Efter 30 år – nu ska Röda khmererna inför rätta

Kambodja går vidare. De vuxna minns de som föll offer för Röda khmererna,
men den yngre generationen vet trots det förhållandevis lite. I hem och skolor
pratar man på många håll ganska lite om det som hänt.
Bilden tagen i Phnom Penhs utkant.

– På den tiden var det tät skog här. De dödade folk i skogen men först satte de på hög musik; så att andra inte skulle höra. De ville hålla dödandet hemligt.
Vår chaufför, Chan Thou, vandrar med oss genom Dödens fält i Choeung Ek, strax utanför Kambodjas huvudstad Phnom Penh.
De flesta massgravarna har grävts upp och rester av kläder och benbitar ligger utspridda över marken. En buddistisk stupa har byggts till minne av de döda och inuti har man staplat tusentals kranier, sorterade efter ålder och kön. De vittnar om en tid av terror och skräck, en tid då pengar avskaffats, religion förbjudits och intellektuella ansågs vara regimens fiender.
Röda khmererna förde en nationalistisk, maoistisk-inspirerad ideologi. De försökte skapa ett unikt kommunistiskt samhälle baserat på jordbruk, men deras metoder var extremt brutala. Exakt hur många som dog under den här tiden vet ingen, men en siffra som ofta nämns är 1,7 miljoner. Det motsvarar en fjärdedel av befolkningen.
Många svalt ihjäl, andra dukade under på grund av sjukdomar och utmattning. Ett stort antal personer torterades till döds eller slogs ihjäl.

Reach Sambath visar en stay utanför ECCC, föreställande Lokta Dambang Daek,
en symbol för rättvisa. I bakgrunden ses muren och grinden in till häktet där Kang Kek Ieu och Nuon Chea för närvarande sitter i väntan på rättegång.

Reach Sambath är presstalesman för Extraordinary Chambers in the Courts of Cambodia (ECCC) – tribunalen som ska pröva de högsta ledarna inom Röda khmererna. Under knappt fyra år, 1975–79 styrde Röda khmererna med Pol Pot i spetsen Kambodja, som då kallades Demokratiska Kampuchea. Tvångsförflyttningar, massmord och tortyr präglade skräckväldet och nu, 30 år senare, ska de ansvariga ställas inför rätta.
På en karta över Kambodja visar han hur hans familj tvångsförflyttades från staden till landsbygden och sedan vidare norrut.
– Jag har länge drömt om rättvisa och när jag var liten ville jag hämnas. Jag led under Röda khmererna och jag led efter deras fall.

Reach Sambath visar på en karta på sitt rum hur hans familj tvångsförflyttades under Röda khmerernas styre. Hans far dödades och hans mor och då sexårige
bror dog av svält.

Reach Sambaths far dödades för att han varit lokal ledare under den Lon Nols regim, som styrde innan Röda khmerernas maktövertagande. Reach Sambaths mor dog av svält, liksom hans då sexårige bror. Själv överlevde han arbetsläger och hungersnöd medan alla hans andra syskon dog.
Flera år senare sökte han upp platserna där hans föräldrars kroppar lämnats och i ett par urnor hemma förvarar han jord därifrån.
– Mina föräldrar väntar nu på rättvisa tillsammans med mig. Att ta hem jord från platserna där de dog var en symbolisk handling. Ett sätt att få frid.
ECCC har fötts under svåra våndor. Länge såg det ut som om rättegångarna aldrig skulle bli verklighet – men efter år av förhandlingar, förhalningar och diskussioner har domarna nu svurits in.

Tribunalen är en hybrid, det vill säga nationella och internationella jurister sitter sida vid sida, och mandatet är begränsat. Endast ledande personer bland Röda khmererna kan ställas till svars för övergreppen.
Den förste att åtalas var Kang Kek Ieu, också känd som Duch. Han var fängelsechef för ökända S21 dit regimens fiender fördes för att torteras tills de erkände påstådda brott. Många av dem dödades sedan i Choeung Ek. Duch är misstänkt för brott mot mänskligheten, men hade, när åtalet lades fram, redan suttit åtta år i militärfängelse, utan vare sig åtal eller rättegång.

Marcel Lemonde.

I mitten av september greps så Nuon Chea, också känd som »broder nummer två« och den högst uppsatte ledaren som fortfarande är i livet. Den nu 81-årige Nuon Chea åtalas för brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser.
– Det är självklart inte idealiskt att åtalen kommer först nu, 30 år efter det att brotten begicks. Vittnen har dött liksom några av dem som kunde ha ställts inför rätta, säger undersökningsdomaren Marcel Lemonde.
Detta är hans första åtagande inom det internationella straffväsendet och han tycker det är en stor fördel att domstolen ligger i Kambodja.
– Det hade varit mycket enklare att ordna en internationell tribunal i Haag, men det hade inte varit meningsfullt för kambodjanerna. Detta är mer komplicerat och mycket svårare. Det kanske inte ens kommer att fungera, men vi ska försöka. Lyckas vi är det ett stort framsteg för internationell straffrätt i allmänhet och för Kambodja i synnerhet, säger Lemonde.

En av svårigheterna med en hybridtribunal är att garantera dess självständighet och oberoende. Flera personer, som inte vill bli namngivna, säger att de är oroliga för politisk inblandning och försök till politisk kontroll. De styrande i Kambodja vill ha en domstol att visa upp för omvärlden, men de är inte intresserade av några djupare undersökningar längre ner i Röda khmerernas ledarskikt. Då skulle deras egna namn snart kunna dyka upp.

Robert Petit.

Ett annat orosmoln är att rättegångarna kan öppna gamla sår, väcka minnen och hämndlystnad till liv. Men åklagaren Robert Petit tror fortfarande att det är möjligt med en rättvis juridisk process.
– Om vi gör detta rätt, kommer det inte att tippa över i en politisk rättegång. Då kommer det enbart att vara en juridisk process, hur folk sedan reagerar på den är utanför vår kontroll, säger han.
Att många använder ordet folkmord för att beskriva det som hände, tycker Robert Petit däremot är olyckligt. Det finns klara definitioner över vad som är folkmord och vilka diskrimineringsgrunder som ligger till grund för att kunna döma någon för att »helt eller delvis« ha försökt utplåna en grupp människor.
– Om folkmord är det värsta brott en människa kan begå, då måste vi också hantera ordet med respekt och inte använda det slarvigt för att beskriva massmord. Det handlar inte om att förneka att tusentals människor dog, men det är en juridisk distinktion.

Trots att det har gått 30 år och trots att över hälften av befolkningen inte var född under Röda khmerernas styre, visar en undersökning som gjorts av DC-Cam (Documentation Center of Cambodia), att 90 procent av kambodjanerna verkligen vill ha en domstol.
DC-Cam har sedan 1995 samlat och katalogiserat dokument om övergrepp under terrorväldet mellan 1975 och 1979.
- Vårt mål har varit att dokumentera det som hände och sprida kunskap om den här tiden. Om man frågar unga kambodjaner vet de väldigt lite. I skolorna talar man knappt om Röda khmererna och det enda de unga vet är vad deras föräldrar berättar, säger Dara Vanthan, vice verksamhetsansvarig för DC-Cam.

Länge trodde han att det inte skulle bli några rättegångar. Nu har hoppet väckts och DC-Cam försöker få människor engagerade i debatten om Röda khmererna och de brott som begicks. Själva processen, att få veta sanningen och skipa rättvisa, är viktigare än antalet personer som ställs inför rätta.
På DC-Cam finns en miljon dokument om tiden mellan 1975 och 1979, som nu ställs till ECCC:s förfogande.
– Jag hoppas att våra samlingar kan bidra till det gemensamma minnet över vad som hände. Och minnet från den tiden kan också förhindra att samma hemska saker upprepas en gång till, säger Dara Vanthan.

Text: Görrel Espelund Bild: Andreas Karlsson

Fakta Kambodja

1953 Kambodja blir självständigt från Frankrike.
1970 _I en militärkupp tar Lon Nol makten. Prins Sihanouk allierar sig i exil med kommunistpartiet (” Röda khmererna”) medan Lon Nol får stöd från USA. Många människor dödas under inbördeskriget, inte minst genom USA:s flygbombningar.
1975 Röda khmererna och Pol Pot kommer till makten och städernas befolkning utryms. 1,7 miljoner människor beräknas ha dött genom avrättningar, tortyr, svält och sjukdomar.
1979 Vietnam invaderar och avsätter Röda khmererna, som dock fortsätter sitt motstånd i landets västra och norra delar. USA och Kina stödjer nu Röda khmererna som behåller Kambodjas plats i FN.
1989 Vietnam lämnar Kambodja.
1991 Fredsavtal godkänns av alla parter.
1997 Statskupp där Hun Sen tar makten.
1998 Pol Pot dör under oklara omständigheter och parlamentsval hålls i landet.
2001 Kambodja beslutar om en extraordinär domstol som ska döma ansvariga för brott under Röda khmererna.
2002 FN hoppar av förhandlingarna om en domstol då dess oberoende inte kan garanteras.
2003 Nya förhandlingar. FN och Kambodja sluter ett avtal om upprättandet av en domstol, ECCC, som ska döma Röda khmererna.
2007_ De första åtalen presenteras.

Görrel Espelund