uttryckte Ban Ki-moon tydligt sin oro för situationen i landet i sitt tal till parlamentet.

  • Ärligt talat mina damer och herrar, den senaste tidens händelser är djupt oroande. Även det som hänt under de senaste dagarna. Jag upprepar: alla mänskliga rättigheter måste skyddas, inklusive yttrandefriheten och fria medier, sade han enligt AP.

På tisdagen kom också rapporter om att hundratals demonstranter intagit en regeringsbyggnad i norra Kirgizistan. Shamil Murat, aktiv i gruppen För Demokrati och Civilsamhälle, sade på tisdagen att mer än 1 000 personer hade omringat byggnaden. Landets inrikesminister dementerade dock uppgiften och menade att det var en grupp fulla människor som tagit sig in i byggnaden och att de sedan avvek, enligt AP. Ett ögonvittne uppgav också att 500 personer hade samlats vid en lokal polisstation i staden Talas.

Oppositionella partier har organiserat flera protester runt om i landet och på onsdagen planeras ännu en äga rum i huvudstaden Bishkek, rapporterar AP.

Text: Malin Eriksson
Bild: Stina Thomsson

Läs mer:

Många döda i revolten (Amnesty pressmeddelande 7 april 2010)

Demonstranter dödade av polis i Kirgizistan -undantagstillstånd utlyst
(Amnesty Press 7 april 2010)

Kyrgyzstan: Submission to the UN Universal Periodic Review: Eighth session of the UPR Working Group of the Human Rights Council, May 2010
(Amnestyrapport maj 2010)

Kyrgyzstan: Tightening the screws on human rights activities?
(Amnesty pressmeddelande 26 februari 2009)

Human Rights Centre Citizens against Corruption (CAC)

KYRGYZSTAN: UNIVERSAL PERIODICAL REVIEW OF HUMAN RIGHTS PERFORMED BY NON-GOVERNMENTAL ORGANIZATIONS
(Skuggrapport från kirgiziska organisationer)

reportage | 2010-04-06