Chile 30 år senare

Runt om i världen uppmärksammades på torsdagen 30-årsdagen av kuppen i Chile den 11 september 1973. I Göteborg samlades människor vid det träd Amnesty planterade 1991 och i Stockholm var Folkets Hus fullsatt vid en minneskväll. I Santiago markerade både den socialistiske presidenten Ricardo Lagos och Augusto Pinochet årsdagen.

Blommor lades vid det
träd som Amnesty
planterat i centrala
Göteborg till minne
av de försvunna.

På 30-årsdagen efter general Pinochets militärkupp i Chile hölls i Göteborg en minnesstund för alla dem som ”försvann” och mördades i samband med kuppen och de efterföljande åren av hårdför militärdiktatur. Samlingen ägde rum vid det träd som Amnestygrupp 343 planterade år 1991 i centrala Göteborg, till minne av de ”försvunna” i Chile och i andra länder, rapporterar Katarina Bergehed.

Människorättsförsvararen och advokaten Alberto Espinoza, som är på tillfälligt besök i Sverige, höll ett tal och en tyst minut hölls för offren för den chilenska juntan och deras anhöriga, men också för utrikesminister Anna Lindh.

Över 1 000 personer beräknas fortfarande vara ”försvunna” i Chile och frågan om en rättslig uppgörelse med de skyldiga är fortfarande känslig. Landets diktator under 17 år, Augusto Pinochet, har inte åtalats då han av landets högsta domstol inte anses vara tillräckligt frisk för att klara en rättegång.
Under sitt besök i Göteborg talade Alberto Espinoza inför 300 personer på Göteborgs universitet och vid en presskonferens sade han att det är svårt att få någon åtalad och dömd för händelser under Pinochets styre, och svårast är det med brott begångna före 1978, då juntan införde en amnestilag som ännu inte har upphävts.
– Undantaget är mordet på Orlando Letelier, Chiles försvarsminister vid militärkuppen. Det mordet skedde i Washington, och därför låg USA på för att att upphäva amnestilagen, sade Espinoza enligt Göteborgs-Posten.
Orlando Letelier, som också varit Chiles ambassadör i USA och utrikesminister, fängslades vid kuppen men frigavs 1974. Han dödades i ett bilbomsattentat i Washington den 26 september 1976.

Espinoza är kritisk mot det förslag den sittande presidenten i Chile, Ricardo Lagos, lade fram i augusti om att de militärer och andra som berättar om vad som egentligen hände under Pinochettiden, ska slippa straff för vad de själva gjorde.
– Men man når inte lugn genom att bara få höra att ”din fars kropp har slängts i havet”. Rättvisa måste skipas genom sanningen, och straffriheten gör att man inte kan läka såren, sade Alberto Espinoza enligt G-P.

I Stockholm uppmärksammades 30-årsdagen av kuppen vid flera manifestationer. På Sergels torg fanns porträtt av Salvador Allende som dog den 11 september 1973 och Anna Lindh som dog den 11 september 2003.
I Folkets Hus var det fullsatt till sista plats när ABF, Olof Palme-centret och tidningen Liberación arrangerade en minneskväll. Mordet på Anna Lindh präglade det nästan fyra timmar långa evenemanget. LO:s ordförande Wanja Lundy-Wedin inledde och talade om ”en liten kvinna, jämförelsevis ung, från ett litet land” som väckte respekt i världen.
– Anna Lindh stod upp för det viktiga; freden, friheten, demokratin och människors lika värde och lika rätt, sade LO-ordföranden.
Wanja Lundby-Wedin läste sedan ur en artikel i Frihet som SSU-aren Anna Lindh hade skrivit efter ett besök i Chile 1980, sju år efter kuppen. Anna Lindh berättade där om sina möten med den underjordiska opposition som trots repressionen fortsatte sin kamp mot diktaturen.
Thomas Hammarberg, tidigare generalsekreterare i Amnesty International som nu leder Olof Palme-centret, talade om hur Santiago efter 11 september 1973 blev huvudstad i den ”torterarnas international” som vid denna tid styrde stora delar av Latinamerika.
Han beklagade att Pinochet ännu inte kunnat ställas inför rätta och menade att det sänder fel budskap om mördarna och torterarna får gå fria.

Arja Saijonmaa hälsades med ovationer när hon kom upp på scenen för att sjunga Violeta Parras ”Jag vill tacka livet”. Familjen Parra avslutade kvällen när Isabel Parra, dotter till Violeta, framträdde med dottern Tita och dottersonen Antar. Dessförinnan hade Mikael Wiehe sjungit ”Victor Jara”, hyllningen till sångaren vars kropp hade spår av 44 skottskador sedan han hade mördats på Estadio Chile och Jan Hammarlund hade sjungit ”Jag minns dej Amanda” av Jara.
Chiles nuvarande ambassadör, Pepe Auth, hyllade Sveriges ambassadör i Santiago 1973, Harald Edelstam ”som med Sveriges flagga i högsta hugg” räddade livet på många chilenare innan Edelstam utvisades av juntan i november 1973. Pepe Auth tackade också svenska folket för allt stöd och överlämnade en gåva till Karolina Edelstam, Harald Edelstams dotterdotter och berättade om hur han hade träffat Anna Lindh i Chile 1985.
Luis Emilio Recabarren vittnade om smärtan av att ha förlorat sina föräldrar, vilka båda tillhör de många ”försvunna” i Chile och riksdagsledamoten Luciano Astudillo (s) påminde om att de 43 000 chilenarna i Sverige nu finns i hela samhället och vittnade om hur han som SSU-are sett Anna Lindh som en förebild.

I Chile uppmanade president Ricardo Lagos chilenarna att se till att händelserna den 11 september aldrig mer upprepas. Presidenten, som arbetade för Allende 1970-73, hyllade Salvador Allende som en martyr och lovade att arbeta för att utplåna klyftorna i samhället efter kuppen för 30 år sedan och stärka demokratin. Som en symbolisk gest öppnade Lagos den dörr i presidentpalatset La Moneda där brandmän för 30 år sedan bar ut Salvador Allendes döda kropp ur det brinnande presidentpalatset. Dörren förseglades sedan av militärregimen och har förblivit stängd i 30 år.

Men klyftan i samhället består. På gatorna utanför La Moneda ropade demonstranter ”Allende lever” i manifestationer organiserade av kommunistpartiet och andra vänstergrupper som står utanför den breda samling av socialister, radikaler och kristdemokrater som Lagos leder.
UDI, det högerparti som hyllar Pinochets styre, publicerade ett uttalande där Allende angreps och sade att kuppen var ett resultat av ”den institutionella, politiska, ekonomiska och moraliska kris” som orsakats av Allende. Senatens ordförande, kristdemokraten Andrés Zaldivar, gick enligt nyhetsbyrån AP till ilsket angrepp och svarade att ”dessa människor var medlemmar i Pinochets regering och ansvarig för vad den gjorde”, inklusive massiva MR-brott.

Augusto Pinochet överraskade med att göra ett sällsynt offentligt framträdande i sitt hem. Hans fru, Lucia Hiriart, sade enligt AP att kuppen 1973 ledde till att Chile ”reste sig och vann den plats landet nu har i världen”. Hon manade också till nationell enighet, dock utan att ”historien förvanskas”. Den 87-årige Pinochet talade dock inte under sammankomsten som hade arrangerats av Pinochet-stiftelsen som grundats av hans anhängare och tidigare medarbetare.

Senare under 11 september-kvällen rapporterades våldsamheter i flera arbetarstadsdelar i Santiago, rapporterar AP. Demonstranter antände barrikader och blockerade trafiken och drabbade samman med poliser. 13 poliser skadades och över 60 personer greps, uppgav vice inrikesminister Jorge Correa. En polis ska ha skottskadats i ansiktet.
Omkring fem procent av Santiagos invånare blev utan ström sedan elledningar hade attackerats av protesterande.

Text: Ulf B Andersson
Foto: Katarina Bergehed

Mer om Chile och 11 september:

**Chiles svåra uppgörelse med det förflutna - en bakgrund från Amnesty Press

** Ur Amnesty Bulletinen 4/1973

Chile - en historisk tillbakablick
_ **_