Suruífolket kämpar för sin framtid i Amazonas

reportage | 2011-09-28

Hur kan ursprungsfolk i Amazonas bygga upp en självständig ekonomi som inte ökar förstörelsen av regnskogen? Och vilken roll spelar den nya teknologin för bevarandet av befolkningens territorium? Det var några av de teman som diskuterades när Almir Suruí, ledare för Suruífolket, besökte Amnestys lokaler i Stockholm. __

_S_uruífolket består av omkring 1 300 personer som lever i ett regnskogsområde ungefär lika stort som Blekinge i delstaten Rondonia, Brasilien.
- Brasilianska Amazonas har rika naturtillgångar som lockar till exploatering, till exempel i form av avskogning för boskapsuppfödning. Det är en situation som har skapat många problem, både för ursprungsbefolkningar och småbrukare, säger Almir Suruí på mjuk portugisiska.

Almirs folkgrupp är några av de som direkt har känt av trycket på att upplåta marken till stora sågverk och godsägare. Området som omger gruppens territorium är till stora delar skövlat.
- Vår kamp just nu handlar om kampen för överlevnad. Tyvärr stödjer den brasilianska kongressen utvecklingen vars resultat är avskogning. För dem är mänskliga rättigheter sekundärt. Vanligt folks rätt till sin egen tillvaro i Amazonas har ett väldigt litet värde för ledarna i landet, säger Almir Suruí.


Det gröna området i mitten av kartan visar Suruífolkets territorium. Runtomkring visar de röda områdena ett skrämmande exempel på hur territoriet kan komma att se ut om man inte lyckas stoppa skogsskövlingen. __

För att kunna bevara sin tillvaro har Suruífolket lagt upp en 50-årsplan, som syftar till att utarbeta en alternativ utveckling där man fokuserar på bevarandet av regnskogen och befolkningens behov, snarare än marknadsaktörernas intressen.
- I arbetet med planen har vi kombinerat vetenskapliga rön med vår egen kunskap. Erfarenheterna av skötselplanerna har också spritt sig till andra folkgrupper i området, säger Almir, inte utan stolthet i rösten.

Priset för att arbeta för sitt folks framtid har dock varit högt:
- De stora ekonomiska och politiska aktörerna i regionen har känt sig utmanade, och därför lever jag och många med mig under dödshot, säger Almir.

Bosse Johansson, som medverkar som tolk under samtalet och vars organisation Jordens Vänner stödjer Suraífolkets arbete, fyller i:
- Bara i år har minst sju aktivister mördats.

Här engagerar sig åhörarna från Amnesty, och Almir tipsas om att han kan kontakta Amnestys huvudkontor för att dra igång en blixtaktion. Almir tackar för förslaget och bjuder in deltagarna i en diskussion. Frågorna från Amnestymedarbetarna kommer i en jämn ström och alltifrån huruvida det finns något partipolitiskt engagemang för miljöfrågor i Brasilien till om ekoturism vore ett alternativ för Suruífolket att tjäna pengar på avhandlas.

Amnestymedarbetarna ställde många frågor till Almir Surui, och lyssnade också uppmärksamt till svaren.
__
Så vad kan då Suruífolket göra för att bevara sitt territorium för kommande generationer? Ett svar på frågan kan vara teknologin. För att demonstrera hur samarbetet mellan forskare och Suruíbefolkningen går till visar Almir en film på sin nya, vita Mac-dator där det visas hur man med hjälp av GPS-tjänster kan övervaka det otillgängliga området i Rondonia som befolkningen kallar sitt hem. Genom tjänsten är det möjligt att övervaka territoriet för att snabbt kunna upptäcka och rapportera om inkräktare till de federala myndigheterna.
- Däremot är det inte alltid det händer något efter rapporteringen, inflikar Bosse Johansson.

Suruifolket använder sig av modern teknologi
i arbetet för att bevara sin levnadsmiljö i Amazonas.

Ett annat förslag som har diskuterats inom gruppen är möjligheten att sälja utsläppsrätter, vilket har visat sig vara en kontroversiell fråga.
- Vissa är för och andra är emot, berättar Almir Surui.

Bosse Johansson menar att det finns få alternativ för att kunna finansiera de utbildnings- och sjukvårdsprojekt man vill driva, såvida man inte ska börja sälja timmer.
- Utan en egen ekonomi har man heller ingen autonomi, och då fastnar man i ett beroende i förhållande till regeringen eller olika biståndsorganisationer, säger Bosse Johansson.

Almir Surui vill dock understryka att Suruifolket i samarbete med ett forskarteam har genomfört en egen flerstegsundersökning där man har tittat på vilka konsekvenser en sådan verksamhet skulle kunna få.
- Så vi har skaffat oss en egen uppfattning om frågan vid sidan om vad som har diskuterats i andra forum, poängterar Almir Suruí.

Text och foto: Vera Häggblom

Läs mer:

Rain Forest Rebel

Jordens Vänner, seminariedag om regnskog

Suruifolkets hemsida

Amnesty Press: Ursprungsfolk får landrättigheter

reportage | 2011-09-28