Hårda fängelsedomar mot oppositionella i Nicaragua

Den 7 november 2021 hölls val i Nicaragua där Daniel Ortega valdes till president efter att ha låtit fängsla flera andra kandidater. En rad oppositionella har de senaste veckorna dömts till långa fängelsestraff. En av dem som har dömts är den den legendariska revolutionskommendanten Dora María Téllez,66.

reportage | 2022-03-29
Av: Erika Brenner

María José Quintero och Dora María Téllez under en MRS-aktivitet. Foto: Privat

Den legendariska revolutionskommendanten Dora María Téllez, 66, riskerar att dö som politisk fånge i Nicaragua som följd av tortyr och bristande hälsovård. Detta befarar både människorättsorganisationer och anhöriga.

– Jag tror att Dora María har gjort upp med sig själv att hon kan offra sitt liv för Nicaragua, landet har alltid kommit i första hand för henne, säger kusindottern María José Quintero.

Dora María Téllez, i folkmun kallad ”Dora María”, greps i juni 2021 och har sedan dess suttit i isoleringscell i det ökända fängelset ”El Chipote”. Cellen lär vara utan fönster och hon vet bara om det är dag eller natt när hon tas ut till ännu ett ändlöst förhör. Den enda familjemedlemmen som har fått besöka henne är brodern som är advokat och som regeringen ”är skyldig några tjänster”, enligt kusindottern.

– Han har lyckats träffa Dora María två gånger men får inte lämna mat åt henne, bara lite kex. Han berättar att hon har förlorat mycket vikt men att hon uppger att hon ”mår bra”, säger María José Quintero, som på latinamerikanskt vis kallar Dora María sin moster.

─ Men jag tror inte att min moster har det bra utan betraktar sin fångenskap som ännu en politisk protest, fortsätter hon.

Dora María är en av ett 40-tal andra från oppositionen som greps i upptakten till presidentvalet i Nicaragua i november 2021. Människorättsorganisationer och anhöriga vittnar om att hälso- och sjukvården i fängelset är bristfällig eller icke-existerande och att fångarna har gått mycket ner i vikt. De har svårt att gå och tala och många verkar psykiskt nedbrutna. 21 av fångarna är, liksom Dora María, över 60 år och 17 av dem lider av kroniska sjukdomar.

Hugo Torres Jimènez avled den 11 februari. Foto: Confidencial/Wikimedia

Den 11 februari avled en av fångarna, Hugo Torres Jiménez, även han en mytisk oppositionsfigur, 73 år gammal. Han insjuknade i fängelset och fördes till ett civilt sjukhus där han dog i fångenskap, utan att ha fått träffa sina anhöriga.

– President Daniel Ortega och Rosario Murillo (Ortegas hustru och tillika vicepresident, red. anm.) dödade honom helt enkelt och jag tror att andra kommer att gå samma öde till mötes, säger María José Quintero.

Men efter Hugo Torres Jiménez mycket uppmärksammade död har tre äldre fångar fått byta fängelse mot husarrest på grund av deras hälsotillstånd.

Hugo Torres Jiménez och Dora María Téllez är kanske de mest mytomspunna av fångarna. De hörde båda till nuvarande president Daniel Ortegas närmaste krets inom sandiniströrelsen FSLN under revolutionsåren 1970-1980 då motståndet mot Somozadynastin, som hade styrt sedan 1930-talet, växte i landet.

Hugo Torres Jiménez gick under namnet ”Comandante 1”. Han deltog bland annat i en spektakulär operation 1974 som befriade Daniel Ortega från fångenskap och i aktionen mot nationalförsamlingen 1978 där utväxling av gisslan befriade ett antal sandinister från fängelser. Dora María kallades ”Comandante 2” och var som 22-åring och enda kvinna en av ledarna för aktionen 1978.

– Dora María har specialiserat sig på att fälla diktaturer. Den enda skillnaden är att de har olika namn, säger María José Quintero.

Efter att Antonio Somozas diktatur hade störtats i juli 1979 och sandinisterna tagit över, blev Dora María som 23-åring hälsovårdsminister i Nicaraguas första sandinistiska regering. Den posten behöll hon tills president Daniel Ortega förlorade makten i valen 1990 men fortsatte ”regera underifrån”.

Dora María bröt dock med Daniel Ortega 1995 och grundade tillsammans med några andra det sandinistiska utbrytarpartiet MRS - Movimiento Renovador Sandinista.

– Då hade Ortega för länge sedan gett upp det sandinistiska, socialistiska projektet. Han hade börjat visa auktoritära tendenser och föra en våldsam politik, förklarade Dora María till mig i en intervju 2018.

Demonstration i Managua i juni 2018. Foto: Oscar Navarrete/Amnesty International

Då, 2018, hade hon precis gått under jorden liksom många andra regeringskritiker, i kölvattnet av det sociala upproret mot regeringen som exploderade det året. Flera hundra personer dödades, tusentals fängslades, torterades eller tvingades i landsflykt.

Många, liksom Dora María, tog sin tillflykt till så kallade ”säkra hus”. Tydligen var Doria Marías tillflyktsort inte så säker för hon berättade att regeringens drönare cirkulerade över huset medan vi då talade över en knastrig whatsapp-förbindelse.

Dora María förklarade vidare att Ortegas projekt hade börjat handla om personlig, politisk och ekonomisk makt, utan politiskt program eller ideologi och att han just därför var farlig:

– Vi insåg att vi inte längre kunde påverka det sandinistiska partiet inifrån och bildade därför MRS, berättade Dora María.

Dora Marías kamp mot tidigare partifränden och revolutionskamraten hade börjat när MRS bildades.

─ Hon kände Daniel Ortega och hans närmaste krets mycket väl. De, å sin sida, betraktade henne som en bitter förrädare, säger kusindottern María José Quintero.

Många besökte Dora María när hon ensam hungerstrejkade i protest mot stängningen av partiet MRS 2008. Foto: Erika Brenner

Daniel Ortega svarade med en hätsk smutskastningskampanj mot henne och när han åter kom till makten efter valet 2006 upplöstes partiet MRS av högsta valmyndigheten. Dora María inledde, helt ensam, en uppmärksammad hungerstrejk i protest mot stängningen, utan resultat. Men sympatin för Dora María och oppositionen ökade – liksom Ortegas beslutsamhet att till varje pris behålla och förstärka sin makt.

Det blev allt svårare för oppositionen att verka under det evigt hårdare förtrycket men Dora María fortsatte oförtrutet kampen, bland annat som aktivist inom kvinno- och hbtqi-rörelserna, som inte bara har hört till de mest aktiva inom oppositionen, utan också till dem som regeringen slagit ner på allra hårdast.

Dora María hörde till de första som greps förra året under ett massivt polistillslag, den 13 juni. Till de andra som arresterades hörde framträdande politiska ledare, studenter, journalister, affärsmän och aktivister.
Sju av dem ansågs vara möjliga presidentkandidater, bland dem Daniel Ortegas främsta politiska motståndare, Cristiana  Chamorro, som är redaktör för tidningen La Prensa.

Cristiana  Chamorro är dotter till Pedro Joaquin Chamorro, som mördades av Somoza-diktaturen 1978 och Violeta Chamorro, som 1990 besegrade Daniel Ortega i presidentvalet .

President Daniel Ortega och hans fru, vicepresident Rosario Murillo, röstar i valet 7 november 2021. En rad andra kandidater hade gripits före valet och paret Ortega/Murillo vann med 75 procent av rösterna. Foto: Cesar PEREZ / Nicaraguan Presidency / AFP/TT

Ortega omvaldes den 7 november 2021 i ett val som kritiserades hårt av människorättsorganisationer och många länder, inklusive USA och EU, avfärdade valet som en fars.

I januari i år inleddes blixträttegångar mot de politiska fångarna och med stöd av en kontroversiell lag som antogs förra året har 27 av dem nu dömts till fängelsestraff på mellan 8 och 15 år. Cristiana  Chamorro dömdes till åtta års fängelse för penningtvätt.

Fångarna har anklagats bland annat för konspiration, för att underminera den nationella integriteten, för penningtvätt och för att ha erhållit resurser från utländska källor i syfte att skada nationens högsta intressen. Till bevismaterialen hör tweets och WhatsApp-chattar.

Dora María dömdes till maximistraffet 15 års fängelse. Rättegången hölls bakom stängda dörrar i Chipote-fängelset. Ingen anhörig, inte heller brodern, fick närvara.

– Vi familjemedlemmar är både ledsna och rasande, ingen borde uppoffra sig så mycket. Men Dora María har alltid varit medveten om vilka konsekvenser hennes handlingar kan få, försäkrar kusindottern María José Quintero.

Dora Maria skrev ett brev riktat till de svenska myndigheterna för att hjälpa María José få asyl i Sverige. Men det var förgäves och nu hoppas kusindottern på asyl i Kanada.

Quintero är själv i landsflykt i grannlandet Costa Rica med sin tonåriga dotter. Dit kom hon efter att under dramatiska omständigheter ha flytt till Sverige. Men därifrån blev hon utvisad till Costa Rica. (Läs hennes historia i detta reportage där hon av säkerhetsskäl uppträdde under namnet Carolina Sánchez).

Orsaken till att María José Quintero tvingades fly är just hennes släktskap till Dora María. En nära vän till familjen, som anslutit sig till paramilitären och deltog i förföljelsen och dödandet av politiska motståndare, angav henne:

– Han kallade mig terrorist och gav order om att jag och min dotter skulle dödas. Det var en chock att upptäcka att en person som jag hade känt hela mitt liv hade förrått mig.

När María José Quintero väl lyckats fly till Sverige, försökte Dora María hjälpa sin släkting att få politisk asyl genom att skriva ett brev riktat till Migrationsverket. I brevet stod det bland annat: ”Tusentals blir förföljda, arresterade, torterade, illegalt dömda för att ha deltagit i demonstrationer. Min systerdotter María José riskerade att bli kidnappad, hennes liv och hälsa var i fara. Detta tvingade henne lämna landet mycket skyndsamt”.

Dora Marías appell hjälpte inte, inte heller María José Quinteros övriga dokumentation. Och de svenska myndigheterna förstod henne heller inte när hon gång på gång förklarade att hon inte kunnat be den nicaraguanska polisen om skydd:

– Det var ju de som ville döda mig, säger María José Quintero och berättar att hon och dottern skulle riskera livet om de återvände till Nicaragua.

Kvinnorättsaktivisten Dora María Téllez under firandet av Internationella kvinnodagen den 8 mars 2017. Foto: Erika Brenner

Hon berättar att hon sedan barndomen har hört att Dora María var en rebell: hon var flickan som inte ville klä sig i kjol och som alltid gick sin egen väg.

– Jag var likadan som barn så jag har alltid identifierat mig med min moster, berättar hon.

Hela familjen har alltid beundrat och sett upp till sin berömda släkting men har inte alltid lyssnat på henne.

– Hon försökte under årtionden öppna våra ögon, få oss att se det vi inte ville eller kunde se. Jag tror att detta kan kosta henne livet, säger María José Quintero.

Erika Brenner
[email protected]

Läs också

Nicaraguan publisher Juan Lorenzo Holmann convicted on money laundering charges (Committee to Protect Journalists 24 mars 2022)

Government Critics Languish in Nicaraguan prisons (Human Rights Watch 10 mars 2022)

Nicaragua: Open letter to Permanent Representatives to the UN Human Rights Council (Amnesty International 8 mars 2022)

Statement by the UN High Commissioner for Human Rights on the situation of human rights in Nicaragua before the 49th session of the Human Rights Council (7 mars 2022)

Putting a Spotlight on Nicaragua’s Brutal Repression (Human Rights Watch 7 mars 2022)

Nicaragua’s Ultimate Sham Trial (Human Rights Watch 14 februari 2022)

Nicaragua: Announcement of Ortega’s re-election augurs a terrible new cycle for human rights (Amnesty International 8 november 2021)

Läs mer från Amnesty Press

Abort i Nicaragua: Skrämda till tystnad (10 november 2020)

Coronaviruset: Hård kritik mot Nicaraguas sätt att bemöta pandemin (30 juli 2020)