MR-DAGARNA2016: Öde i salen när antisemitismen diskuterades

Endast ett tjugotal personer sitter i publiken på seminariet som handlar om varför antisemitismen i Europa är på frammarsch. Det är MR-dagarnas tredje och sista dag.

reportage | 2016-11-20
Av: Moa Skimutis
Morten Kjaerum, chef Raoul Wallenberg-institutet, Petra Kahn Nord, Judiska Ungdomsförbundet, Bassem Nasr, Miljöpartiet Malmö och Peter Vig, lärare och medlem i Judiska församlingen i Malmö, diskuterade antisemitismen i Europa.

Morten Kjaerum, chef Raoul Wallenberg-institutet, Petra Kahn Nord, Judiska Ungdomsförbundet, Bassem Nasr, Miljöpartiet Malmö och Peter Vig, lärare och medlem i Judiska församlingen i Malmö, diskuterade antisemitismen i Europa. Foto: Åsa Wallin

– Blir väldigt ledsen när jag ser publiken här. Igår var det fullsatt seminarium. I Sverige pratar vi så mycket om rasismen, men antisemitismen tar vi inte på allvar. Jag är judinna, men jag är också svensk, säger Petra Kahn Nord, Judiska Ungdomsförbundet.

Hon berättar att ungdomar i Judiska Ungdomsförbundet blivit tillsagda att inte berätta i skolan att de är jude eller judinna.

– Det kan skapa provokation hos eleverna från Mellanöstern har de fått höra från olika håll. Många judiska ungdomar i Malmö känner att de inte har en framtid i här. De kommer att flytta härifrån.

Det som sker nu är inget nytt för oss, berättar Peter Vig, lärare och medlem i Judiska församlingen Malmö.
– Redan på 1980-talet började vi med att säkra våra institutioner och att ha skottsäkra fönster. Det är jobbigt att vara judisk lärare och gå ut med det, men det är också jobbigt att vara judisk lärare och inte gå ut med det. Kanske finns det någon som kommer reagera aggressivt här? Så tänker många, säger han.

Blommor utanför stora synagogan i Köpenhamn den 15 februari 2015 till minne av Dan Uzan som dödades i attacken.

Blommor utanför stora synagogan i Köpenhamn den 15 februari 2015 till minne av Dan Uzan som dödades i attacken. Foto: Kim Bach/Wikipedia

Peter Vig talar om attackerna i Köpenhamn och Paris under 2015 och berättar att han efter det förstod att en mer aktiv rörelse måste mobiliseras.

– Vi ordnade en kippavandring i Malmö och gick ut i skolor för att prata om antisemitismen och det är där jag är nu, fortsätter han.

Men vad behöver göras nu och vilka förväntningar finns det? Den frågan ställer moderatorn Hanna Gerdes till panelen.
– Vi judar är mer som en kultur och religionen är vårt språk. Om vi stänger in oss är det inte ett tillförlitligt samhälle och jag vill leva öppet. Samhället har ett ansvar för vår säkerhet och jag tänker inte sitta tyst längre. Jag har varit på en skola där en elev sade att alla judar borde skjutas. Finns det sådana här bilder måste vi prata om det, säger Petra Kahn Nord.

Alla i panelen lyfter frågan om ett öppnare klimat och om att våga ta i frågan om antisemitism. Morten Kjaerum, chef för Raoul Wallenberg-institutet, är orolig för framtiden.
– Vi rör oss mot extrema tider och i och med valet i USA har vi har ingen tid att slösa bort. Vad vill vi ha för framtid i Sverige? Vi har ingen gemensam vision i Sverige och vi behöver en starkare promotion av mänskliga rättigheter. Vi behöver att folk pratar som Peter här, säger han och riktar sin blick mot Peter Vig.

Bassem Nasr är miljöpartist men även Palestinaaktivist.
– Du måste vara tydlig och konfrontera när du ser antisemitism. Berätta för avsändaren att detta inte är acceptabelt, säg till personen att detta inlägg (i sociala medier) inte är okej. Den tysta majoriteten är inte rasister, men det behövs fler som uttalar sig, säger han.

Det var lågt intresse för seminariet om Antisemitismen i Europa, modererat av folkrättsjuristen Hanna Gerdes. Petra Kahn Nord från Judiska Ungdomsförbundet är rädd för att det beror på att antisemitismen inte har tagits på tillräckligt stort allvar.

Det var lågt intresse för seminariet om Antisemitismen i Europa, modererat av folkrättsjuristen Hanna Gerdes. Petra Kahn Nord från Judiska Ungdomsförbundet är rädd för att det beror på att antisemitismen inte har tagits på tillräckligt stort allvar. Foto: Åsa Wallin

Hanna Gerdes, folkrättsjurist och moderator för lördagseftermiddagens seminarium, påpekar att det är tunt med publik. Varför är det så? Kan det bero på att det är sista dagen på tre långa MR-dagar ?
– Jag är rädd för att man inte tagit antisemitismen på allvar. Att man ofta förminskar den och att vi inte passar in i den strukturella rasismen, svarar Petra Kahn Nord.

– Rasism och fördomar kan se olika ut. Det behöver inte vara en omfattande diskriminering på arbetsmarknaden. Rasismen har många ansikten. Det är viktigt att vi inte mäter rasism. Ställ inte islamfobi och antisemitism mot varandra. Det enda positiva som jag kan se med att Trump vann valet är att judiska och muslimska organisationer kanske ser att de har mycket gemensamt. De ser att de kan jobba tillsammans, fortsätter hon.

Hennes panelkollega säger istället att han är glad för de som kom till seminariet.

– Är man politiskt aktiv så vet man hur det kan vara med uppslutning. Och har man offrat en timme en lördag för sitt engagemang mot antisemitism är jag glad, säger Bassem Nasr.

Text: Moa Skimutis
moaskimutis@gmail.com
Foto: Åsa Wallin
asa@asawallin.se

Läs också

One week after Donald Trump’s victory Jewish and Muslim Americans come together to fight abuse (The Independent 16 november 2016)

Läs mer om MR-dagarna

Amnesty Press på MR-dagarna

MR-DAGARNA2016: Visselblåsaren Anders Kompass om utfrysningen från FN (19 november 2016)

MR-DAGARNA2016: Den ifrågasätta asylrätten – ”Det handlar om människor” (19 november)

MR-DAGARNA2016: Regeringen lovar satsa på MR – men är det något nytt i strategin? (18 november)

MR-DAGARNA2016: I skuggan av Trump – ”Demokratin kan inte tas för given” (17 november)

Läs mer om antisemitism från Amnesty Press

MR-DAGARNA I GÖTEBORG: ”Det räcker inte bara med fina ord” (10 november 2015)

ALMEDALEN: Het debatt om Sveriges nationella minoriteter och svenska staten (7 juli 2015)

Ukraina: Skuggan från andra världskriget – den nya lagen förbjuder kritik mot OUN och UPA (7 juni 2015)

Stor uppslutning på 70-årsdagen av Auschwitz befrielse (28 januari 2015)

Essäsamling om tysk historia som ger läslust (19 april 2013)

Briljant film om Hannah Arendt (5 februari 2013)

När fransk polis hämtade judarna (25 februari 2011)

65 år sedan Auschwitz befriades - ”Vi måste fortsätta minnas” (Amnesty Press 29 januari 2010)

Det personliga ansvaret (13 september 2007)

Svensk talar på Förintelsekonferens (12 december 2006)

En söndagspromenad i Krakow (3 juni 2006)

Polen och Ukraina försonas över historisk skamfläck (15 maj 2006)

Förintelsearkiv ska öppnas (19 april 2006)

Förintelsens minnesdag: ”Vi får inte sluta tala” (27 januari 2006)

En resa som berör (3 november 2005)

Utställning gör upp med Sveriges mörka förflutna (8 november 2005)

reportage | 2016-11-20
Av: Moa Skimutis