Stämningsfull manifestation för Dawit Isaak
reportage | 2011-09-26 |
Flera hundra människor deltog under en manifestation i Domkyrkan i Göteborg för att visa sitt stöd för att den svensk-eritreanske journalisten Dawit Isaak ska släppas fri, nu! Ett decennium och en dag hade då gått sedan han fängslades i Eritrea. Brottet? Han vågade publicera regimkritik mot en diktatur.
Amnestys grupp 195 adopterade Dawit Isaak som sin samvetsfånge för runt ett och ett halvt år sedan. Tillsammans med Svenska Kyrkan och stödföreningen Free Dawit arrangerade de lördagen 24 september en manifestation som fyllde Domkyrkan med människor i alla åldrar.
Vad som är speciellt med att manifestationen hölls just i Domkyrkan i Göteborg är att detta är Dawit Isaaks tidigare arbetsplats. Innan han åkte tillbaka till Eritrea arbetade han i Domkyrkan som lokalvårdare. Prästen Gunnar Holmquist berättar i talarstolen att Dawits bild då fanns uppsatt bland de andra anställdas bilder bakom kulisserna i kyrkan. Sedan han fängslades har hans porträtt flyttats ut i Domkyrkan, där ett ljus alltid finns tänt för honom.
- Vi blir påminda om Dawit Isaaks situation varje dag då vår tidigare arbetskamrat inte är på sitt arbete, sa Gunnar Holmquist.
Tända ljus för Dawit Isaak.
Ett av många rörande ögonblick under manifestationen var när musikern Benyam Lemma spelade sin egenskrivna låt Release him, (Song for Dawit) som han skrev till Dawit Isaak för fyra år sedan.
- Det här är en sång för pappan, brodern, maken, den svenska medborgaren Dawit Isaak, sa han.
Benyam Lemmas ord tar över lokalen, It's ten years since he was arrested. Release him! Det är ord som berör och som ger hopp. Ord som alla deltagare i manifestationen vill tro på.
Riksdagsledamoten Hans Linde (V) förtydligar vad många närvarande säkert tänker, att det är svårt att hitta rätt ord då det mesta redan har sagts och upprepats. Det är då lätt att känna uppgivenhet.
- Men varje diktators vän är tystnaden. Tystnaden ger regimen hopp. Vår bästa vän är våra röster, förtydligade Hans Linde och uppmanade på så vis alla närvarande att hålla kvar sitt engagemang.
Beyram Lemma spelar Release him (Song for Dawit).
Den tysta diplomatin, som enligt Hans Linde har nått vägs ände, är ett återkommande tema som togs upp av talarna. Liksom även alternativa åtgärder för påtryckningar mot Eritreas regim. Kanske är det basisten Magnus Rosén som uttrycker det bäst när han frågade:
- Hur ska man föra fram ett budskap med munkavel på sig själv?
Under 15 minuter spelar Magnus Rosén bas på sin trägitarr med gröna strängar. Samtidigt töms bänkarna och åhörarna bildade en kö som ringlade sig lång i mittgången för att lämna sina påskrivna vykort i en korg. Vykort som ska skickas till Eritreas president Isaias Afewerki. De tände alla även varsitt ljus som placerades på trappstegen och formade ett hoppfullt eldhav.
Magnus Rosén spelar under manifestationen.
Flera personer bar t-tröjor med symbolen av Dawit Isaak. En kostymklädd man med portfölj i ena handen höll ett ljus i den andra och en äldre dam med krycka och bestämd uppsyn samlades tillsammans med Dawit Isaaks bror Esayas Isaak, den svensk-eritreanska journalisten Meron Estefanos och Björn Tunbäck från Reportrar utan gränser. Meron Estefanos uttalar sig ofta kring Dawit Isaaks fall. Vad som visar på den splittring som råder hos exileritreaner bland de som vill ha demokrati och yttrandefrihet i landet gentemot de som stödjer den nuvarande regimenen, är det dödshot Meron Estefanos mottog efter att hon deltagit i en debatt om Dawit Isaaks fall under Bokmässan.
Kyrkan fylldes av en lång applåd när musiken tystnat, innan Olle Schmidt talade om budskapet som denna manifestation sänder om att släppa Dawit Isaak.
- Tio år i Afewerkis helveteshålor kan ingen av oss förstå. Dawit Isaak är värd all vår respekt, menade Olle Schmidt, folkpartistisk ledamot i Europaparlamentet.
Journalisten Lars Adaktusson pratade om den svårbegripliga ondska som råder i världen och påpekade att han själv har varit i Eritrea och där mött maktens män i en av världens värsta regimer.
- För varje demokrati är Dawit Isaak en symbol och en levande förebild!, avslutade Lars Adaktusson.
Lars Adaktusson pratar om sina erfarenheter från sitt besök i Eritrea.
Karin Klingenstierna avslutar manifestationen med sång när hon sjunger I can see clearly now. Hur klyschigt det än må låta så lyser solen in genom kyrkfönstren samtidigt som hon sjunger om att det kommer att bli en ljus dag.
Efter manifestationen säger Berit Gustavsson och Christina Dorbell till Amnesty Press att de är mycket nöjda med arrangemanget.
- Det var väldigt fint och det kom mer folk än vad vi trodde, trots att Bokmässan pågår och att det är fint väder dessutom, sa Berit Gustavsson.
De ingår både i Amenstys grupp 195 som arbetar aktivt med Dawit Isaaks fall.
- Förutom brev som vi skickar direkt till president Afewerki och kopior till Eritreas ambassad i Stockholm har vi också haft flera namninsamlingar och manifestationer för Dawit Isaak, förklarade Christina Dorbell.
_Karin Klingenstierna sjunger ___I can see clearly now. __
Det blev en stämningsfull lördagseftermiddag som genomsyrades av hopp där Dawit Isaaks egna ord får avsluta. Innan han åkte tillbaka till Eritrea sa han enligt Gunnar Holmquist till sina arbetskamrater i Domkyrkan:
- Jag kommer tillbaka!
Text: Josefine Nilsman
Foto: Vera Häggblom
Läs mer:
Beyram Lemma, Release him (song for Dawit)
Nobelpristagare deltar i svart minnesdag för Dawit Isaak (Amnestys bevakning, 23 september 2011)
Talarstafett för Dawit Isaak (Amnestys bevakning, 20 september 2011)
Tio år i fängelse utan rättegång - frige Dawit Isaak_ _(Stöd Amnestys arbete för Dawit Isaak)
Journalist mottog dödshot efter Dawit Isaak-debatt (Expressen, 26 september 2011)
reportage | 2011-09-26 |