Arvet efter röda khmererna

reportage | 2009-02-26

I Kambodja pågår nu rättegångar mot några av ledarna för de röda khmererna, men enligt antropologen Jan Ovesen är dagens rättsprocess endast ett skådespel för att dölja de nuvarande ledarnas brott mot mänskligheten.

ABF-husets vägg bakom Jan Ovesens rygg hindrar honom från att vara omringad av de besökare, som har satt sig ner för att lyssna till måndagsföreläsningen om Kambodjas politiska utveckling. På väggens vita tavla skriver han upp historiska årtal som strukturerar upp hans samhällsstudier i landet.
- Det ser ut som att kommunismen i Kambodja tog slut den 7 januari 1979, säger han tvivelaktigt.
Det var det datum som vietnamesiska styrkor invaderade landet och innebar slutet på röda khmerernas terrorvälde. Tre och ett halvt år tidigare hade stadsbefolkningen fördrivits till landsbygden för att skapa ett jordbrukssamhälle där utbildning, pengar, religion och mänskliga känslor skulle förlora sin betydelse. De röda khmerernas samhälle resulterade i att en stor del av befolkningen dog av svält och massavrättningar. En vanlig siffra som brukar nämnas är 1,7 miljoner döda, men siffran är omtvistad.

Dansken Jan Ovesen har studerat Kambodjas utveckling de senaste 30 åren. Han besökte ABF-huset i Stockholm vid ett möte arrangerat av Svenska kommittén för Vietnam, Laos och Kambodja. Foto: Jasin Abdulssmed

Regimens fall den 7 januari 1979, var enligt Jan Ovesen samma tidpunkt som dagens politiska situation i Kambodja grundlades. Den tidigare röda khemer-anhängaren Hun Sen blev ledare för en kommunistisk regering, som bildades under vietnamesisk kontroll, och han sitter fortfarande kvar som premiärminister i ett ombildat folkparti.
- Det var hos de röda khmererna som regeringen fick sin första skolning, säger Jan Ovesen och hävdar att det i stort sätt är samma system och personer som styr idag. Mänskliga rättigheter åsidosätts av regeringen på ett liknande sätt som de människorättsbrott som begicks av Pol Pot, med medvetna övergrepp från myndigheternas sida för att kunna tillskansa sig mer makt.

Jan Ovesens beskrivningar om de nuvarande myndigheternas politiska gripanden, fängslanden av barn och tortyr av fångar för tankarna till de röda khmerernas tortyrcentrum och massmordsmuseum, som är beläget bland fälten utanför huvudstaden Phnom Penh. Där radas kranier upp i en utställning för turister och fotografier visar upp otaliga ansikten som gestaltar skräcken på tortyrcentret. En kvinna ser avtrubbat in i kameran med sitt barn i famnen och fångnummer på bröstet. En ung man med utsparkad käke tittar chockartat ut från sitt fotografi.

Kranier vid massmordsmuséet i Kambodja. Foto: Hanna MI Jakobson

  • Regeringens propaganda manifesterar sig på muséet och tortyrcentret, säger Jan Ovesen.
    Han tillägger att massmord och människorättsbrott inte har skett i samma utsträckning som under de röda khmerernas tid, men anser att regeringen fortsätter att styra i samma anda som Pol Pot. Efter den 7 januari 1979 ville den nya regimen rentvå den kommunistiska revolutionen och rensa ut Pol Pot. Hans underordnade fick sitta kvar på sina poster och människorättsbrotten benämndes av regeringen som folkmord.

Nu 30 år senare ställs fyra av de röda khmerernas främsta ledare samt chefen för tortyrcentret inför rätta med stöd av FN, något som Jan Ovesen beskriver som ett skådespel kamouflerat till rättsprocess.
- Det är en propagandamanifestation för att visa på hur gräslig den regimen var, säger han. De har övertygat världen om att Pol Pot har begått folkmord, att vietnameserna befriade landet och att de mänskliga rättigheterna har respekterats därefter.
Efter sina antropologiska studier konstaterar han att ungefär hälften av Kambodjas statsbudget finansieras av internationellt bistånd och landet beskrivs officiellt som en demokrati. Samtidigt brister rättssäkerheten för befolkningen med en politisk likgiltighet inför människoliv.
- Vi borde se lika kritiskt på Kambodjas historia som dess samtid, säger Jan Ovesen.

Hanna MI Jakobson

Läs mer:

Ieng Sary inför tribunalen (Amnesty Press 30 juni 2008)

Khieu Sampan i rätten (Amnesty Press 23 april 2008)

Pol Pots andreman inför rätta (Amnesty Press 4 februari 2008)

Kambodja- tribunal startklar (Amnesty Press 14 juni 2007)

Domare utnämnda i tribunalen (Amnesty Press 4 maj 2006)

Tribunal för röda khmererna godkänns (Amnesty Press 4 oktober 2004)

Efter 30 år – nu ska Röda khmererna inför rätta (Reportage i Amnesty Press nr 4/2007)

reportage | 2009-02-26