Coronaviruset: Med livet som insats – när jobbet blir en hälsofara

Medan vissa kan jobba hemifrån måste andra arbeta för att hålla samhället igång. Det som tidigare varit ett vanligt arbetspass har plötsligt blivit en potentiell hälsofara som i värsta fall kan leda till döden.

reportage | 2020-06-16
Av: Jennie Aquilonius
Även publicerad i AmnestyPress #2/2020
 Michael Lundgren kände obehag när han körde buss då passagerare visade dålig respekt. Den 28 april lade han ett skyddstopp och bussarna i Jönköping stannade.

Michael Lundgren kände obehag när han körde buss då passagerare visade dålig respekt. Den 28 april lade han ett skyddstopp och bussarna i Jönköping stannade. Foto: Ulrika Karlström

Resenärerna hostar och nyser rakt ut. Håller inte för, hostar inte i armvecket. Många sitter nära bakom Michael Lundgren när han kör bussen genom Jönköping i mitten av mars. De kommer fram för att visa månadskort och köpa biljetter. Han känner ett lätt obehag där på förarplatsen.

– Respekten från resenärerna var inte så stor. Jag var inte direkt rädd för att bli smittad, men det kändes inte trevligt att sitta och köra buss, säger Michael Lundgren, som också är skyddsombud för fackförbundet Kommunal.

Det första fallet av covid-19 i Sverige rapporteras i Jönköping den 31 januari. Oron börjar växa bland bussförarna. Tidigt bestäms att framdörrarna ska stängas så att färre passagerare ska passera förarna. Men personer utan månadskort måste fortfarande gå fram och lösa biljett.

Sedan kommer beskeden ett efter ett. Två busschaufförer i Stockholm har dött av covid-19. En i Helsingborg. En i Västerås. Även om det inte är klarlagt om de smittats i tjänsten eller någon annanstans ökar oron.

Från London rapporterar The Guardian om hur stadens bussförare är livrädda efter att tre förare och två kontrollanter dött av coronaviruset.

Busslinje 38 i London.

Busslinje 38 i London. Foto: Arriva436 /Wikimedia

Storbritannien är nedstängt, men kollektivtrafiken måste rulla för att samhällsviktig personal ska kunna ta sig till jobbet. I USA rapporteras om ett hundratal döda förare.

Den 20 april, när 20 bussförare har avlidit, blir det gratis att åka buss i London för att resenärerna ska hålla distans till förarna.

En vecka senare rapporterar Financial Times att 28 av Londons 31 000 bussförare dött efter att testat positivt för covid-19. Det är 16 gånger fler än antalet som avlidit inom vårdsektorn, där har 82 personer dött av de 1,5 miljoner som arbetar inom hälso- och sjukvård i London.
Fackförbundet Unite the Union kräver nu desinfektionsmedel, munskydd och handskar till bussförarna.

I Jönköping vill Michael Lundgren spärra av de främre sätena och arbetsgivaren Keolis säger ja, om de får okej från Länstrafiken att inte ta betalt av passagerarna. Men Länstrafiken säger nej, eftersom de då skulle gå miste om biljettintäkter.

– Det var en ren pengafråga. Det är förkastligt. Pengar kan inte styra över ett människoliv. Jag förstår inte vad man tänker med. Det är dessutom inte bara resenärer som kan smitta oss, vi kan också smitta resenärerna, säger Michael Lundgren.

Carl-Johan Sjöberg.

Carl-Johan Sjöberg. Foto: Jönköpings Länstrafik

Carl-Johan Sjöberg, trafikdirektör på Jönköpings länstrafik, hade hellre sett plexiglas som skydd, något som många butiker satt upp. Han håller inte med om att biljettintäkterna skulle gå före förarnas hälsa.

– Det går inte att ställa frågan så. Då skulle vi inte kunna ta betalt för någonting i samhället. Smittan sprids inte mer på en buss än på andra ställen där många kunder vistas, till exempel i dagligvaruhandeln. Det här går ut över våra resenärer som måste lösa biljett i förväg, vilket kan bli svårt för en del, säger Carl-Johan Sjöberg.

Den 28 april lade Michael Lundgren ett skyddsstopp. Det är skyddsombudets starkaste verktyg och innebär att arbetet avbryts med anledning av omedelbar och allvarlig fara för de anställdas liv och hälsa. Från klockan 12 stod bussarna stilla. Arbetsmiljöverket kopplades in och gick på Kommunals linje, främre delen av bussen måste spärras av.

– Det var en stor seger att vi lyckades få till något som är viktigt för att skydda förarna. Alla kollegor blev glada och tyckte att vi hade kämpat väl ihop. Många känner sig tryggare och det har blivit en annan pepp i förarkåren, säger Michael Lundgren.

Trygga och sunda arbetsförhållanden är en mänsklig rättighet. Det slås fast i FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. I Sverige ser Arbetsmiljöverket till att lagar om arbetsmiljö följs. Myndigheten har sett en ökning av skyddsstopp, larm om brister i smittskyddet och anmälningar om allvarliga händelser i coronans spår. Larmen kommer framför allt från kollektivtrafiken, transport, vård och äldreomsorg.

En åklagare har till exempel inlett en förundersökning om arbetsmiljöbrott på äldreboendet Berga i Solna. Det efter att Kommunals skyddsombud anmält boendet till Arbetsmiljöverket och SVT granskat fallet. Boendet har höga dödstal bland de äldre i covid-19. De anställda ska ha tvingats gå mellan sjuka och friska personer samtidigt som det har varit brist på skyddsutrustning. Ledningen ska även ha försökt få personalen att jobba trots symtom. Boendets ledning har dock tillbakavisat uppgifterna.

En annan strid handlar om äldreboendet Serafen i Stockholm. Där lade Kommunals skyddsombud ett skyddsstopp den 7 april. De menade att det inte räckte med enbart visir när personalen vårdade coronasmittade, utan att de även skulle använda munskydd. Det höll Arbetsmiljöverket med om. Men Stockholms stad överklagade beslutet och frågan har nu vandrat upp i kammarrätten.

Kommunal tolkade det första beskedet från Arbetsmiljöverket som prejudicerande. Men sedan gick Arbetsmiljöverket, Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Inspektionen för vård och omsorg, IVO, ut med två gemensamma uttalanden. De poängterade att beslutet bara gällde den enskilda arbetsplatsen och att varje bedömning måste göras lokalt.

Tobias Baudin.

Tobias Baudin. Foto: Kommunal

En granskning från SVT visade senare att arbetsgivarorganisationen Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, både kallat till det möte som låg bakom utspelet och varit med och utformat texterna.

Kommunal har JO-anmält Arbetsmiljöverket, som enligt förbundet har agerat partiskt genom att bara samråda med arbetsgivarsidan.

– De ska agera domstol på arbetsmarknaden när vi tycker olika och då måste de framstå som opartiska och fristående. Vi vill att JO ska titta på om en myndighet kan agera så här, säger Tobias Baudin, ordförande för Kommunal.

Han berättar att oron bland medlemmarna är stor, särskilt inom äldreomsorgen. De är rädda för att bli smittade eller att dra hem sjukdomen till familjen. Han hade gärna sett tydligare riktlinjer från Folkhälsomyndigheten. I dag ska riskbedömningen kring vilken personlig skyddsutrustning som behövs göras lokalt av ansvariga på äldreboenden.

– Otydligheten och att alla gör olika bidrar starkt till oron, bedömningarna skiljer sig från äldreboende till äldreboende, från kommun till kommun, säger Tobias Baudin.

Han ser ett tydligt klass- och könsperspektiv. På sjukhusen arbetar läkare och sjuksköterskor med långa utbildningar, medan det i äldreomsorgen jobbar vårdbiträden, undersköterskor, andra med kortare utbildning och många nyanlända.

– På sjukhusen är det inget snack om att det ska finnas skyddsutrustning, och det är helt rätt. Men i äldreomsorgen tjafsar vi fortfarande om vi ska få de enklaste munskydd. Det verkar inte vara lika noga att skydda arbetare och kvinnor, det gör mig riktigt upprörd, säger Tobias Baudin.

I slutet av april lanserade tyska läkare en avklädd fotomanifestation på internet, Blanke Bedenken (naken oro), för att lyfta fram bristen på skyddsutrustning som riskerar deras liv när de arbetar för att hjälpa covid-19-patienter.

I slutet av april lanserade tyska läkare en avklädd fotomanifestation på internet, Blanke Bedenken (naken oro), för att lyfta fram bristen på skyddsutrustning som riskerar deras liv när de arbetar för att hjälpa covid-19-patienter. Foto: www.blankebedenken.org

Under våren har både Läkarförbundet och Vårdförbundet larmat om brist på skyddsutrustning. De är inte ensamma. Den 3 mars skrev Världshälsoorganisationen, WHO, att bristen var så stor att den ”äventyrade hälsan för vårdpersonal världen över”.

I april genomförde tyska allmänläkare en digital nakenprotest mot bristen på skyddsutrustning. Läkarna kände sig utsatta och hade ropat efter skydd under flera månader utan att bli hörda. I protesten Blanke Bedenken, som betyder ungefär ”naken oro”, poserar de nakna med bara stetoskop runt halsen.

– Nakenheten är en symbol för hur sårbara vi är utan skydd, säger läkaren Ruben Bernau till tidningen Ärztezeitung.

På den internationella arbetsmiljödagen, den 28 april, hölls en tyst minut i Storbritannien för samhällsviktig personal, som vård- och omsorgsanställda och bussförare, som förlorat sina liv till covid-19.

Den medicinska nyhetssajten Medscape hyllar också personal inom vårdsektorn som avlidit i sjukdomen. Den 13 maj fanns över tusen namn från 60 länder på deras lista.

Den 28 april hålls en tyst minut i Storbritannien för att hylla de  arbetande som dött i landet under pandemin. Här är det sjukvårdsanställda på Mater-sjukhuset i Belfast som samlas.

Den 28 april hålls en tyst minut i Storbritannien för att hylla de arbetande som dött i landet under pandemin. Här är det sjukvårdsanställda på Mater-sjukhuset i Belfast som samlas. Foto: Peter Morrison/Pa Photos/TT

I Sverige har en förundersökning om misstänkt arbetsmiljöbrott genom vållande till annans död inletts efter att en sjuksköterska på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge avlidit.

Hon hade vårdat coronapatienter och testats positivt för covid-19. Skyddsombud på arbetsplatsen ansåg att hon arbetat utan tillräcklig skyddsutrustning och gjorde en polisanmälan. Även en vårdanställd på Akademiska sjukhuset i Uppsala och en hemtjänstsanställd i Skellefteå har avlidit. I inget av fallen är det klarlagt om personen smittats på arbetet.

Den 24 april stängdes Kågeskolan i Skelleftå. Minst tio personer i personalen var smittade och en lärare i 60-årsåldern avled i covid-19. Gunilla Persson, smittskyddsläkare i Region Västerbotten, sade till SVT att det var troligt att de flesta hade smittats på skolan.

När det gäller handeln råder stora problem med trängsel i butiker. Enligt Susanna Gideonsson, ordförande för Handelsanställdas förbund, är det vanligt att affärerna släpper in för många kunder – i strid med Folkhälsomyndighetens råd.

– Många medlemmar är oroliga, har ont i magen och är rädda för att bli smittade eftersom de jobbar i en sådan oskyddad miljö och kan träffa flera hundra, uppemot tusen personer per dag, säger Susanna Gideonsson.

Hon berättar att de flesta företag satt upp plexiglas vid kassorna, men det är svårt för anställda att skydda sig ute på butiksgolvet. Kunderna håller avstånd till varandra i kön, men inte till personalen ute i butiken.

– När personalen till exempel packar upp varor är det inte ovanligt att kunder sträcker sig förbi för att ta något, utan respekt för att personalen också är människor som kan smittas, påpekar hon.

Susanna Gideonsson.

Susanna Gideonsson. Foto: Pernille Tofte

Handels vill att arbetsgivarna ska tillåta färre personer i butikerna och se till att kunderna håller avstånd till personalen. Förbundet har begärt ett möte med Folkhälsomyndigheten och vill att kommunerna ska få rätt att stänga butiker på samma sätt som de kan göra med restauranger som inte sköter sig.

Susanna Gideonsson är också ordförande för Uni Europa handel, en sammanslutning av fackförbund inom handeln i Europa. I många europeiska länder har butiker varit stängda under våren, men de livsmedelsbutiker som har hållits öppna har på de flesta håll varit duktiga på att ordna med skydd och strikta restriktioner.

– Det får ofta bara vara ett visst antal personer i affären samtidigt och de har ett kösystem på plats där människor står i långa ringlande köer utanför butiken med två meters avstånd.

Susanna Gideonsson är föreslagen som ny LO-ordförande när LO den 15 juni håller en digital kongress.

Text: Jennie Aquilonius
[email protected]

Fler skyddsstopp

Arbetsmiljöverket ser en ökning i antalet skyddsstopp, larm om brister i smittskydd och arbetsgivare som anmäler allvarliga händelser på grund av corona. Av de skyddsombud som vill att ha Arbetsmiljöverkets hjälp med förbud eller föreläggande av vite jobbar sju av tio inom transport eller kollektivtrafiken. I ett tiotal fall har myndigheten gripit in med beslut om att stänga framdörrarna på bussar och att passagerarna ska hålla avstånd till föraren.

– Det är en allvarlig bild vi ser där. Jag tror att många initialt inte hade tänkt på att det är en stor exponering på dem som kör våra fordon i kollektivtrafiken. Men fler och fler stänger framdörrarna utan vår inblandning, säger Håkan Olsson, ställföreträdande generaldirektör för Arbetsmiljöverket.

Håkan Olsson.

Håkan Olsson.

I början av maj hade landets skyddsombud lagt fler skyddsstopp än under hela förra året. Nästan hälften handlade om tillgången till personlig skyddsutrustning inom vård och äldreomsorg. Arbetsgivarna har anmält nästan tusen allvarliga händelser som är relaterade till corona. Nio av tio anmälningar gäller vård och omsorg. Det kan handla om att sjuksköterskor och undersköterskor riskerat smitta, att det inte funnits tillräckligt med skyddsutrustning eller att utrustningen varit bristfällig.

– Det är allvarligt att personalen inte har tillgång till rätt skyddsutrustning för att kunna jobba sunt och säkert, säger Håkan Olsson.

Han berättar att tillgången har blivit bättre, även om läget fortfarande är ansträngt. Läget var värst i början av pandemin, särskilt inom äldreomsorgen.

I mars presenterade Arbetsmiljöverket en treårig granskning av det förebyggande arbetsmiljöarbetet inom äldreomsorgen. Nästan 90 procent av de över tusen granskade arbetsplatserna fick kritik. De största bristerna handlade om att arbetsgivare inte regelbundet undersöker, bedömer och åtgärdar risker i personalens arbete.

Hade det här allvarliga läget kunnat undvikas om i äldreomsorgen varit bättre förberedd? – Det är svårt att säga om det hade kunnat undvikas helt. Men man hade kunnat vara bättre förberedd genom att ha rutiner för det förebyggande arbetet på plats. Då hade man genomfört fler riskbedömningar och vidtagit fler åtgärder.

När det gäller Kommunals JO-anmälan mot Arbetsmiljöverket välkomnar Håkan Olsson JO:s granskning men vill inte i övrigt ge några kommentarer innan Justitieombudsmannen sagt sitt.

Jennie Aquilonius

Internationella arbetsmiljödagen hade fokus på corona

FN-organet ILO, Internationella arbetsorganisationen, arbetar för att säkra mänskliga rättigheter i arbetslivet. ILO:s konvention nummer 155 reglerar till exempel arbetarskydd och arbetsmiljö. Organisationen ändrade årets tema för arbetsmiljödagen den 28 april till ”Stop the pandemic: Saftey and health at work can save lifes” och ordnade bland annat ett webbinar på samma tema.

De publicerade även rapporten ”In the face of a pandemic: ensuring safety and health at work ”som handlar om hur arbetsmiljöarbete kan rädda liv vid en pandemi. Bland åtgärderna nämns vikten av att ha en handlingsplan och att regelbundet göra riskbedömningar.

Foto: ILO

Enligt rapporten är risken för smitta högre för arbetstagare som befinner sig i virusutbrottets frontlinje. Länder som Italien och Kina uppger till exempel att hälso- och sjukvårdspersonal utgör cirka 20 procent av det totala antalet positiva fall.

Ytterligare två grupper anses vara särskilt utsatta. Den ena utför samhällsviktiga uppdrag och jobbar i butiker, skolor, restauranger, sport- och turistfaciliteter, på banker och med leveranstjänster. Den andra jobbar i miljöer där många människor vistas, som öppna kontorslandskap och fabriker.

Rapporten lyfter också att människor i den informella ekonomin, som står utanför det sociala skyddsnätet, är extra sårbara under en pandemi. De utgör 61 procent av arbetskraften globalt. Eftersom de saknar sjuklön och arbetslöshetsersättning, skriver ILO, ”kan dessa arbetare behöva välja mellan hälsa och inkomst”. De behöver stöd i form av bland annat personliga skyddsutrustning och tillgång till hälso- och sjukvård.

ILO har också publicerat fem punkter för att säkra arbetsmiljön inom vårdsektorn. Bland annat ses tillgången på personlig skyddsutrustning som kritisk, liksom utbildning i hur den ska användas. ILO vill också att vårdanställda ska ha möjlighet att testa sig för covid-19.

Jennie Aquilonius

Kampanj för skyddsmaterial i Storbritannien

I Storbritannien driver Kommunals systerförbund Unison en kampanj för att medlemmarna ska få adekvat skyddsutrustning.

Unison menar att de riktlinjer som finns för skydd inte räcker och har larmat om att personal inom äldreomsorgen nekas tillgång till skydd. Vissa medlemmar får också höra att de bara behöver skydd om det finns bekräftade fall av covid-19 på boendet.

I slutet av april lanserade tyska läkare en avklädd fotomanifestation på internet, Blanke Bedenken (naken oro), för att lyfta fram bristen på skyddsutrustning som riskerar deras liv när de arbetar för att hjälpa covid-19-patienter.

I slutet av april lanserade tyska läkare en avklädd fotomanifestation på internet, Blanke Bedenken (naken oro), för att lyfta fram bristen på skyddsutrustning som riskerar deras liv när de arbetar för att hjälpa covid-19-patienter. Foto: www.blankebedenken.org

The Evening Standard rapporterar om Unison-medlemmar som upplever att arbetsgivare på äldreboenden spelar ”rysk roulette” med deras liv och att de ”förs som lamm till slakt”.

– En del berättar att deras arbetsgivare gör det rätta, men många utsätts för fara eftersom den information de får är direkt fel. De känner sig hjälplösa eftersom de ofta har låga löner och måste välja mellan att riskera sin hälsa och betala sina räkningar, säger Christina McAnea, biträdande generalsekreterare för Unison till nyhetssajten Labourlist.

Jennie Aquilonius

Protest mot Amazon i USA

Den första maj protesterade anställda vid företag inom detaljhandel, lager, e-handel och leverans, som Amazon, Walmart, Whole Foods och Fedex, för bättre villkor. Vissa protesterade utanför butikerna, andra sjukanmälde sig och en del loggade inte in på sina leveransappar. De krävde bland annat bättre möjligheter till skydd, sjuklön och höjd lön under coronapandemin.

Källa: Npr.org och Fastcompany.com

Jennie Aquilonius

Poliser hotas med corona

Den 9 april hade polisanställda rapporterat in över 130 coronarelaterade tillbud. Personer hotar till exempel med att de är smittade av corona för att slippa bli gripna eller spottar och hostar på poliser – något som faller under smittskyddslagen. Polisen kommer även i kontakt med coronasmittade personer när de hjälper sjukvården, vid passhandläggning och liknande.

Den 11 april införde Polisförbundets nationella huvudskyddsombud Patrik Danielsson ett nationellt skyddsstopp för rutinmässiga utandningsprov vid trafikkontroller på grund av covid-19.

I Norge har en man dömts efter att ha spottat mot poliser och hotat med corona.

Källa: Polisförbundet och SVT

Jennie Aquilonius

51 procent

av de 107 länder som ingick i världsfacket ITUC:s undersökning svarade att tillgången på personlig skyddsutrustning inom vård och omsorg ibland, sällan eller aldrig var tillräcklig. 49 procent svarade att de alltid eller väldigt ofta hade tillräcklig tillgång. Undersökningen genomfördes 20–23 april och 148 fackföreningar från 107 länder deltog.

Jennie Aquilonius

Fyra av tio

svenska sjuksköterskor tycker att de har fått den skyddsutrustning de behöver. En av tre är orolig för att själv bli smittad och drygt fyra av tio är rädda att smitta andra. Före pandemin var 53 procent av sjuksköterskorna nöjda med sin fysiska arbetsmiljö. Men av dem som jobbar med coronapatienter är nu 36 procent nöjda.

Källa: Vårdförbundet

Jennie Aquilonius

Köttarbetare kräver åtgärder

I USA har minst 20 arbetare inom köttförpackningsindustrin dött av covid-19 och omkring 5 000 har testat positivt. Men mörkertalet tros vara stort. President Donald Trump har insisterat på att köttpackningsanläggningarna ska hålla öppet. Fackförbundet UFCW, som organiserar köttarbetare, har uppmanat Vita huset att snabbt vidta flera säkerhetsåtgärder, däribland tillgång till personlig skyddsutrustning, social distansering, att testa fler arbetare och att isolera personer med symtom eller som testats positivt för covid-19.

Det kanadensiska facket The United Food and Commercial Workers, UFCW, har startat en namninsamling för att skydda köttarbetarnas hälsa och säkerhet. Över 1 400 köttarbetare har blivit smittade i Kanada, en del befinner sig i ett kritiskt tillstånd och några har dött. Vissa anläggningar har fått stänga på grund av virusutbrottet. UFCW kräver fysisk distansering, strikta saneringsrutiner och personlig säkerhetsutrustning.

Även minst 249 anställda, varav många utländska arbetare, på slakthuset Westfleisch i Coesfeld i västra Tyskland har fått covid-19. Myndigheterna stängde tillfälligt slakthuset när det blev känt att många arbetare hade smittats. När det tyska mediebolaget Deutsche Welle besökte slakthuset protesterade privatpersonen Peter Kossen utanför med skylten ”Stoppa det moderna slaveriet”.

Han berättar för DW:s reporter att många av de utländska arbetarna bor i trånga boenden och att de transporteras till slakthuset i överfulla bussar, vilket gör det omöjligt för dem att hålla social distans.

Källa: Democracy Now, Deutsche Welle, UFCW och IUF.

Jennie Aquilonius

Amnesty kritiserar brist på skydd

Den 18 maj publicerade Amnesty en rapport där bristen på personlig skyddsutrustning för hälsovårdspersonal i Amerika kritiserades. Personal i USA, Mexiko, Honduras, Nicaragua, Guatemala, Dominikanska republiken, Colombia och Paraguay intervjuades och ett mönster framträdde där de flesta inte hade tillräcklig utrustning.

– I dessa svåra tider har vi en stor tacksamhetsskuld till städare, läkare, sjuksköterskor, vaktmästare, vårdare och epidemiologer för deras oförtröttliga arbete för att hålla oss säkra. Nu måste regeringar vidta åtgärder för att skydda deras grundläggande rättigheter och arbetssäkerhet, sade Erika Guevara-Rosas, Amerikachef på Amnesty.

Ulf B Andersson

Fotnot: En något kortare version av dessa texter publiceras i Amnesty Press nummer 2/2020.

Läs mer om Coronakrisen från Amnesty Press

Coronaviruset: Mänskliga rättigheter satta på undantag (16 juni 2020)

Coronaviruset: När demokratin försvinner i pandemin (14 juni 2020)

Coronaviruset: Hur jobbar Amnesty under pandemin? (12 juni 2020)

Coronaviruset: Digital Global Pride istället för Pridefestivaler (11 juni 2020)

Indiska journalister gripna efter kritisk rapportering om coronakrisen (14 maj 2020)

Covid-19: Oro för spridning av virus i överfulla läger för rohingyer från Myanmar (20 april 2020)

Fotospecial: De svagaste drabbas hårdast när Bangladesh stänger ned på grund av coronaviruset (9 april 2020)

Tusentals gästarbetare i karantän i Doha (30 mars 2020)

Nio år av krig – nu väntar Syrien på coronaviruset (25 mars 2020)

Trakasserier mot journalister efter rapportering om corona (23 mars 2020

reportage | 2020-06-16
Av: Jennie Aquilonius
Även publicerad i AmnestyPress #2/2020