ALMEDALEN2017: ”Det finns ingen plan”

Sverige tjatar i FN:s säkerhetsråd. Och möts av motsträviga länder med vetorätt. Men Annika Söder, kabinettssekreterare vid utrikesdepartementet, ser ändå en viss förändring. Sveriges första halvår som medlem i säkerhetsrådet diskuterades vid ett seminarium i Almedalen på tisdagen.

reportage | 2017-07-04
Av: Jennie Aquilonius
Elisabeth Dahlin, Rädda Barnen, Aleksander Gabelic, FN-förbundet, Mari Mörth, Läkare utan gränser, Maja Åberg, Amnesty, Annika Söder, UD och Robert Egnell, moderator.

Elisabeth Dahlin, Rädda Barnen, Aleksander Gabelic, FN-förbundet, Mari Mörth, Läkare utan gränser, Maja Åberg, Amnesty, Annika Söder, UD och Robert Egnell, moderator. Foto: Jennie Aquilonius

Robert Egnell ryser fortfarande vid minnet av jublet i FN:s generalförsamling när det stod klart att Sverige hade kommit in i säkerhetsrådet från 1 januari 2017. Han är professor vid Försvarshögskolan och leder tisdagens seminarium Sverige i FN:s säkerhetsråd i Almedalen, arrangerat av Svenska FN-förbundet, Rädda Barnen, Läkare Utan Gränser och Amnesty international.
Hur har de första sex månaderna gått? undrar han.

Det verkar gå trögt, men Annika Söder, kabinettssekreterare vid utrikesdepartementet, tycker ändå att Sverige har lyckats få till viss förändring: Det handlar bland annat om ett förslag för hur man ska jobba med ansvarsutkrävning när det gäller attackerna med kemiska vapen i Syrien och jämställdhetsskrivningar i flera beslut som säkerhetsrådet fattat. Sverige driver också på om uppföljningsbara krav när det gäller hur fredsinsatser påverkar kvinnor.

– Vi har också på första gången på flera år lyckats få tillstånd ett starkt uttalande mot den humanitära situationen i Jemen, som är ett av de värsta krigen som pågår just nu, säger hon.

Men. Det finns ingen plan framåt. Och det vill Annika Söder bråka om. Hon säger att FN:s säkerhetsråd måste vara det enda säkerhetsrådet i världen som saknar en strategi. Anledningen är att hela strukturen bygger på maktbalansen mellan vetoländerna. När FN bildades 1945 fick säkerhetsrådet fem permanenta medlemmar; segrarmakterna i andra världskriget. Frankrike, Kina, Sovjetunionen (numera Ryssland), Storbritannien och USA gavs rätt att med ett veto stoppa beslut i säkerhetsrådet.

Annika Söder, till höger Robert Egnell.

Annika Söder, till höger Robert Egnell. Foto: Jennie Aquilonius

– För tio år sedan kom generalsekreteraren eller hans medarbetare till säkerhetsrådet varje dag och talade om vad som hände i olika konflikter och vad de såg för riskmoment. Det här är bara borta. Under Sveriges första månad i säkerhetsrådet försökte vi sätta förebyggande av konflikter på dagordningen. Vi återkommer under året med planer på vad säkerhetsrådet ska göra för att förhindra att konflikter blir väpnade,säger Annika Söder.

I panelen finns också representanter från civilsamhället. Aleksander Gabelic, ordförande för Svenska FN-förbundet, säger att det finns en stor frustration över att FN inte gör mer. Han undrar vad Sverige gör för att få parterna att ta ett större ansvar för den humanitära krisen i Jemen.

Annika Söder påpekar att konflikterna både i Jemen och Syrien är ett utslag av de regionala motsättningarna mellan framför allt Iran och Saudiarabien, och här ägnar sig USA åt att spä på motsättningarna och bidrar till nya konflikter i regionen:

– Även här måste vi ha en strategi. Om vi inte kan överbrygga motsättningarna mellan Iran och Saudiarabien blir det svårt att lösa Jemen-konflikten och Syrien-konflikten. Det vi kan göra är att insistera på humanitära korridorer, driva på de permanenta medlemmarna i säkerhetsrådet och de som stödjer Saudiarabien eller Iran. Den senaste veckan har vi haft telefonkontakt med nästan alla inblandade i Jemen och Syrien-konflikterna för att uppmana dem att göra något.

 Maja Åberg och Annika Söder.

Maja Åberg och Annika Söder. Foto: Jennie Aquilonius

Hur går det här ihop med att Sverige exporterar krigsmateriel till Saudiarabien? Maja Åberg, Senior Policy Adviser på Amnesty international påpekar att både Amnestys rekommendationer och FN:s vapenhandelsfördrag, ATT, anger att länder inte bör exportera krigsmateriel om det finns risk att handeln medverkar till kränkningar av mänskliga rättigheter.

– Vi har precis lagt ett förslag till lagrådsremissen om förstärkta regler för vapenexport. Med de skrivningar som finns där om demokrati och mänskliga rättigheter kommer den instans som provar sådana ärenden att få göra andra bedömningar, svarar Annika Söder.

Mari Mörth, generalsekreterare för Läkare utan gränser, berättar att det är svårt för organisationen att hjälpa de mest utsatta människorna, på grund av politiska skäl och säkerhetsskäl. Hon undrar vad kabinettssekreteraren har sett av resolution 2286, om skydd för sjukvårdsinrättningar i väpnade konflikter. Annika Söder tycker att säkerhetsrådet tar hyfsat bra beslut.

– Men det är upp till dem som finns på marken att genomföra dem, och det gör de inte. Det är samma sak här, vi får tjata och se till att normerna finns där. Jobba för att ta fram nya fakta, bevis för att så här får det inte gå till och ställa de ansvariga inför rätta. Men det är inte bra som det ser ut nu. Vi återkommer med nya förslag från folkrätts- och nedrustningsdelegation om hur vi ska driva det här under kommande år, säger Annika Söder.

Elisabeth Dahlin och Aleksander Gabelic.

Elisabeth Dahlin och Aleksander Gabelic. Foto: Jennie Aquilonius

Elisabeth Dahlin, generalsekreterare för Rädda Barnen, frågar om det blir någon resolution om säkra skolor, eftersom världens konflikter gör att totalt 30 miljoner barn inte går i skolan. Annika Söder säger att det inte är bestämt hur Sverige ska hantera frågan om en resolution:

– Det finns ett starkt motstånd hos flera permanenta medlemmar mot att anta beslut som rör ett helt område, som barn eller gender. Vi måste jobba med de konkreta situationerna, få in den här typen av skydd i beslut som handlar om vad säkerhetsrådet tycker om en konflikt och hur en fredsoperation ska arbeta.

Annika Söder återkommer flera gånger till problemen med de motsträviga permanenta medlemmarna. Moderator Robert Egnell undrar om det går att begränsa användningen av vetot? Annika Söder tror att det kanske hade gått om stämningen mellan stormakterna varit bättre. Men Sverige har anslutit sig till det franska förslaget Code of Conduct, som vill få de permanenta medlemmarna att förbinda sig att inte använda vetot, såvida inte något särskilt viktigt nationellt intresse står på spel.

FN:s säkerhetsråd i möte.

FN:s säkerhetsråd i möte. Foto: White House (Pete Souza)/Wikimedia

– Efter andra världskriget fick man med de berörda makterna i säkerhetsrådet mot att de hade chansen att säga nej till förslag, de ville inte avhända sig sin makt. Det är dilemmat, vill vi ha dem i säkerhetsrådet där de har extra mycket makt, eller vill vi att säkerhetsrådet ska bli en klubb där vi diskuterar saker och stormakterna inte bryr sig så mycket om det? Vi kanske är på väg mot en sådan utveckling ändå, det är lite så det ser ut nu, konstaterar Annika Söder.

Jennie Aquilonius
jennie.aquilonius@gmail.com

Läs också
Amnesty: Vetorätten för folkmord bör avskaffas (DN 25 februari 2015)

Amnesty International i Almedalen
Läs mer här

Amnesty Press på Almedalen2017

ALMEDALEN2017: ”Tiggeriförbud kan vara en inskränkning av yttrandefriheten” (9 juli 2017)

ALMEDALEN2017: ”Styr migrationen med hopp – inte murar” (8 juli 2017)

ALMEDALEN2017: ”Det är skitläskigt, men jag gör det ändå” – kärlek var motbudskapet när nazisterna kom till Visby (7 juli 2017)

ALMEDALEN2017: Mens hindrar flickor från att gå i skolan och är en facklig fråga (7 juli 2017)

ALMEDALEN2017: Rättssäkerhet och asylärenden – många frågetecken (6 juli 2017)

ALMEDALEN2017: ”IS fall kan förstärka de etniska motsättningarna” (6 juli 2017)

ALMEDALEN2017: Mänskliga rättigheter – i fara även i Sverige? (5 juli 2017)

ALMEDALEN2017: Risk för fortsatt vapenexport till diktaturer trots nytt förslag (4 juli 2017)

ALMEDALEN2017: Mänskliga rättigheter på export – går det ihop med företagens affärer? (4 juli 2017)

reportage | 2017-07-04
Av: Jennie Aquilonius