Riksmötets öppnande: Mänskliga rättigheter i fokus vid sekulär ceremoni

Den sekulära ceremonin, organiserad av Humanisterna, i samband med Riksmötets öppnande drog fullt hus på Konstakademien i Stockholm den 13 september. Temat var mänskliga rättigheter och trosfrihet och Amnestys generalsekreterare Anna Lindenfors var en av talarna.

reportage | 2016-09-14
Av: Vera Häggblom
Även publicerad i AmnestyPress #4/2016
 Svenska Amnestys generalsekreterare Anna Lindenfors hoppas att riksdagsledamöterna har de mänskliga rättigheterna i åtanke då de fattar beslut under riksdagsåret.

Svenska Amnestys generalsekreterare Anna Lindenfors hoppas att riksdagsledamöterna har de mänskliga rättigheterna i åtanke då de fattar beslut under riksdagsåret. Foto: Vera Häggblom

– Vi tycker att det är ett ypperligt tillfälle för oss att kunna prata med riksdagsledamöter och statsråd, säger Anna Lindenfors om Amnestys medverkan.

De många porträtten i Konstakademiens högtidssal bligar ned på det hundratal besökare som har kommit till den sekulära ceremonin. Bland dem som har valt bort Storkyrkans traditionella gudstjänst, som pågår samtidigt på motsatt sida om Helgeandsholmen, syns bland annat riksdagsledamöter, tre ministrar och kulturpersonligheter. En av dem som föredrar det sekulära alternativet är inrikesminister Anders Ygeman (S).

– Eftersom jag inte är troende är det mer naturligt för mig att gå på en sekulär högtid. Men jag tycker att det är bra att det finns religiösa högtider också för de som är troende, förklarar Anders Ygeman sitt val av ceremoni.

Amineh Kakabaveh (V) tycker att det är viktigt att markera att det i ett sekulärt land som Sverige finns andra alternativ än religionen för att skapa gemenskap.

Amineh Kakabaveh (V) tycker att det är viktigt att markera att det i ett sekulärt land som Sverige finns andra alternativ än religionen för att skapa gemenskap. Foto: Vera Häggblom

Även riksdagsledamoten Amineh Kakabaveh (V) har för andra gången valt att vara med under den sekulära högtidsstunden.

– Sverige är ett sekulärt land och det är viktigt att markera att det här finns andra alternativ än religionen för att skapa gemenskap. Kyrkorna är bra på många sätt när det gäller att ta upp andliga och filosofiska frågor, men det är lite konstigt att riksdagen ska börja året i kyrkan, säger Amineh Kakabaveh, som föddes in i en muslimsk familj, men själv är ateist.

Det är förbundet Humanisterna som arrangerar den sekulära ceremonin. Organisationens ordförande Christer Sturmark säger att det är historiskt att riksdagsförvaltningen i år genom att skicka ut två parallella inbjudningar till såväl den sekulära ceremonin som till gudstjänsten i Storkyrkan visar vad han kallar en livsåskådningsneutral hållning.

– Den här dagen firar vi den representativa demokratin, som handlar om att makten utgår från folket och inte från Gud, och därför är det viktigt med en sekulär ceremoni, säger Christer Sturmark.

Humanisternas ordförande Christer Sturmark, inrikesminister Anders Ygeman (S) och justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S).

Humanisternas ordförande Christer Sturmark, inrikesminister Anders Ygeman (S) och justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S). Foto: Vera Häggblom

Temat för årets högtidsstund är mänskliga rättigheter och trosfrihet. I sitt tal säger Anna Lindenfors att Amnesty ser en global trend där alltfler regeringar inte bara kränker enskilda individers rättigheter utan också underminerar de lagar och institutioner som har instiftats för att skydda dessa rättigheter.

– Kampen mot terrorismen har gjort att många stater fokuserar mer på nationell säkerhet, stabilitet och ordning, och tyvärr sker det ofta på bekostnad av mänskliga rättigheter, säger hon.

Anna Lindenfors uppmanar också de folkvalda både till att upprätthålla kunskapen om mänskliga rättigheter i Sverige och till att höja rösten mot stater som minskar utrymmet för det civila samhället och kränker sina medborgares rättigheter.

Att Amnestys medverkan vid den sekulära högtiden skulle väcka kritik från religiösa grupper ser inte Anna Lindenfors som en risk.

– Amnesty står ju för religionsfrihet, så vi samarbetar både med religiösa och icke-religiösa organisationer. Idag har vi blivit inbjudna av Humanisterna, men vi skriver också debattartiklar med exempelvis Diakonia. Vi är politiskt och religiöst obundna, säger Anna Lindenfors till Amnesty Press.

Anna Lindenfors är gift med Patrik Lindenfors, ledamot i Humanisternas förbundsstyrelse, men hon tror inte att det är anledningen till att Amnesty har blivit inbjuden som en av huvudtalarna under högtidsstunden.

– Nej, inte alls. Humanisterna har bjudit in Amnesty som den största människorättsorganisationen i Sverige, sedan råkar jag vara gift med Patrik. De hade bjudit in oss ändå, tror jag, säger Anna Lindenfors.

Asylsökande ”Mili” från Bangladesh beskrev ur ett personligt perspektiv vikten av religionsfrihet i samhället.

Asylsökande ”Mili” från Bangladesh beskrev ur ett personligt perspektiv vikten av religionsfrihet i samhället. Foto: Vera Häggblom

En människa som personligen har upplevt hur det är att leva i ett land där religionsfriheten i praktiken är begränsad är ”Mili”, asylsökande från Bangladesh. Hennes starka berättelse om hur hon, som kommer från en konservativ sunnimuslimsk familj, som 22-åring förälskade sig i en hinduisk man, får åhörarnas odelade uppmärksamhet. ”Milis” man lämnade så småningom hinduismen och blev en av de sekulära bloggare som har utsatts för hot och attacker i Bangladesh under de senaste åren.

– Vår relation tolererades inte, vare sig av min familj eller av samhället i stort, och vi tvingades hålla vårt äktenskap hemligt, säger hon.

På grund av alla hot tvingades ”Mili” och hennes man till slut att fly från Bangladesh till Sverige.

– Religionsfriheten är grundläggande för att vara en fri människa. Tack Sverige för vad ni gör för mig och min make och, snälla, var stolta över er sekulära stat och er religionsfrihet, säger hon och river ned ceremonins starkaste applåder.

Text och foto: Vera Häggblom
vera.haggblom@gmail.com

Fakta – Riksmötets öppnande

Högtidssalen på Konstakademien blev fullsatt under den sekulära ceremonin i samband med Riksmötets öppnande.

Högtidssalen på Konstakademien blev fullsatt under den sekulära ceremonin i samband med Riksmötets öppnande. Foto: Vera Häggblom

  • Riksmötets öppnande sker i september varje år och markerar starten på riksdagens arbetsår efter sommaruppehållet.

  • Inför öppnandet hålls ett upprop av riksdagsledamöterna i kammaren, och därefter kan de välja att antingen gå på en riksdagsgudstjänst i Storkyrkan, eller på Humanisternas sekulära alternativ (alternativt välja bort bägge ceremonierna).

  • Humanisterna har arrangerat den sekulära högtidsstunden sedan 2012, men det är först i år som riksdagsförvaltningen parallellt har skickat ut inbjudningar till såväl den religiösa som den sekulära ceremonin.

En kortare version av denna artikel publiceras i Amnesty Press nummer 4/2016

reportage | 2016-09-14
Av: Vera Häggblom
Även publicerad i AmnestyPress #4/2016