Irans sak är vår - stödgala för mänskliga rättigheter

Protesterna sedan valet i Iran den 12 juni, då president Ahmadinejad återfick makten, har varit några av de intensivaste sedan den islamiska republiken skapades för 30 år sedan. Anklagelser om valfusk har nått omvärlden trots regimens försök att tysta folket och oppositionen. Tusentals personer uppges dessutom ha gripits i samband med demonstrationerna. Den 30 augusti höll Initativ Iran en stödgala för mänskliga rättigheter i Iran i Kungsträdgården i Stockholm. Galan som bjöd på en rad kända talare och artister lockade tusentals besökare som visade sin sympati för det iranska folket.

Tusentals kom för att besöka söndagens stödgala för Iran.

Galan inleddes av Mike Cothrine som tillsammans med the One Life Band framförde bland annat låten ”One” med inlevelse. Strax därpå tog dagens konferencier Amestist Azordegan vid för att presentera syftet med stödgalan:
- Vi vill se ett Iran där mänskliga rättigheter respekteras, slog hon fast. Vi har samlats här idag för att vi sett de hemska bilderna på döende demonstranter, för att visa att Sverige och omvärlden inte blundar för det som sker i Iran. Vi står här för de som dött för sin rätt att uttrycka sina tankar. Vi står här för att vi kan påverka och det kan vi om vi står enade!

Ametist Azordegan var konferencier för dagens stödgala.

Efter sin presentation välkomnnade Ametist Azordegan dagens första talare, Makan Afshinnegad, kommunfullmäktigeledamot för Folkpartiet. Han började med att tacka initiativtagarna för att de arrangerat galan och uppmanade publiken till applåd. Han trodde att demonstrationerna till slut kommer få resultat:
- Makthavarna kommer att hörsamma våra krav på demokrati, var så säkra på det! utropade han.
Några varmare känslor för FN:s generalsekreterare Ban Ki-moon som gratulerat Mahmoud Ahmadinejad till segern i presidentvalet hyste han dock inte.
- Han skickade gratulationer till Ahmadinejad istället för att fördöma regimen, sade Makan Afshinnegad och riktade sina ord till Ban Ki-moon:
- Du borde skämmas och be det iranska folket om ursäkt!

Afsaneh Sharifi var en av de många privatpersoner som demonstrerade för bojkott av Nokia.

Han fortsatte med att uppmuntra till bojkott av Nokia Siemens.
- Nokia har sålt ett av världens mest avancerade avlyssningssystem till den iranska regimen, sade han.
Makan Afshinnegad var inte den enda som var av åsikten att Nokia bör bojkottas. En rad skyltar med liknande krav syntes på platsen och en grupp samlade till och med in Nokia-telefoner i en papperskorg.
- Men vårt budskap är glasklart, avslutade Makan Afshinnegad. Vi kommer att stå varje dag på gator och torg tills makthavarna lysssnar på folket och står på deras sida. Vi vill inte ha någon islamisk republik!

Amnestys generalsekreterare Lise Berg talade om de massrättegångar som ägt rum i Iran efter presidentvalet.

Efter uppträdande av Hermanos Bernal och Allyawan med låten ”Revolution” intog Amnestys generalsekreterare Lise Bergh scenen. Hon talade främst om de massrättegångar som ägt rum i Iran efter de protester som utbröt efter valet.
- Jag vill tacka alla som är här idag, inledde hon. Vi visar att vi ser vad som pågår i Iran. Vi visar vår solidaritet med det iranska folkets krav på rättigheter.
Lise Bergh fördömde den bristande rättssäkerheten i landet:
- Den iranska regeringens svar på fredliga demonstrationer var massivt våld. Politiska möten stoppades och vi har uppgift om att omkring 4 000 människor gripits. Den 4 augusti inleddes de första massrättegångarna med hundratals anklagade.
- Trots att det går emot den iranska konstitutionen har advokater som representerat ett flertal anklagade inte fått närvara vid rättegångarna, berättade hon.. Det finns inte heller några oberoende utredningar om vad som händer med fångarna. Då tappar man tilltron till det iranska rättsväsendet.

Bland andra Adam Tensta uppträdde på galan.

Varvat med artister som iranskfödda Shahin Najafi och Sheri samt Adam Tensta höll politiker tal.
Språkröret Peter Eriksson (MP) nämnde liksom Lise Bergh massarresteringarna som ägt rum.
- Massarresteringarna har lett till urskillningslösa domar och alla politiska fångar i Iran måste friges. Genom Internet sprids information och kunskap - det blir svårt för regimen att stoppa. Det finns inget väktarråd som i längden har kunnat stå emot att kunskap sprids och delas, sade han och fortsatte att tala om kvinnorättsrörelsens krav på jämställdhet.
- Krav på jämställdhet och krav på demokrati är i grunden samma kamp, slog Peter Eriksson fast. Det handlar om frihet så därför är det också vår kamp. Kvinnoförtryck i religionens namn är synd i alla länder.

Kvinnoförtryck är synd oavsett religion, ansåg Peter Eriksson (MP)

Riksdagsledamöterna Hans Linde (V) och Kerstin Lundgren (C) fokuserade på den iranska regimens övergrepp.
- Det var en sorgens dag när Ahmadinejad svor presidenteden, sade Hans Linde. Men regimen har inte segrat. Han må ha lyckats klamra sig fast vid makten men hans regim vilar på blod och förtryck och inte på folkets stöd. Det hopp som tänts hos folket kan aldrig släckas. Man har visat regimen och omvärlden att man inte tolererar förtryck och det är det första steget mot ett fritt Iran. Den svenska regeringen måste under ordförandeskapet i EU sätta Iranfrågan högst på dagordningen!
Han påpekade dock att ansvaret för mänskliga rättigheter inte bara vilar i händerna på regeringar.
- Vi har alla ett ansvar, sade Hans Linde. Varje diktaturs bästa vän är tystnaden. Den ger hopp om att förtrycket glöms bort. Våra röster är vårt främsta vapen. Och till er som har nära och kära i Iran, skicka dem en hälsning från Sverige och Stockholm: hälsa dem att de inte är ensamma, att vi står på deras sida!

• Vi får ständigt rapporter om hur den iranska regeringen bryter mot FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, sade Kerstin Lundgren. Det handlar om tortyr, dödsstraff, fängslanden och inskränkningar i yttrandefriheten. Så handlar en regim vars dagar är räknade!
  Hon, liksom Hans Linde, framhöll att kampen i Iran berör oss alla.
• Det gäller allas vår kamp för de mänskliga rättigheterna som är universella, men som ingen kan ta för givna. Dagen kommer när vi ska fira på Teherans gator och här. Människans längtan efter frihet kan aldrig fängslas. Den kommer att segra, avslutade hon.

LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin berättade om hur fackliga aktivister utsatts för spöstraff i Iran.

LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin talade sedan om fackliga rättigheter och berättade hur fackliga aktivister dömts till spöstraff efter fredliga första maj- demonstrationer.
- Vi måste ta kamp för mänskliga rättigheter i Iran, vi i LO överlämnade i somras en protest till Iran, berättade hon. Där kräver vi att Iran skriver på Internationella arbetsorganisationens (ILO) konvention om rättvisa arbetsvillkor. Nu bemöts självklara krav på mänskliga rättigheter i arbetslivet istället med fängelse och grovt våld.

De allvarliga talen fortsatte att lättas upp av artister såsom Blackkey, Laleh, Sepideh Vaziri, Thomas Di Leva och Zinat Pirzadeh. Den sistnämnda framförde en lättsam stand-up sketch där hon jämförde Sverige och Iran och lockade till skratt med sin galghumor.
- Sverige och Iran är inte så olika, sade Zinat Pirzadeh. I Sverige har vi kollektivavtal och i Iran har vi kollektiv bestraffning!

Även partiledaren Jan Björklund (FP) jämförde de båda länderna i sitt tal.
- Vad hade skillnaden varit om den här galan hållits i Teheran och inte i Stockholm? frågade han retoriskt. Jo, polisen hade inte varit här för att skydda demonstranterna utan för att slå ner dem. Ändå demonstrerar tusentals i Iran och de kräver inget mer än grundläggande rättigheter. Till er som är här idag- sluta inte protestera!

Sören Juvas, RFSL:s förbundsordförande, talade om kränkningar mot homo- och bisexuella samt transpersoner i Iran.
- Jag efterlyser väldigt mycket i det arbete som pågår, sade han. Bland annat att homosexuella asylsökande inte skickas tillbaka till Iran. Jag vill dessutom se en svensk regering som vågar stå upp för mänskliga rättigheter och som inte går ut från FN-möten som handlar om rasism utan som ställer sig upp och talar emot. Förtryck har aldrig försvunnit genom tystnad. Vi måste få till stånd ett Iran som folk inte behöver fly ifrån oavsett om man är homo- eller bisexuell, transperson eller heterosexuell.

Nima Dervish tog vid efter att Tensta Gospel framfört låten ”God can never fail” upp det svåra ämnet religion.
- I 30 år har de (teokratin i Iran) plågat oss i Guds namn. Och om Gud inte ens kan göra något åt att Hans namn skändas, hur ska Han då kunna skydda oss? frågade han sig. Jag kan tro på Gud, men jag förlitar mig hellre på er människor. Gud kanske tiger, men vi gör det inte!
Nima Dervish vill hellre se att människorna gör sina röster hörda.
- Låt oss ta våra öden i egna händer istället! utropade han och vände sig sedan till den iranska regimen:
- Det blod ni skänker blir floden som dränker er!

Flaggan med lejonet och solen som förknippas med den islamiska republikens opposition syntes vaja över hela Kungsträdgården.

Partiledaren Mona Sahlin (S), som hade svårt att överrösta publikens applåder, började med att tala om solidariteten mellan Sverige och Iran.
- Jag känner mig så stolt när jag ser den svenska och iranska flaggan vaja bredvid varandra, sade hon och syftade på alla de flaggor som hållits upp under hela galan. Den iranska flagga som stoltserade under dagen var inte den nuvarande post-revolutionära utan istället den med lejonet och solen som betraktas som en symbol för en del av den islamiska republikens opposition.
- De som lyssnar i Teheran ska veta att de som trampas på i Iran även trampas på i Sverige, fortsatte Mona Sahlin. Irans sak är vår sak!

Mona Sahlin lovade även att bära det gröna band som burits av många under dagen tills Iran blivit fritt.
- Jag tänker bära det med mig tills vi kan stå här i Kungsträdgården och fira ett fritt Iran. Det handlar om mänskliga rättigheter och de går inte att dela på. Man kan inte säga att någon är lite mer värd än någon annan. De mänskliga rättigheterna gäller för alla människor och de värdena kan man inte kompromissa med. Inte på något sätt.
Hon framhöll att Sverige nu har chansen att göra skillnad:
- Sverige har som ordförandeland för EU möjlighet att öka pressen på Iran.

Av antalet besökare att döma var galan mycket lyckad och vädret stod på arrangörernas sida. Initiativtagarna lyckades med att visa världen att Irans sak berör hela världen och inger hopp om att demonstrationer och protester inte kommer att upphöra. Hur Sverige kommer att hantera frågan under sitt ordförandeskap i EU:s ministerråd återstår att se.

Mehdi Nodehi, en av arrangörerna, vill genom galan visa sitt stöd för människorättskampen i Iran. __

Mehdi Nodehi, en av arrangörerna till stödgalan, hoppas att frågan nu aktualiseras bland EU:s politiker:
- Genom galan vill vi visa vårt stöd till MR-kampen i Iran. Vi vill göra det på ett nytt sätt i massiv skala. Genom den vill vi också få upp frågan på dagordningen under mötet med EU:s utrikesministrar. Men det är inte bara politiker som ska visa att de bryr sig, vi efterlyser också folkligt stöd. Själv är jag född i Iran men även för den andra generationen som växt upp i det svenska samhället, där vi har de här friheterna, är det viktigt att engagera sig.
- Därför känner jag en stark samhörighet med kampen i Iran, säger Mehdi Nodehi till Amnesty Press. Vi vill använda oss av våra friheter, som vi alltför ofta tar för givna, för att hjälpa dem i Iran att uppnå sin frihet.

Amnesty fanns på plats i Kungsträdgården med ett tält där deltagare kunde skriva på protestbrev. Ett brev riktades till Khameini,Irans högsta andliga och politiska ledare, med krav på att anklagelser om tortyr ska utredas. I det andra brevet, till ayatolla Mahmoud Hashemi Shahroudi, krävdes att alla åtal mot aktivister i “Campaign for Equality” läggs ned. Kampanjen arbetar för att samla in namn för att få till stånd lagändringar som
undanröjer könsskillnader i iransk lagstiftning.
- Det var stundtals kö för att få skriva på våra protestlistor. Vi fick in 920 underskrifter, säger en nöjd Elisabeth Löfgren, pressekreterare på Amnesty.

Text: Louise Sundström Foto: Anna Wehlin

Läs mer om Initiativ Iran

Amnesty om utvecklingen i Iran