Stort polispådrag skyddade Prideparaden i Riga

reportage | 2009-05-18

Cirka 400 personer ställde upp med regnbågs-
flaggor och plakat som betonade att hbt-personers
rättigheter handlar om mänskliga rättigheter.
Foto: Ulf B Andersson

Det var en spänd stämning runt Vermanesparken i centrala Riga när paraden i Baltic Pride-firandet skulle hållas på lördagen. Hundratals poliser fanns inne i parken och utanför för att se till att paraden kunde genomföras utan störningar från de cirka 500 motdemonstranter som skrek ut sitt hat mot homosexuella. Paraden, med cirka 400 deltagare, gick som planerat och arrangörerna meddelade att nästa års baltiska Pridefirande ska hållas i Litauens huvudstad Vilnius, en stad där regnbågsflaggan inte ens är tillåten.

  • Man kan förbjuda en Prideparad men man kan inte förbjuda mänskliga rättigheter!
    Det sade Mark Chapman, ordförande för europeiska prideevenemang och Interpride, en sammanslutning för Pride över hela världen, och fick starka applåder. Cirka 400 personer hade tågat längs en avspärrad gata i centrala Riga medan poliser i kravallutrustning såg till att motdemonstranterna höll sig på avstånd. Åter inne i Vermanesparken blev det tal och musik från friluftsscenen men säkerhetsarrangemangen gjorde att budskapet bara nådde de som fanns inom avspärrningarna.

Litauiska och estniska hbt-aktivister på scenen tillsammans med Linda
Freimanis (längst till höger), ordförande i Mozaika. Nästa års Baltic Pride
ska hållas i Vilnius. Foto: Andrea Bodekull

Prideparaden hade en stark internationell närvaro, med ett 70-tal Amnestyaktivister från 23 länder och ambassadörerna från Kanada, Danmark och Nederländerna. En svensk delegation med bland annat representanter för RFSL, folkpartiet, vänsterpartiet och junilistan fanns på plats och tre personer från svenska ambassaden cirkulerade runt för att följa Pridefirandet.

Nederländernas ambassadör Jurriaan Kraak (till höger) i tåget. Foto: Ulf
B Andersson

Detta var femte gången en Prideparad arrangeras i Riga och varje år har den mötts av motstånd. Den lettiska hbt-organisationen Mozaika bedömde att det var fler letter som i år ställde upp i paraden och att antalet deltagare totalt hade ökat sedan 2008. En av dem som deltog för första gången var Ieva Vitola, som studerar statsvetenskap vid universitet i Riga:
- Jag var inte rädd för att komma hit. Min mamma sade bara åt mig att ta på mig varma kläder. Lite läskigt kommer det vara när vi ska lämna parken, men det är inte så farligt.

Ieva Vitola. Foto: Ulf B Andersson

Ieva Vitola tillhör en ungdomsgrupp som bildats genom ett samarbete mellan Amnesty International och Mozaika och hon tycker att motdemonstranterna mest är skrattretande:
- De demonstrerar mot något som de inte känner till. De får sin information från källor som evangeliska kyrkan och liknande och vet inget om homosexuella eller transpersoner.

Ieva Vitola suckar och menar att extrema politiska organisationer och religiösa grupper lyckas mobilisera motståndet genom att många i Lettland är besvikna:
- Det handlar om den rysk-lettiska frågan som diskuteras de senaste 15 åren, det handlar om ett socialt och ekonomiskt missnöje, som förvärras nu under krisen. Då är det lätt att hitta någon att hata.
I Lettland finns djupa klyftor mellan den lettiska majoriteten och den ryska minoriteten, som utgör nästan en tredjedel av befolkningen.
- Vi kan i alla fall säga att integrationen fungerar bra under Pride, då förenas lettiska och ryska nationalister mot en tredje fiende: de homosexuella, skrattar Ieva Vitola.

Tåget är tillbaka i parken efter att ha gått 400 meter på en gata avspärrad
av kravallpoliser. Mozaika var nöjda över att antalet lokala deltagare hade
ökat i år. Foto: Ulf B Andersson

Bland sina vänner upplever Ieva Vitola mest positiva attityder till Pridefirandet, säger hon. Men det är få letter som går i tåget. Och Lettland saknar nästan helt personer som är öppet homo- eller bisexuella. Ieva Vitola säger att okunskapen är ett stort problem.
- En av mina vänner sade att han gärna skulle gå med i paraden om det var fler heterosexuella som deltog, berättar Ieva Vitola. Det är som om paraden bara skulle vara för de som är homosexuella! Det är ju många som är här för att de stödjer syftet.

Syftet med paraden är som John Dalhuisen från Amnesty sade i sitt tal att alla ska ha samma rättigheter och slippa diskriminering. Men i det lettiska samhället ses en annan sexuell läggning än den heterosexuella som ett utländskt fenomen, något som hotar Lettland.
Den lettiska nationen bygger på ett historiskt arv ”från Bibeln och lettiska folksånger” som Janis Smits skrev i ett öppet brev den 7 maj där han krävde att paraden skulle förbjudas och staden Riga skulle skyddas från Mozaika, ”denna lilla grupp av omoraliska personer finansierad från utlandet”. Janis Smits är tidigare parlamentsledamot och var då ordförande i parlamentets kommitté för mänskliga rättigheter och blev beryktad för homofobiska uttalanden.

Vid mötet i Vermanesparken fanns en enda lettisk politiker på talarlistan. Det var en kandidat i lokalvalen, som hålls den 6 juni, från partiet Medborgarunionen, som talade i personlig egenskap - inte som representant för partiet.
Linda Freimanis, ordförande i Mozaika, uttryckte i sitt tal stor besvikelse över bristen på politiskt stöd:
- Jag känner skam över att inte en enda av de 26 ledamöterna i Riga som inte ville förbjuda Prideparaden har sagt ett ord. Det har inte hörts ett ljud från presidenten eller premiärministern. De låtsas bara som om ingenting händer. Men jag känner glädje över att rättssamhället fungerar och att domstolen på fredagen sade ja till att vi skulle få hålla vår parad.

Motdemonstranter. Foto: Andrea Bodekull.

”Ut med de utländska bögarna”, ”Synd” och ”80 procent av de hivsmittade är homosexuella” var några av budskapen från motdemonstranterna som med förtryckta plakat på engelska gick utanför parken och ropade ut sin avsky mot Pridefirandet på andra sidan staketet.
Bland motståndarna finns No Pride och New Generation, som är en politisk-religiös rörelse som får stöd av kristna grupper i USA. Påfallande många av motdemonstranterna var unga och en del viftade med biblar.

Ett försök att stoppa paraden. Foto: Ulf B Andersson

En av Pridemotståndarna i Lettland är Liga Dimitere. Hon hade uppmanat Baltikums mödrar att klä sig i vita sjalar för att protestera mot ”sodomiterna som hotar våra barns själar”.

Någon större massanslutning fick hennes uppmaning inte, men en kvinna och en man hade slutit upp tillsammans med Liga Dimitere, som i motsats till de högljudda motdemonstranterna rörde sig inne i parken.
- Jag söker inte konfrontation och vill inte delta i aggressiva protester, förklarade hon för Amnesty Press.
Även om hon bara fått sällskap av två personer var hon övertygad om att hon har ett större stöd.

Liga Dimitere lyckades senare med sina två följeslagare få stor uppmärksamhet när hon barfota ställde sig på Elizabetesgatan för att stoppa marschen. När Mozaikas tätbanderoll ändå långsamt satte sig i rörelse gick Liga Dimiteres protestgrupp långsamt bakåt. När hon till sist lade sig, till synes livlös, på gatan fick hon hela den församlade världspressens uppmärksamhet.

Liga Dimetere lägger sig på gatan i protest mot
Pridetåget. Foto: Ulf B Andersson

Lördagens manifestation för hbt-rättigheter som en del av mänskliga rättigheter och motdemonstrationen samlade totalt knappt 1 000 personer, vilket är inte många i en stad med omkring 700 000 invånare. Men de två olika budskapen speglar den klyfta som finns i Lettland där acceptansen för andra livsval än heterosexuell familjebildning fortfarande är låg, även om opinionsundersökningar pekar på att acceptansen ökar. Lettlands EU-inträde har också gjort att många ungdomar sökt sig utomlands för att arbeta och studera och tillägnar sig andra värderingar.

Amnestyaktivister från 23 länder hade rest till Riga.
Bland dessa fanns Olga Vesnianka och Uiliia Sachuk
från Ukraina. I staden Mykolayiv förbjöd__ myndigheterna
ett regnbågsfirande som skulle ha hållits den 17 maj.
Foto: Ulf B Andersson

Vid en konferens på fredagen, där politiker och sakkunniga från Estland, Lettland och Litauen diskuterade hbt-situationen i Baltikum, konstaterade samtalets moderator, TV-kändisen Karlis Streips, att han inte kunde föreställa sig ”komma-ut-processen” längre:
- Jag har varit öppen bög sedan jag var 14-15 år, sade han. Men det känns ofta som jag är den ende bögen i Lettland.

Den svenska integrations- och jämställdhetsministern Nyamko Sabuni var inledningstalare vid konferensen och menade att det aldrig går att vara tolerant mot intoleransen. Hon betonade att länder som är medlemmar i Europarådet och EU har förbundit sig att respektera vissa värden och i detta ingår förbud mot diskriminering.
Vad kan Sverige göra mer för att stödja hbt-rörelsen på andra sidan Östersjön?
- Inte så jättemycket mer än vad vi redan gör, sade Nyamko Sabuni till Amnesty Press. Vi ska fortsätta att ta upp frågan i våra bilaterala möten och alltid medverka när Prideaktiviteter anordnas. Under det kommande svenska ordförandeskapet i EU kommer vi anordna konferenser och ta upp dessa frågor på ministermöten.

Nyamko Sabuni på plats i Riga där hon medverkade
i en konferens under Baltic Pride som lockade ett
hundratal personer. Foto: Andrea Bodekull.

Nyamko Sabuni menar att det är viktigt att inte bara diskutera hbt-frågor som rättighetsfrågor:
- Vi måste också se det som en hälsofråga. Vi vet att diskriminering, hot och trakasserier leder till sämre hälsa. Vi måste också diskutera frågan om våld i nära relationer, det förekommer våld också i homosexuella hem.

Hon pekar också på att EU, när väl ett land har blivit medlem, måste bli bättre på att hitta mekanismer för att följa upp att länder lever upp till respekten för allas rättigheter och de värderingar som medlemsstaterna förbundit sig att följa.
Du är inte orolig för att Lettlands regering ska tycka att Sverige och andra länder, som stödjer Baltic Pride, lägger sig i lettiska angelägenheter?
- Om det skulle komma en protest så skulle den hamna hos UD, svarar Nyamko Sabuni. Men det är inget jag har hört. Jag tycker det skulle vara jättekonstigt om de protesterar mot att Sverige arbetar för att värna lettiska medborgares rättigheter. Jag utgår från att de håller en så låg profil som möjligt och låter de här dagarna passera.

Ulf B Andersson
Riga, Lettland

Läs mer:
Domstol sade ja till parad på lördag - ingen minister ville träffa Nyamko Sabuni (Amnesty Press 15 maj)

Prideparad förbjuds i Riga - beslutet överklagat till domstol (Amnesty Press 14 maj)

Svenska Amnesty på plats i Riga

Amnesty om Pride i Lettland, Ryssland och Ukraina (18 maj)

Pride i Riga föregående år:

”Utländska bögar, åk hem” (Amnesty Press 4 juni 2008)

Rigas Prideparad instängd i park (Amnesty Press 11 juni 2007)

Ett glatt Pride inlåsta på ett hotell i Riga (Amnesty Press nummer 3/2006)

reportage | 2009-05-18