Tidsbegränsade uppehållstillstånd tystar misshandlade kvinnor

Enligt utlänningslagens så kallade 2-årsregel kan personer med familjeanknytning till svenska medborgare få tidsbegränsat uppehållstillstånd i Sverige. Efter två år kan uppehållstillståndet göras permanent om relationen består. Men vad händer med dem som utsätts för våld av sin partner? Tisdagen 14 april arrangerade Vänsterpartiet och Kvinnors Nätverk ett samtal med organisationer, politiker och jurister om 2-årsregelns för- och nackdelar i Riksdagens lokaler i Stockholm.

Utlänningslagens så kallade 2-årsregel innebär att personer som fått tillfälligt uppehållstillstånd i Sverige på grund av familjeanknytning, efter två år i landet har möjlighet att få sitt tillstånd permanentat. Förutsatt att relationen består. Undantag kan dock göras ”om det finns särskilda skäl”. Ett av argumenten för 2-årsregelns existens är att den ska förhindra skenäktenskap. Tisdag 14 april hade organisationer, politiker och jurister samlats i Riksdagens lokaler för att debattera 2-årsregelns fördelar och nackdelar. Flera representanter från kvinnoorganisationer närvarande och deras syn på regeln var samstämmig: den tvingar kvinnor att stanna kvar i relationer trots psykisk och fysisk misshandel. Och den är inte ett hinder för skenäktenskap.

Kalle Larsson från Vänsterpartiet inledde dagens seminarium. Han konstaterade att det inte görs speciellt mycket på politiskt nivå för att hjälpa de kvinnor som drabbas av konsekvenserna av 2-årsregeln. Enligt Kalle Larsson sade nyligen regeringen och Socialdemokraterna nej till Vänsterpartiet och Miljöpartiets förslag att omedelbart genomföra förändringar av 2-årsregeln.

• Det är viktigt att det finns en lagstiftning som skyddar kvinnor oavsett varifrån de kommer och oavsett om de har medborgarskap i Sverige eller ej, anser Kalle Larsson.

Azam Qarai och Anita Dorazio från Kvinnors Nätverk arbetar med frågor som rör kvinnors rättigheter. De erbjuder stödverksamhet och rådgivning och de som söker sig till organisationen är framför allt kvinnor och tjejer med utländsk bakgrund.

• Vi lever i ett land som är välkänt för att vara ett av de bästa för kvinnor och barn att leva i. Men gäller det verkligen alla i Sverige? Tyvärr inte. I vårt arbete har vi sett att alla inte har samma rättigheter i Sverige, konstaterade Azam Qarai.

Ingela Eriksson, Anita Dorazio, Bernadita Nunez, -, Sedighah Mohammadi och Sara Mohammad samtalar om ur 2-årsregeln tvingar kvinnor som utsatts för våld till tystnad.

Anita Dorazio har kämpat i årtionden för flyktingars rättigheter.

• Snart är gränsen nådd! Det finns kvinnor som kommit till Sverige som utsätts för psykiskt, fysiskt och sexuellt våld av sin partner. Det är inte acceptabelt att dessa kvinnor skickas tillbaka till sina hemländer för att sedan gömmas i källare och förintas. Svenska staten ska ge dem skydd, men vill de ge dem skydd? sade Anita Dorazio.

Fyra organisationer som arbetar med kvinnors rättigheter var på plats i panelen. De beskrev en samlad syn på den verklighet som många kvinnor lever i på grund av 2-års regeln. Att de kvinnor som kommer till Sverige och utsätts för kränkningar och våld av sin partner bara har två val. Antingen lever de resten av sina liv ständigt rädda, isolerade och misshandlade. Eller så bryter de med sin partner, reser tillbaka till sitt hemland där de i många fall kommer att ses som paria. Eller mördas. Bernardita Nunez från Terrafem menar att många kvinnor inte ens har valet att bryta upp relationen och åka tillbaka.

”Kommer du tillbaka är det bäst att du gör det i en kista! ” är enligt Bernadita Nunez en inte alltför ovanlig hälsning från släkten i hemlandet.

Ett annat problem som kom fram i organisationernas anföranden var den så kallade ”fruimporten”.

• Regeln bidrar verkligen till våldtäkt! Utan ekonomiskt och socialt stöd kan kvinnor bli våldtagna och hotade till livet. Tack för att vi har den lagen i Sverige. Männen använder kvinnorna som papperstallrikar; de äter gott, slänger den i soptunnan och hämtar en ny! sade Sara Mohammad från Glöm aldrig Pela och Fadime.

2009 gav Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer__,_ROKS, ut rapporten _Täckmantel: äktenskap - Kvinnojourernas erfarenhet av fruimport. I rapporten beskrivs ”hot om utvisning” som en av männens kontrollmetoder och 2-årsregeln som en av de omständigheter som försvårar för de ”importerade” kvinnorna att ta sig ur destruktiva förhållanden.

• Det måste finnas ett sätt att sätta stopp för de män som gifter sig med många kvinnor, tar med dem till Sverige och utnyttjar dem. Man ska inte behöva prostituera sig för att få stanna. Politikerna måste agera. Om dessa kvinnor mår bättre blir också Sverige ett friskare land, konstaterade Sedighah Mohammadi från organisationen Iranska kvinnors kamp för frihet.

Enligt de kvinnoorganisationer som närvarade finns det även en avgörande brist på information om rättigheter och skyddsnät till de personer som beviljas uppehållstillstånd. Detta var även en aspekt som togs upp i det politikersamtal som följde.

Politikerpanelen bestod av representanter från samtliga riksdagspartier: Kalle Larsson (V), Fredrick Federley (C), __ Mikael Ribbenvik__ från Migrationsverket, Ulf Nilsson (FP), Mikael Cederbratt (M), Magdalena Streijffert (S), Bodel Ceballos (MP) och Lars Gustafsson (KD).

• Detta är ett generellt samhällsproblem. Att söka hjälp hos myndigheter kan även vara svårt för svenska kvinnor. Vi måste stärka dessa kvinnor genom information. Som exempelvis att en polisanmälan inte alltid måste leda till åtal, men att den kan fungera som beslutsunderlag i en ansökan om permanent uppehållstillstånd eller asylansökan. Men då måste man ju veta det! sade Mikael Cederbratt från Moderaterna.

I politikerpanelen satt Magdalena Streijffert (S), Fredrick Federley (C), Bodel Ceballos (MP), Kalle Larsson (V), Ulf Nilsson (FP), Lars Gustafsson (KD) och Mikael Cederbratt (M). Trots att det enligt Kalle Larsson (V) funnits tydliga motsättningar partierna emellan, fanns det under samtalet en genomgående samstämmighet. Men vissa partier stack dock ut.

• Vi vill att 2-årsregeln försvinner, men det kommer inte att ske på en gång. Tills dess förespråkar vi ändringar i lagen. Och man kan fråga sig varför inte lagutrymmet används mer? sade Bodel Ceballos från Miljöpartiet.

Även Vänsterpartiets Kalle Larsson hade samma linje som Miljöpartiet. Han menar att lagen spelat ut sin roll, eller kanske snarare att den aldrig haft någon roll. Resten av panelen förespråkade snarare ändringar än avskaffande.

• Vi får inte skymma det faktum att vi gör det relativt lätt för människor att få komma och leva i Sverige. Det vi inte riktigt hade räknat med är de tragiska fallen. Frågan om hur de ska hanteras har inget enkelt svar. Jag tycker att det är roligt att den här debatten förs här i dag. Om det visar sig att 2-årsregeln bidrar till dålig rättssäkerhet så kan man fundera på justeringar, annan tidsreglering och tillämpning, sade Folkpartiets Ulf Nilsson.

Om ett förhållande bryts inom två-årsperioden eller om relationen inte är bestående då det är dags att ansöka om permanent uppehållstillstånd, kan undantag göras enligt Utlänningslagen. Exempelvis om personen har särskilt anknytning till Sverige, om våld eller annan allvarlig kränkning har förekommit, eller om andra starka skäl talar för att personen ska få stanna i Sverige. I Utlänningslagens 5kap 16§ kan man läsa att ”enstaka bagatellartade övergrepp skall inte i sig kunna medföra att sökanden beviljas fortsatt uppehållstillstånd i Sverige”. Vid flera tillfällen under dagens seminarium ifrågasattes den misstro som många av de utsatta kvinnorna möter i kontakten med Migrationsverket.

• Det är jättehöga krav på bevisning av kränkningar och fysiskt våld. Jag tycker systemet har sjunkit lågt när man tvingas bevisa övergrepp som dessa, hur ska det egentligen gå till? frågade sig Sedighah Mohammadi.

Även Magdalena Streijffert från Socialdemokraterna var skeptisk.

• 2-årsregeln är generellt bra men den tillämpas inte som vi skulle vilja. Kanske har inte Migrationsverket det utrymme de behöver, men då måste vi politiker handla. Kanske bör beviskraven sänkas. Man undrar vad det är som måste ske för att få stanna, sade Magdalena Streijffert.

Vänster: Advokaten Helen Westlund har många års erfarenhet av utlänningsrätt.
Höger: Migrationsverkets rättschef Mikael Ribbenvik

Helen Westlund är advokat och har arbetat i många år med frågor som rör utlänningsrätt. Under flera av dagens anföranden var det ibland oklart om talaren syftade på asylfrågor eller uppehållstillstånd på grund av familjeanknytning. Helen Westlund uttryckte också i sitt tal att detta är två saker som är viktiga att hålla isär. Hon är oroad över hur Migrationsverket gör avslag på ansökningar om asyl och permanent uppehållstillstånd med hänvisning att kvinnorna kan ta kontakt med kvinnojourer i hemlandet.

• Det är inte okej! Migrationsverket erbjuder inte heller något skydd för de kvinnor som har avslutat sin relation och söker asyl. Att bli placerad på ett boende med landsmän i väntan på beslut kan innebära stora problem som hot och kränkningar. Det finns ett stort problem i hur Migrationsverket tillämpar lagen och därför behöver den ändras, sade Helen Westlund.

Under 2009 beviljade Migrationsverket och svenska ambassader runt om i världen uppehållstillstånd till 6 381 personer med ”etablerad anknytning” och 22 767 personer med ”nyetablerad anknytning”. Migrationsverkets rättschef Mikael Ribbenvik fanns på plats för att ge sin syn på myndighetens arbete.

• Migrationsverket har haft en ganska snäv hållning, jag håller med om det. Vi måste ha en större kulturkompetens för att förstå hur situationen ser ut för kvinnor som återvänder till sina hemländer. Det är dock inte möjligt att ändra lagar och praxis genom opinionsbildning, därför är det synd att inte domstolar närvarar vid ett seminarium som det här. Det är upp till politikerna att sänka definitionen grov kränkning till kränkning, det är en politiskt fråga, sade Mikael Ribbenvik.

En Amnesty-aktion __Stortorget i Lund __den 8 mars med __namninsamling och "modevisning" för att uppmärksamma mäns våld mot kvinnor. __FOTO: __Marianne Gyllenpistol.

2-årsregeln uppgavs stå på flera partiers dagordning inför höstens riksdagsval. Ett ställningstagande som skulle kunna leda till att 515 kvinnor mindre tar kontakt med landets kvinnojourer för att de utsatts för ”fruimport”. En siffra som enligt ROKS var verklighet år 2009.

Text: Malin Eriksson
Foto: Stina Thomsson

Läs mer:

Kvinnors Nätverk

Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, ROKS

Terrafem

Iranska kvinnors kamp för frihet

Glöm aldrig Pela och Fadime

Migrationsverket